-
1 chaud
-audeI adj.1. issiq, qaynoq, qizigan2. g‘ayratli, yuragida o‘ ti bor, dov, devkor3. tez, jizzaki; un tempérament chaud qiziqqon4. dolzarb, qizg‘in, jonliII nm. harorat, issiq; il fait chaud havo issiq; à chaud loc.adv. samimiy, issiq, issig‘ida, tezda, kechiktirmay; opérer à chaud issig‘ida, kechiktirmay operatsiya qilmoq; pleurer à chaudes larmes achchiq-achchiq yig‘lamoq; avoir chaud isib, qizib ketmoq. -
2 sang
nm.1. qon; la circulation du sang qon aylanishi; animaux à sang chaud, à sang froid issiq, sovuq qonli hayvonlar; loc. le sang lui monte au visage u qulog‘igacha qizarib ketdi; coup de sang miyaga qon quyilishi; avoir le sang chaud qiziqqon, tez beriluvchan bo‘lmoq; se faire du mauvais sang yuragi qonga to‘lmoq; se faire un sang d'encre qattiq xavotirlanmoq2. qon to‘kish, o‘ ldirish, qirg‘in, xunrezlik; verser, faire couler le sang qonini to‘kmoq, oqizmoq; o‘ldirmoq; loc. avoir du sang sur les mains qo‘li qonga belangan bo‘lmoq; en sang qonga belangan3. zot, nasl, nasl-nasab; un personnage de sang royal qirol naslidan bo‘lgan shaxs; les liens du sang qon yaqinligi, qon-qardoshlik; loc. avoir du sang bleu oliy nasl-nasabdan bo‘ lmoq; il a ça dans le sang bu uning qonida bor; la voix du sang jigarchilik; bon sang! jin ursin! -
3 avoir
I vt.1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?II yordamchi fe'l1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.nm.1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit. -
4 coûter
vi.1. qiymatga ega bo‘ lmoq, baholanmoq; coûter gros juda qimmat bo‘lmoq; coûter chaud o‘ ta qimmatga tushmoq; coûter les yeux de la tête nihoyatda qimmat2. coûter la vie hayot evaziga erishmoq, hayotini garovga qo‘ymoq. -
5 laminage
nm. metallni yupqalashtirib cho‘zish; laminage à chaud, à froid qizitib, qizdirmay cho‘zish. -
6 lapin
nm.1. quyon; femelle, petit du lapin urg‘ochi quyon, quyon bolasi; lapin de garenne yovvoyi quyon; lapin domestique uy quyoni; loc. courir comme un lapin juda tez yugurmoq, shamolday tez yugurmoq; quyon go‘shti; lapin en civet quyon go‘shtidan qilingan ragu; pâté de lapin quyon go‘shtidan qilingan pashtet2. quyon mo‘ynasi; manteau de lapin quyon mo‘ynasidan qilingan palto3. loc.fam. un chaud, un sacré lapin o‘ t-olov, taptortmas odam4. sois gentil, mon petit lapin esli bo‘lgin erkatoyim.nm. poser un lapin uchrashuvga kelmaslik, aldamoq. -
7 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
8 solution
nf.1. yechim, yechilish, javob; je cherche la solution de ce problème men bu masalaning yechimini qidiryapman2. biror xulosaga, fikrga, qarorga, to‘xtamga kelish; hal qilish, hal qilinish; ce n'est pas une solution! bu masalaning hal qilinishi emas! la solution de la crise est en vue inqirozning hal qilinishi ko‘zga ko‘rinib qoldi.nf.1. erish, parchalanish; solution à chaud issiqda parchalanish2. eritma, aralashma; une solution saturée to‘yintirilgan eritma3. solution de continuité uzilish; sans solution de continuité uzluksiz. -
9 temps
nm.1. vaqt; le temps et l'espace vaqt va borliq; payt; depuis ce temps-là o‘sha paytdan beri, o‘shandan beri2. zamon; en temps de paix tinchlik zamonlarida, paytlarida; muhlat, fursat, mavrid; le temps est venu de prendre la décision qaror qabul qilish uchun muhlat, fursat yetdi, qaror qabul qilishning mavridi keldi3. davr; ce vêtement a fait son temps bu kiyim o‘z davrini, vazifasini o‘ tab bo‘ldi4. lahza; en peu de temps bir lahzada, tezda; dans peu de temps yaqinda, tezda, tez orada; emploie de temps ish, dars jadvali; travailler à plein temps to‘liq ish kunida ishlamoq; on n'a pas le temps de s'amuser o‘yin-kulguga vaqt yo‘q; bon temps davru-davron; yaxshi davrlar; loc.adv. à temps vaqtida, muddatida; en même temps bir paytda; bir yo‘la, birvarakayiga; en tout temps doim, doimo; dans le temps ilgarilari, avvallari, oldinlari, qadimda, o‘ tmishda, azaldan; de temps en temps har zamonda, ora-sira, goh-goh, ahyon-ahyonda, ondasonda.nm. havo, ob-havo; un temps chaud issiq havo; temps de saison fasl havosi. -
10 tenable
adj. chidamli; il fait trop chaud, ce n'est pas tenable havo juda issiq, bunga chidab bo‘lmaydi, chidab bo‘lmaydigan issiq.
См. также в других словарях:
chaud — chaud, chaude [ ʃo, ʃod ] adj. et n. m. • chalz XIe; chalt XIIe; lat. cal(i)dus I ♦ Adj. A ♦ 1 ♦ (Opposé à froid, frais) Qui est à une température plus élevée que celle du corps; dont la chaleur donne une sensation particulière (agréable, ou… … Encyclopédie Universelle
chaud — chaud, chaude (chô, chô d ; le d ne se lie pas, un ami chaud à nous servir, dites : chau à ; Chifflet, Gramm. p. 212, fait même remarque ; au pluriel l s se lie : des amis chau z à) adj. 1° Qui a, qui donne ou produit de la chaleur. • Dans… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
chaud — CHAUD, AUDE. adj. Qui a de la chaleur. Le feu est chaud. Le Soleil est bien chaud aujourd hui. Temps chaud. Eau chaude. Bain chaud. Fer chaud. Four chaud. Mettre quelque chose sous les cendres chaudes. Prendre un bouillon chaud. Une chambre bonne … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
chaud — Chaud, [ch]aude. adj. Qui participe à la plus active des quatre premieres qualitez. Chaud au premier, au second &c. degré. chaud en puissance. chaud actuellement. le vin est chaud. les espiceries sont chaudes. des herbes chaudes. le feu est chaud … Dictionnaire de l'Académie française
chaud-froid — [ ʃofrwa ] n. m. • 1808; de chaud et froid ♦ Mets que l on prépare à chaud, avec de la volaille, du gibier, et que l on mange froid, entouré de gelée ou de mayonnaise. Des chauds froids de poulet. ● chaud froid, chauds froids nom masculin… … Encyclopédie Universelle
chaud — chaud, e adj. Agité : Les syndicats nous préparent un printemps chaud. / Ça ne me fait ni chaud ni froid, cela m est indifférent. / Ne pas être chaud pour, ne pas avoir envie de. / Avoir eu chaud aux fesses, aux miches, avoir échappé de peu à un… … Dictionnaire du Français argotique et populaire
Chaud — Blaze, conocido en Japón como Enzan Ijuin, es un personaje ficticio de la saga de videojuegos Megaman Battle Network y de la serie de manga y anime Megaman NT Warrior. Su Netnavi se conoce como ProtoMan.EXE (conocido en Japón como Blues.exe) y es … Wikipedia Español
Chaud-foid — Chaud froid Un chaud froid est un mets de volaille, de gibier ou de poisson, préparé à chaud et nappé de sauce mais servi froid. Le chaud froid est fréquemment proposé dans les buffets. Sommaire 1 Origine du nom 2 Autre définition 3 … Wikipédia en Français
Chaud et froid (Gil Jourdan) — Chaud et froid 14e histoire de la série Gil Jourdan Auteur Maurice Tillieux Éditeur Dupuis Première publication no 1527 de Spirou (1967) … Wikipédia en Français
Chaud-medley — Chaud med ley, n. [F. chaude m[^e]l[ e]e; chaud hot + m[^e]ler (Formerly sometimes spelt medler) to mingle.] (Law) The killing of a person in an affray, in the heat of blood, and while under the influence of passion, thus distinguished from… … The Collaborative International Dictionary of English
Chaud — On rencontre le nom dans la Loire et le Rhône, ainsi qu en Savoie. Il s agit sans doute d une graphie erronée (attraction de l adjectif chaud ) pour Chau(x), toponyme désignant un pâturage de montagne. À envisager aussi une forme courte de… … Noms de famille