Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

au-dessus+de...

  • 1 dessus

    I prép. ustiga, ustida
    II adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.
    nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dessus

  • 2 avoir

    I vt.
    1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi
    2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor
    3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim
    4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!
    5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi
    6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq
    7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?
    II yordamchi fe'l
    1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi
    2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik
    3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?
    3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.
    nm.
    1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk
    2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avoir

  • 3 ci

    1. adv. bu yerda, joyda, yoqda bunda
    2. loc.adv. ci-dessus yuqorida; cidessous pastda; ci-contre qarama-qarshi, yuzma-yuz; de-ci, de là bu yoqdan, u yoqdan; par-ci, par-là shu paytdan (vaqtdan)
    3. ci-gît bu yerga ko‘milgan
    4. pron.dém. demander ci et ça uni-buni so‘ramoq; comme ci comme ça bir navi, yomondan ko‘ra yaxshiroq; ci-après quyiroqda, pastroqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ci

  • 4 doigt

    nm.
    1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin
    2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doigt

  • 5 élévation

    nf.
    1. ko‘tarish, baland qilish, oshirish; ko‘ tarilish, oshirilish; l'élévation des bras au-dessus de la tête qo‘lni boshdan yuqori ko‘ tarish; l'élévation du niveau des eaux suv sathining ko‘ tarilishi; l'élévation de la température temperaturaning ko‘tarilishi
    2. oshirish, ko‘ tarish; qurish, barpo qilish; ko‘ tarilish, qurilish; l'élévation d'un barrage to‘g‘on qurish; to‘g‘onning qurilishi, barpo etilishi
    3. fig. ko‘tarish, oshirish, darajasini, martabasini ko‘ tarish, ko‘ tarilish; darajasi, martabasi oshish
    4. oshirish, ko‘tarish; oshish, o‘sish, ko‘tarilish (narx-navo haqida); l'élévation du niveau des prix narx-navoning oshishi
    5. ko‘ tarish, balandlatish (ovoz, ohang haqida); sans la moindre élévation de voix ovozni zarracha ko‘ tarmay, ko‘tarmasdan; ovozi zarracha ko‘ tarilmay, ko‘tarilmasdan
    6. ko‘ tarinkilik, yuksaklik, olijanoblik; oliyhimmatlik
    7. math. l'élévation au carré kvadratga ko‘tarish, darajaga ko‘ tarish
    8. géom. kesim, profil (biror narsaning ko‘ndalangiga yoki uzunasiga kesilgan umumiy ko‘rinishi); yon tomon, yon tomondan ko‘rinishi
    9. balandlik, do‘nglik; tepalik; baland joy, tepa, o‘r, qir; derrière la maison il y avait une élévation de terrain uyning orqasida do‘nglik joy bor edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > élévation

  • 6 enchevêtrer

    I vt. chigallashtirmoq, chalkashtirmoq, aralashtirmoq, chigal, aralash-quralash qilib yubormoq, adashtirmoq
    II s'enchevêtrer vpr.
    1. chalkashmoq, chigallashmoq; bir-biriga o‘ramoq, o‘ralib, matashib, chirmashib ketmoq; les branches s'enchevêtraient au-dessus de sa tête uning tepasidagi shoxlar bir-biriga matashib ketgan edi
    2. fig. chuvalashmoq, aralash-quralash bo‘ lib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enchevêtrer

  • 7 épaule

    nf. yelka; kurak usti; kift; la tête enfoncée entre les épaules yelkasini qisib; hausser les épaules yelka qismoq, hayron bo‘lmoq; faire toucher les épaules yelkasini yerga tegizmoq, kurashda g‘olib bo‘lmoq; il a la tête sur les épaules uning kallasi, miyasi joyida, uning aqli bor; u aql bilan ish ko‘radi; donner un coup d'épaule à qqn. biror kimsaga yordam bermoq; faire qqch. par dessus l'épaule biror narsani e' tiborsizlik bilan bajarmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épaule

  • 8 idée

    nf.
    1. tushuncha, tasavvur; ne pas avoir la moindre idée de hech qanday tasavvurga ega bo‘lmaslik; il n'a pas eu l'idée de u bu haqda o‘ylab ko‘rmagan; donner une idée biror narsa haqida tushuncha bermoq; se faire une idée de o‘z tasavvuriga, fikriga ega bo‘lmoq
    2. g‘oya, fikr, mafkura, o‘y, maqsad, niyat, mazmun; une idée fixe miyaga o‘rnashib qolgan fikr; l'idée générale bosh g‘oya; cette idée a fait son chemin bu mafkurani tan olishdi; se mettre dans l'idée shu fikrni miyasiga joylab olmoq; se forger des idées kim bilsin nimani tasavvur qilmoq; il a de la suite dans les idées fam. u oyoq tirab o‘zinikini, o‘z fikrini ma'qullaydi; à idées g‘oyaviy
    3. nuqtai nazar, qarash, mulohaza, dunyoqarash; pl. maslak; j'ai mes idées là-dessus bu to‘g‘rida mening o‘z fikrim, nuqtai nazarim bor; changer d'idée dunyoqarashini o‘zgartirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > idée

  • 9 jambe

    nf.
    1. oyoq, boldir; croiser les jambes oyoqlarni chalkashtirmoq, chalishtirmoq; se dégourdir les jambes oyoq chigilini yozmoq; traîner la jambe oyog‘ini sudrab bosmoq; behol bo‘lmoq; se jeter dans les jambes de qqn. biror kimsaning oyog‘iga bosh urmoq, oyog‘iga yiqilmoq; cela m'a coupé bras et jambes qo‘lsiz, oyoqsiz bo‘lib qoldim, nima qilishni bilmay qoldim, bu oyoq-qo‘limni bog‘ lab qo‘ydi; je n'ai plus mes jambes de vingt ans men endi yosh emasman; à toutes jambes oyog‘ini qo‘lga olib, tez, g‘izillab; il m'a tenu la jambe pendant une heure u meni bir soat tutib turdi; par dessus la jambe zo‘rg‘a, arang, bir amallab, amal-taqal qilib; qilaymiqilmaymi deb, imillab
    2. oyoq, panja (hayvonlarda)
    3. ustun, tirgak; jambe de force tiragich, tirkagich, tirgak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jambe

  • 10 miser

    vt.
    1. tikmoq (dov, ganak, pul); miser dix francs o‘n frank tikmoq
    2. miser sur un cheval, aux courses otga, poygaga pul tikmoq; fam. miser sur oshirmoq, orttirmoq, ustiga qo‘ymoq; on ne peut pas miser là-dessus bundan orttiq oshirib bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > miser

  • 11 monter

    I vi.
    1. ko‘tarilmoq, yuqori chiqmoq; monter en haut d'une tour minoraning yuqorisiga chiqmoq; monter au grenier cherdakka chiqmoq; monter à une échelle shotiga chiqmoq; elle est montée se coucher u yotgani yuqoriga chiqib ketdi; monter à cheval ot minmoq; il monte bien u otni yaxshi minadi; monter dans une voiture, en voiture mashinaga chiqmoq; monter à bicyclette velosiped minmoq
    2. fam. ko‘ tarilmoq (janubdan shimolga); ils sont montés (de Marseille) à Paris ular marseldan Parijga ko‘ tarildilar
    3. ko‘tarilmoq, martabasi oshmoq; monter en grade mansabi oshmoq; fam. la vedette qui monte ko‘ tarilib kelayotgan yulduz
    4. ko‘tarilmoq (narsa); le soleil monte au-dessus de l'horizon ufqdan quyosh chiqyapti; des bruits montant de la rue ko‘chadan ko‘ tarilayotgan shovqinlar; (his-tuyg‘u) la colère fait monter le sang au visage g‘azabdan yuzi qizarib ketdi; les larmes lui montaient aux yeux ko‘ziga yosh keldi; loc. monter à la tête boshga, miyaga urmoq, mast, kayf qilmoq
    5. ko‘tarilmoq, yuqorilab bormoq; bottes qui montent à, jusqu'à mi-cuisse songacha ko‘tariladigan etik
    6. ko‘ tarilmoq, ortib bormoq; le tas, le niveau monte uyum, daraja ortib boryapti
    7. ko‘ tarilmoq, toshmoq (suyuqlik); la rivière, la mer a monté daryo, dengiz ko‘ tarildi; le lait monte sut toshyapti
    8. ko‘tarilmoq, oshmoq (tovush); le ton monte tovush ko‘ tarilyapti (janjalga aylanyapti)
    9. ko‘ tarilmoq, oshmoq (narx); les prix, les loyers ne cessent de monter baholar, ijara haqlari ko‘ tarilishdan to‘xtamayapti; à combien montera la dépense? xarajat qanchaga yetar ekan?
    II vt.
    1. ko‘tarilmoq, chiqmoq; monter une côte qirg‘oqqa chiqmoq
    2. ustida o‘ tirmoq, minmoq; ce cheval n'a jamais été monté bu ot hech qachon minilgan emas edi; mindirmoq; police montée otliq politsiya (Kanadada).
    3. oshmoq, chopmoq, qochirmoq; l'étalon monte la jument ayg‘ir biyaga chopdi
    4. olib chiqmoq (yuqoriga); monter une malle au grenier jomadonni cherdakka olib chiqmoq
    5. ko‘tarmoq; monter l'étagère d'un cran etajerkani bir belgi ko‘tarmoq; loc. monter la tête à qqn. monter qqn. qarshi qilib qo‘ymoq, qayrab qo‘ymoq; se monter la tête asabiylashmoq, hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq
    III se monter vpr.
    1. ko‘ tarilinmoq; cette côte se monte facilement bu qirg‘oqdan oson ko‘tarilinadi
    2. ko‘tarilmoq, yetmoq; les dépenses se sont montées à mille francs xarajatlar ming frankka yetdi.
    vt.
    1. yig‘moq, tuzatmoq, montaj qilmoq; monter une armoire livrée en éléments qismlardan tashkil topgan jovonni yig‘moq; monter la tente chodir tikmoq; monter un film filmni montaj qilmoq
    2. sahnalashtirmoq, sahnaga qo‘ymoq; monter une pièce de théâtre pyesani sahnalashtirmoq; monter une affaire, une société biror ish, biror jamiyatga asos solmoq; monter un coup biror kishiga qarshi zarba tayyorlamoq; coup monté biror kishiga qarshi tayyorlangan ish
    3. ta'minlamoq, jihozlamoq, tuzatmoq; monter son ménage xo‘jaligini tuzatmoq; o‘zl. n. se monter g‘amlamoq, g‘amlab, hozirlab olmoq; je suis mal montée en vaisselle men idish-tovoqni yomon hozirlabman
    4. o‘rnatmoq, qo‘ymoq; monter un diamant sur une bague olmos ko‘zni uzukka qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monter

  • 12 moyen

    -enne
    adj.
    1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf
    2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar
    3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi
    4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona
    5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.
    nm.
    1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq
    2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq
    3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyen

  • 13 moyenne

    nf.
    1. la moyenne arithmétique de plusieurs nombres ko‘p sonning o‘rtacha arifmetik miqdori; calculer la moyenne des températures à paris au mois d'août avgust oyining Parijdagi o‘rtacha haroratini hisoblab chiqmoq; rouler à une moyenne de 70 km/h o‘rtacha 70 km; soat tezlikda yurmoq; faire 7, du 70 de moyenne o‘rtacha yetmishdan bosmoq; avoir la moyenne à un examen imtihonning yarim bahosini olmoq (umumiy bahoning yarmini); fam. cela fait une moyenne buning o‘rni to‘lanib qoladi; en moyenne u o‘rta hisobda kuniga 8 soatdan ishlayapti
    2. o‘rtacha, oddiy; la moyenne des Français oddiy fransuzlar; une intelligence au-dessus de la moyenne o‘rtachadan yuqoriroq aql.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyenne

  • 14 normal

    -ale, aux
    I adj.
    1. normal, tabiiy; tout est normal hammasi joyida; en temps normal tabiiy shart-sharoitda
    2. aqli raso, es-hushi joyida; un enfant normal esli-hushli bola
    3. tabiiy; la fatigue est normale après un tel effort shuncha mehnatdan so‘ng charchash tabiiy; ce n'est pas normal de dormir autant buncha uxlash tabiiy hol emas
    4. école normale o‘qituvchilar tayyorlash instituti; l'Ecole Normale Supérieure ou ellipt. Normale Pedagogika instituti
    II nf. tabiiy hol, me'yor, marom; intelligence au-dessus de la normale me'yoridan ortiq aqllilik; s'écarter de la normale me'yoridan ortmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > normal

  • 15 ordinaire

    I adj.
    1. odatdagi, kundalik, doim bo‘lib turadigan, o‘rganish bo‘lib qolgan, har vaqtdagidek, doimiy; trajet, usage ordinaire odatdagi yo‘l, holat; fam. une histoire pas ordinaire g‘ayri oddiy voqea; sa maladresse ordinaire uning odatdagi qo‘polligi
    2. oddiy, sodda, boshqalardan farqsiz; du papier ordinaire oddiy qog‘ozdan; le modèle ordinaire oddiy model
    3. péj. oddiy, ko‘rimsiz, ko‘zga tashlanmaydigan, o‘rta-miyona, xashaki; les génies et les hommes ordinaires daholar va oddiy odamlar
    II nm.
    1. odat, o‘rganish; il est d'une intelligence très au-dessus de l'ordinaire u odatdagidan juda aqlan ustun; elle sort de l'ordinaire u odatini tark qilyapti
    2. har doim beriladigan, har doim tortiladigan, yeyiladigan ovqat; un bon ordinaire har doim yeyiladigan yaxshi ovqat
    3. ordinaire de la messe har doim o‘qiladigan namoz; loc.adv. d'ordinaire, à l'ordinaire odatda, ko‘pincha, ko‘p hollarda, odat bo‘yicha, rasmi; comme à son ordinaire odati bo‘yicha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ordinaire

  • 16 pensée

    nf.
    1. fikr, o‘y, xayol; laisse-moi deviner ta pensée sen menga o‘yingni topishni qo‘yib ber; ses mots ont dépassé sa pensée uning so‘zlari o‘yidan oshib tushdi; la pensée de qqn.qqch. biror kimsa, biror narsaning xayoli, fikri, o‘yi; il s'effraie à la seule pensée de prendre l'avion yolg‘izgina samolyotga chiqish kerak degan xayoldan u qo‘rqadi; la pensée que degan xayol, o‘y
    2. fikr, aql, idrok; la pensée abstraite abstrakt fikr; l'expression de la pensée par le langage fikrning nutq orqali ifodalanishi
    3. birovning fikri, falsafasi, nazariyasi, dunyo qarashi, g‘oyasi; je partage votre pensée là-dessus men sizning yuqoridagi fikringizga qo‘shilaman; loc. aller jusqu'au bout de sa pensée o‘z fikrini, fikr-mulohazalarini oxirigacha to‘kib solmoq
    4. en pensée xayolan, tasavvurida; se transporter quelque part par la pensée xayolan o‘zini biror joyda ko‘rmoq
    5. xayol, o‘y, fikr (xayol qilish, o‘ylash, fikrlash uslubi); pensée claire to‘g‘ri fikr
    6. fikr, g‘oya; la pensée marxiste marksistik fikr, g‘oya
    7. asosiy fikr, o‘y, xayol; g‘oya, maqsad, niyat, tilak; j'ai découvert le fond de ses pensées men uning fikrining asosini topdim; une pensée profonde, originale, superficielle chuqur, o‘ziga xos, yuzaki, siyqasi chiqqan fikr; recevez nos plus affectueuses pensées bizning eng ezgu tilaklarimizni qabul qilgaysiz
    8. pl. fikr, xayol, aql; mettre de l'ordre dans ses pensées aqlini yig‘moq; perdre le fil de ses pensées xayoli chuvalashib ketmoq; lire dans les pensées de qqn. birovning xayolidagini o‘qimoq; des pensées profondes chuqur o‘ylar; il reste absorbé dans ses pensées u o‘z xayollariga g‘arq bo‘lib qoldi
    9. hikmatli gap, so‘z, hikmat.
    nf. kapalakgul, farang binafsha; pensées violettes, jaunes safsar, sariq kapalakgullar; pensées sauvages yovvoyi kapalakgullar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pensée

  • 17 pic

    nm. ko‘k qizilishton.
    nm. cho‘kich (konchilarda).
    nm. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi; l'ascension d'un pic cho‘qqiga chiqish, cho‘qqini zabt etish; des pics enneigés qorli cho‘qqilir; à pic loc.adv.
    1. vertikal, tik; rochers qui s'élèvent à pic au-dessus de la mer dengiz uzra tik ko‘ tarilib turgan qoya; adj. montagne à pic tik tog‘; un bateau qui coule à pic tikkasiga cho‘kib borayotgan kema
    2. loc.fam. o‘z vaqtida, ayni vaqtida, ayni paytida; vous arrivez à pic siz ayni vaqtida keldingiz; ça tombe à pic bu ayni paytida bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pic

  • 18 répit

    nm. dam olish, nafasini rostlash, tinim, tin olish; je n'ai pas un instant de répit menda bir daqiqa ham tinim yo‘q; sans répit to‘xtovsiz, tinimsiz, tinim bilmay; au-dessus de nos têtes, des avions passaient sans répit bizning boshimiz uzra samolyotlar tinimsiz uchib o‘tishar edi; travailler sans répit tinim bilmay ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répit

  • 19 saut

    nm.
    1. sakrash, irg‘ish; faire un saut par-dessus un obstacle biror to‘siqning ustidan sakrab o‘ tmoq; faire du saut à la corde arg‘amchida sakramoq; saut périlleux salto, o‘mbaloq oshish (havoda); saut en hauteur, à la perche, en longueur; triple saut balandlikka, langarcho‘p bilan, uzunlikka sakrash; uch aylana salto; saut de l'ange suvga qaldirg‘ochga o‘xshab sakramoq; saut en parachute parashutda sakrash; loc. faire le saut va nihoyat qaror qilmoq; fam. la grand saut o‘lim; il a fait un grand saut u o‘lib qoldi; il s'est levé d'un saut u sakrab o‘rnidan turdi; loc. au saut du lit o‘rindan, uyqudan turishda
    2. kirib, bosh suqib, birrov o‘tmoq; faire un saut chez qqn. biror kishinikiga birrov kirib o‘ tmoq
    3. sakrab, tashlab o‘ tib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saut

  • 20 sauter

    I vi.
    1. sakramoq, irg‘imoq; sauter haut baland sakramoq; sauter dans l'eau, dans le vide suvga, bo‘shliqqa sakramoq; sauter à cloche pied bir oyoqlab sakramoq; il sautait de joie u xursandchilikdan sakrar edi; loc. sauter au plafond osmonga sakramoq
    2. sakrab; il a sauté (à bas) du lit u karavotdan, o‘rnidan sakrab turdi; elle lui a sauté au cou u uning bo‘yniga tashlandi; sauter sur qqn. lui sauter dessus biror kishining ustiga tashlanmoq; loc. sauter aux yeux ko‘zga tashlanmoq, yaqqol ko‘zga tashlanib turmoq; la solution saute aux yeux yechimi yaqqol ko‘rinib turibdi
    3. bir narsadan ikkinchi narsaga sakrab o‘ tib ketmoq; l'auteur saute d'un sujet à un autre muallif bir mavzudan ikkinch mavzuga sakrab o‘tib ketadi
    4. chiqib ketmoq; attention, le bouchon va sauter ehtiyot bo‘ling, tiqin chiqib ketadi; la chaîne du vélo saute tout le temps velosipedning zanjiri doim chiqib ketadi; fam. et que ça saute! bu tez amalga oshsin!
    5. portlamoq; le navire a sauté sur une mine kema minada portlab ketdi; on fera sauter les ponts ko‘prikni portlatishib yuborishadi; les plombs ont sauté probka kuyib qoldi; fam. le directeur risque de sauter direktor uchib ketadiganga, ishdan ketadiganga o‘xshaydi; se faire sauter la cervelle o‘zining miyasining qatig‘ ini chiqarmoq (o‘zini-o‘zi otmoq)
    6. qovurmoq
    II vt.
    1. sakrab, irg‘ib o‘ tmoq; le cheval a bien sauté l'obstacle ot to‘siqdan yaxshi sakrab o‘ tdi; loc. sauter le pas qaror qilmoq, bel bog‘lamoq
    2. tashlab ketmoq, qoldirmoq; tu as sauté un mot sen bir so‘zni qoldirib ketding; un bon élève qu'on a autorisé à sauter une classe bir sinf sakrab o‘ tishga ruxsat etilgan a'lochi o‘quvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sauter

См. также в других словарях:

  • dessus — DESSUS. adv. de lieu, qui sert à marquer La situation d une chose qui est sur une autre. Ce qui est sous la table, mettez le dessus. Cela est dessus. Il n est ni dessus ni dessous. f♛/b] Il est aussi employé comme préposition. tez cela de dessus… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • dessus — Dessus. adv. Sur. Ce qui est sous la table mettez le dessus. cela est dessus. il n est ni dessus ni dessous. Il est aussi Preposition. Ostez cela de dessus le bufet. il n est ni dessus ni dessous la table. Sus, est aussi subst. & alors il… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • dessus-de-lit — [ d(ə)syd(ə)li ] n. m. inv. • 1870; de 2. dessus et lit ♦ Grand morceau d étoffe, généralement adapté à la forme d un lit, pour en recouvrir complètement la literie. Des dessus de lit en velours, en soie. ⇒ couvre lit, 1. jeté (de lit). ● dessus… …   Encyclopédie Universelle

  • dessus-de-porte — [ d(ə)syd(ə)pɔrt ] n. m. inv. • 1653; de 2. dessus et porte ♦ Décoration sculptée ou peinte au dessus du chambranle d une porte. ● dessus de porte nom masculin invariable Décoration sculptée ou peinte enchâssée dans un cadre rectangulaire ou… …   Encyclopédie Universelle

  • dessus-de-plat — [ d(ə)syd(ə)pla ] n. m. inv. • XXe; de 2. dessus et plat ♦ Couvercle dont on recouvre un plat. ⇒ couvre plat. Des dessus de plat. dessus de plat [d(ə)sydpla] n. m. invar. ÉTYM. XXe; de 2. dessus, de …   Encyclopédie Universelle

  • Dessus — Nom porté dans plusieurs régions. C est en Corrèze qu il est le plus répandu. Peut désigner celui qui habite au dessus du village. Peut aussi désigner celui qui est originaire de Sus, nom d un village des Pyrénées Atlantiques et de divers hameaux …   Noms de famille

  • Dessus — (fr., spr. Dessü), 1) Obertheil; 2) Aufschrift; 3) Discant …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Dessus — (franz., spr. d ssǖ), Oberstimme, Diskant. D. de Viole, soviel wie Diskantviola (Violine) …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • dessus-de-côtes — ● dessus de côtes nom masculin invariable Partie externe du train de côtes utilisée comme morceau à bouillir ou à ragoût …   Encyclopédie Universelle

  • dessus-de-nez — ● dessus de nez nom masculin invariable Pièce de la bride, qui va d un montant à l autre en passant par le nez …   Encyclopédie Universelle

  • dessus-de-table — ● dessus de table nom masculin invariable Tissu décoratif servant à couvrir une table …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»