Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

au+cœur+du+sujet

  • 1 sujet

    -ette
    adj. beriluvchan, moyil; je suis sujet au mal de mer men dengiz kasalligiga moyilman.
    -ette
    n.
    1. fuqaro; elle est sujet britannique u Britaniya fuqarosi
    2. nm. bo‘ysunadigan odam, tobe odam, bo‘ysunuvchi, qo‘l ostidagi odam.
    nm.
    1. mavzu, masala, mazmun; des sujets de méditation o‘ylash uchun mavzu; nous avons abordé une multitude de sujets biz ko‘plab masalalarni ko‘rdik; revenons à notre sujet mavzuga qaytaylik; hors du sujet mavzudan tashqari; au sujet de haqida, mavzusida
    2. fikr, g‘oya; un bon sujet de roman romanning yaxshi g‘oyasi
    3. sabab, asos; des sujets de mécontentement, de dispute norozilikning, tortishuvning sabablari
    4. gram. ega; sujet inversé fe'ldan keyin kelgan ega
    5. bon, mauvais sujet yaxshi, yomon odam, shaxs; un brillant sujet juda yaxshi o‘quvchi
    6. tajriba qilinadigan hayvon
    7. phil. subyekt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sujet

  • 2 accorder

    I vt.
    1. yarashtirmoq, murosaga keltirmoq, kelishtirmoq
    2. muvofiqlashtirmoq; accorder la théorie avec la pratique nazariyani amaliyot bilan muvofiqlashtirmoq
    3. mus. sozlamoq; accorder un instrument asbobni sozlamoq; un piano bien accordé yaxshi sozlangan pianino
    4. gram. moslashtirmoq; accorder le verbe avec le sujet fe'lni ega bilan moslashtirmoq
    5. rozi bo‘lmoq; bir xil fikrda bo‘lmoq
    6. bermoq; biror ish qilishga imkon yoki ruxsat bermoq; accorder un congé, un droit ta' til, huquq bermoq; accordez-moi cinq minutes menga besh minut ajrating; accorder un crédit qarz bermoq; accorder son pardon kechirmoq; accorder sa confiance ishonch bildirmoq; accorder l'autorisation ruxsat bermoq
    7. ma'no, ahamiyat, e' tibor bermoq, deb qaramoq; on lui accorde du talent uni talantli deb qaramoqdalar
    II s'accorder vpr.
    1. kelishmoq, bir fikrga kelmoq
    2. o‘zaro yaxshi munosabatda bo‘lmoq
    3. mus. sozlanmoq, to‘g‘rilanmoq
    4. gram. moslashmoq; l'adjectif s'accorde avec le substantif sifat ot bilan moslashadi
    5. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; son témoignage s'accorde avec les faits uning ko‘rsatmalari faktlarga mos kelmoqda; ces teintes s'accordent bien bu ranglar bir-biriga juda mos keladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accorder

  • 3 actuel

    -elle
    adj.
    1. zamonaviy, aktual; hozirgi; mavjud; à l'heure actuelle hozirgi vaqtda; les événements actuels hozirgi voqealar; l'état actuel du pays mamlakatning hozirgi ahvoli; le régime actuel hozirgi, mavjud tizim
    2. hozirgi kun, ayni payt uchun muhim, ahamiyatli, hammani, barchani qiziqtirayotgan aktual; le sujet de cette pièce est très actuel bu pyesaning mavzusi hozirgi kun uchun juda muhim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > actuel

  • 4 aiguiller

    vt.
    1. strelkani bir yo‘ldan boshqasiga o‘ tkazmoq, poyezdni bir yo‘ldan boshqasiga o‘tkazmoq, burib yubormoq
    2. fig. yo‘naltirmoq; tushunishga yordam bermoq; biror maqsadga qaratmoq; aiguiller la conversation sur un autre sujet suhbatni boshqa temaga o‘ tkazmoq; aiguiller un élève vers les mathématiques o‘quvchini matematikani o‘rganishga yo‘naltirmoq, qaratmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aiguiller

  • 5 amener

    I vt.
    1. olib kelmoq, keltirmoq, boshlab olib kelmoq; amener qqn. chez qqn. à qqn. birovni birovninkiga, birov oldiga olib kelmoq; amenez votre soeur singlingizni, opangizni olib keling
    2. tashimoq, tashib kelmoq; amener des marchandises en bateau tovarlarni kemada tashib kelmoq
    3. olib bormoq yoki olib kelmoq; le taxi vous amènera directement à la gare taksi sizni to‘g‘ri vokzalga olib boradi; amener l'eau dans la ville shaharga suv keltirmoq; on a amené le courant électrique jusqu'au village qishloqqa elektr chirog‘ini olib bordilar
    4. (sur qqch) burmoq; il a amené la conversation sur son sujet favori u gapni o‘zi yoqtirgan mavzuga burib yubordi
    5. keltirib chiqarmoq, olib kelmoq; sabab bo‘lmoq; l'hiver amène des souffrances pour les sans-abri qish uysizlarga tashvish olib keladi; son métier l'amène à voyager uning kasbi uni sayohat qilishiga sabab bo‘lmoqda
    6. mar. tushirmoq; amener les voiles yelkanlarni tushirmoq
    II s'amener vpr.fam. kelmoq; tu t'amènes? kelyapsanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amener

  • 6 approfondissement

    nm.
    1. chuqurroq qilish; chuqurlash; chuqurlashish
    2. fig. chuqurroq o‘rganish; l'approfondissement d'un sujet, d'un problème masalani, muammoni chuqurroq o‘rganish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > approfondissement

  • 7 approprier

    I vt. moslamoq, moslashtirmoq, muvofiqlashtirmoq; approprier son style au sujet uslubni mavzuga moslamoq
    II s'approprier vpr. o‘zlashtirmoq, o‘ziniki qilib olmoq; egallab olmoq; bosib olmoq, zabt etmoq; s'approprier les bénéfices, les bien d'autrui foydani, boshqalarning mulkini o‘ziniki qilib olmoq; s'approprier un héritage merosni egallab olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > approprier

  • 8 aride

    adj.
    1. qaqroq, qurg‘oq, qurg‘oqchil; cho‘lga o‘xshagan; suvsiz; hosilsiz; une terre aride qurg‘oq, qaqroq, hosil bermaydigan yer
    2. fig. histuyg‘ usiz, qiziqishsiz, quruq; sujet, matière aride quruq mavzu, material.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aride

  • 9 aridité

    nf.
    1. quruqlik, quriganlik; qovjiraganlik; aridité du sol tuproqning quruqligi
    2. fig. quruqlik, shirasizlik; hissizlik; aridité du sujet mavzuning quruqligi, sayozligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aridité

  • 10 attarder

    vpr.
    1. hayallamoq, kechikmoq, ko‘proq bo‘lmoq, turib, hayallab qolmoq, qolib ketmoq; s'attarder chez qqn. birovnikida hayallab qolmoq
    2. to‘xtamoq, to‘xtalib qolmoq; s'attarder sur un sujet masala ustida uzoq to‘xtalmoq; s'attarder à regarder les étalages peshtaxtalarni uzoq tomosha qilmoq, do‘konlarni tomosha qilish uchun to‘xtalib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attarder

  • 11 brancher

    I vi. qo‘shmoq, ulamoq
    II vt.
    1. yo‘naltirmoq, burmoq; il a branché la conversation sur un autre sujet u suhbatni bashqa mavzuga yo‘naltirdi
    2. brancher le courant tokni ulamoq; brancher la radio radioni qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > brancher

  • 12 caution

    nf.
    1. kafillik, kafolat, garov, ishontirish, garantiya, dalil
    2. loc.adj. sujet à caution dalil, ishonch
    3. kafil bo‘ lgan odam, kafil, guvoh.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > caution

  • 13 circonscrire

    vt.
    1. tasvirlamoq, tavsif, ta'riflamoq; circonscrire un espace joyni, maydonni, sathini yozib tavsiflamoq
    2. chegaralamoq, cheklamoq; circonscrire son sujet mavzusini cheklamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > circonscrire

  • 14 creuser

    I vt.
    1. qazimoq, kovlamoq, o‘ymoq, qazib chuqurlashtirmoq, chopmoq; creuser des fouilles kotlovon, poydevor qazimoq; creuser sa fasse; creuser son tombeau fig. o‘ziga go‘r, choh qazimoq
    2. teshmoq, o‘ymoq, kovak, ichini bo‘sh, havol qilmoq; creuser l'estomac ishtaha keltirmoq, ochmoq
    3. fig. chuqurlashtirmoq, kovlamoq, qazib, o‘yib chuqurroq qilmoq, sermazmun qilmoq; creuser un sujet sinchiklab, astoydil o‘rganmoq (fanini)
    II se creuser vpr.
    1. teshik, kovak, havol, ichi bo‘sh bo‘lmoq (yog‘och haqida)
    2. chuqur, o‘yiq, kovak bo‘lmoq (ko‘z, chakak haqida)
    3. se creuser l'esprit, le cerveau, la tête bosh qotirmoq
    4. chuqurlashmoq (nizo haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > creuser

  • 15 développement

    nm.
    1. o‘sish, rivojlanish, taraqqiy etish, yuqori bosqichga ko‘ tarilish, o‘stirish, taraqqiyot, ravnaq, rivoj, avj oldirish, keng yoyish, kengaytirish; développement de la coopération hamkorlikni avj oldirish; développement du combat jangni kuchaytirish; développement d'un sujet mavzuni kengaytirish; développement intellectuel aqliy o‘sish
    2. ko‘lam (bo‘y, en va balandlik), masofa, cho‘ziqlik, uzunlik, kattalik, kattakichiklik, o‘lcham, miqdor
    3. photo. olingan suratlarni ko‘rinadigan qilish
    4. math. yoyish, cho‘zish, kengaytirish
    5. chizish, rasm solish (topshiriq)
    6. olg‘a tashlanish (qilichbozlikda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > développement

  • 16 discussion

    nf. muhokama qilish, o‘ylashib ko‘rish, maslahatlashish, mubohasa, bahs, tortishuv, munozara; entrer en discussion avec bahslashmoq, tortishmoq; entamer la discussion munozara boshlamoq; être en discussion muhokama qilmoq; cela est sujet à discussion buni muhokama qilish zarur, bu munozarali masala; de la discussion jaillit la lumière loc.prov. bahslarda haqiqat yuzaga keladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > discussion

  • 17 écarter

    I vt.
    1. ikki tomonga surmoq, kermoq
    2. uzoqlashtirmoq, chetlatmoq, ajratmoq; il faut écarter la table du mur stolni devordan uzoqlashtirmoq kerak; écarter la foule olomonni yorib kirmoq; on l'a écarté de l'équipe uni komandadan chetlatishdi; écarter qqn. de la direction d'une affaire biror kimsani ish boshqarishdan chetlashtirmoq
    3. fig. yo‘ldan adashtirmoq, chalg‘ itmoq
    4. rad qilmoq, qaytarmoq, qabul qilmaslik; écarter une proposition taklifni rad qilmoq
    5. qaytarmoq, daf qilmoq; écarter une menace xavfni daf qilmoq
    II s'écarter vpr.
    1. (har yoqqa) ayrilmoq, ajralib ketmoq, tarqalmoq; ikki tomonga tislanmoq, tisarilmoq, tisarilib orani ochmoq; ces lignes s'écartent bu yo‘llar ayrilib ketadi
    2. o‘rnidan siljimoq, nari turmoq, surilmoq; s'écarter pour laisser passer biror kimsani o‘tkazib yubormoq uchun surilmoq
    3. uzoqlashmoq, nari ketmoq; s'écarter de la côte qirg‘oqdan uzoqlashmoq
    4. fig. chetga chiqmoq, chekinmoq, qaytmoq; chalg‘ itmoq, uzoqlashmoq; s'écarter de la tradition an'anadan chekinmoq; s'écarter du sujet mavzudan uzoqlashmoq; s'écarter des règles qoidadan uzoqlashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écarter

  • 18 éloigner

    I vt.
    1. uzoqlashtirmoq, yiroqlashtirmoq, chetlashmoq; chetga chiqarmoq; boshqa joyga surmoq; éloigner la chaise de la fenêtre kursini derazadan uzoqlashtirmoq
    2. kechiktirmoq, keyinga surmoq, orqaga surmoq, keyinga qoldirmoq; cho‘zmoq; ko‘chirmoq (vaqtga nisbatan); éloigner une échéance to‘lov muddatini cho‘zmoq, kechiktirmoq; éloigner l'heure de la rencontre uchrashuvni keyinga surmoq
    II s'éloigner vpr.
    1. uzoqlashtirmoq, uzoqlashib qolmoq, uzab ketmoq; yiroqlashmoq; jo‘nab ketmoq; il ouvrit la porte et s'éloigna rapidement u eshikni ochib, tezda uzoqlashib ketdi
    2. o‘ tmoq, o‘ tib ketmoq, uzoqlashtirmoq (vaqtga nisbatan) c'est une époque qui commence à s'éloigner bu bizdan uzoqlashib ketayotgan davrdir
    3. fig. uzoqlashmoq; chetga chiqmoq, chetlashtirmoq; s'éloigner du sujet mavzudan chetga chiqmoq; cette théorie s'éloigne trop de la réalité bu nazariya haqiqatdan juda uzoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éloigner

  • 19 épuiser

    I vt.
    1. quritmoq, tugatmoq; épuiser une citerne hovuz, havzani quritmoq
    2. tamomlamoq, sarf qilmoq, sop qilmoq, bitirmoq; épuiser un gisement de charbon ko‘mir qatlamini sarflab bitirmoq
    3. kuchsizlantirmoq, oriqlantirmoq, xonavayron qilmoq (yer haqida); épuiser la terre yerni kuchsizlantirmoq
    4. bitkizmoq, oxiriga olib bormoq; tugatmoq; épuiser un sujet mavzuni oxiriga olib bormoq
    5. holdan toydirmoq, charchatmoq; tinkasini quritmoq
    6. fig. joniga tegmoq, jonidan to‘ydirmoq; bezor qilmoq; qiynamoq; il nous épuise avec ses questions u savol beraverib hammamizning jonimizga tegdi
    II s'épuiser vpr.
    1. tugamoq, sop bo‘lmoq, tamom bo‘lmoq, qurimoq; les provisions s'épuisent oziq-ovqat tugayapti; la source s'est épuisée buloq quridi
    2. kuchsizlanmoq, charchamoq, oriqlamoq (yer haqida); la terre s'épuise yer oriqlab ketyapti
    3. charchamoq, holdan toymoq, tinkasi qurimoq; je m'épuise à vous le répéter sizga uni takrorlashdan tinkam quridi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épuiser

  • 20 exploration

    nf.
    1. o‘rganish ilmiy ekspeditsiya (biror mamlakat, notanish joyni); sayohat; partir en exploration biror mamlakatni o‘rganish uchun jo‘nab ketmoq; sayohatga, ekspeditsiyaga jo‘nab ketmoq
    2. tadqiqot o‘tkazish; tadqiq qilish, ilmiy o‘rganish; l'exploration d'un sujet, d'un problème mavzu, muammoni ilmiy o‘rganish
    2. méd. ichki organlarning faoliyatini tekshirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exploration

См. также в других словарях:

  • SUJET — Il n’est point de sujet sans dépendance affirmée à l’égard d’une puissance dont ce sujet relève, de par les hasards de sa constitution anatomique, de son caractère et de sa situation au sein d’une classe sociale et d’une constellation familiale… …   Encyclopédie Universelle

  • sujet — sujet, ette 1. (su jè, jè t ) adj. 1°   Qui est dans la dépendance, qui est obligé d obéir. Nous sommes tous sujets aux lois et aux coutumes du pays où nous vivons. •   Volontés sujettes, CORN. Mél. II, 8. •   ....que le pape est maître de l un… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Sujet grammatical — Sujet (grammaire) Pour les articles homonymes, voir Sujet. Articles connexes : prédicat (linguistique), thème (linguistique) et rhème. Le sujet est ce qui constitue la matière, le thème ou bien le motif d un état ou d une activité… …   Wikipédia en Français

  • SUJET (politique) — SUJET, politique Dans l’histoire politique de l’Europe occidentale, le temps des sujets coïncide à peu près avec celui de la monarchie absolue; il marque une double étape: dans les rapports du peuple avec le souverain d’une part, dans la lutte… …   Encyclopédie Universelle

  • Sujet libre — Album par Art Mengo Sortie 2009 Label Kabassa Prod/Le Chant du monde Albums de Art Mengo …   Wikipédia en Français

  • Sujet — (französisch für „Thema“) bezeichnet den Inhalt oder Gegenstand einer Beschreibung. Der Begriff kann als Synonym für den Stoff einer Geschichte oder das Thema eines Vortrags verwendet werden. Das gilt auch für die Bildende Kunst, wobei der… …   Deutsch Wikipedia

  • Sujet Angot — Auteur Christine Angot Genre Roman Pays d origine  France Éditeur Fayard …   Wikipédia en Français

  • sujet — SUJÉT, sujeturi, s.n. (înv.) Temă (literară), subiect. ♦ Prilej, motiv. – Din fr. sujet. Trimis de IoanSoleriu, 29.07.2004. Sursa: DEX 98  sujét s. n., pl. sujéturi Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar ortografic …   Dicționar Român

  • Sujet — Sn Thema per. Wortschatz fach. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. sujet, der Entsprechung von Subjekt.    Ebenso nschw. sujett, nnorw. sujett. ✎ DF 4 (1978), 593. französisch frz …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • Sujet — (fr., spr. Süschäh), 1) so v.w. Subject; 2) Gegenstand, bes. 3) Gegenstand, Stoff, Vorwurf einer Rede, eines Gedichts, Dramas, einer Oper etc.; 4) (Mus.), der Hauptsatz, das Thema …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Sujet — (franz., spr. ßǖsché), soviel wie Subjekt; Gegenstand, besonders der Gegenstand oder Vorwurf, die Fabel (s. d.) einer Erzählung, eines Gedichtes, eines Dramas, Stoff einer Rede etc …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»