-
21 arare sulle ancore
гл.общ. дрейфовать -
22 A bovi majōre discit arāre minor
У старшего вола учится пахать младший, т. е. старшее поколение передает младшему навыки, знания, жизненный опыт.Поговорочное выражение, имевшее, вероятно, первоначально стихотворную форму: Á majóre bovĭ dĭscit arare minor.Интимные отделения этого здания исписаны сверху донизу: и стишки часто совершенно безобразные. Вот несколько дней назад я приказал сторожу стереть один стишок, который был направлен на вас, господин учитель, - тут директор слегка кивнул в сторону учителя латинского языка. - Речь шла о вашей давно всем известной привычке пить больше, чем положено по чину. A bovi majore discit arare minor, - бормотал латинист, желая показать коллегам, будто он понимает, что стихи появились не без их помощи. (Бранислав Нушич, Мертвые языки.)Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > A bovi majōre discit arāre minor
-
23 Óptat ephíppia bós piger, óptat aráre cabállus
Ленивый вол хочет ходить под седлом, а конь пахать.Гораций, "Послания", I, 14, 43 - сентенция на излюбленную тему Горация: никто не бывает доволен своей участью.Дионисий Старший был отличнейшим полководцем, как это и приличествовало его положению, но он стремился достигнуть славы преимущественно в поэзии, в которой решительно ничего не смыслил. Optat ephippia bos piger, optat arare caballus. На этом пути вы никогда не добьетесь чего-либо путного. (Мишель Монтень, Об образе действия некоторых послов.)Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Óptat ephíppia bós piger, óptat aráre cabállus
-
24 пахать
-
25 пропахивать
-
26 plugoj
arare -
27 aladraré
araré -
28 अररे
arareind. a vocative particle (expressing haste) L.
-
29 lëroj
arare, dissodare, coltivare -
30 lëvroj
arare, coltivare, promuovere -
31 Вспахивать
- arare; vertere (terram aratro); sauciare (humum vomere); -
32 Пахать
- arare; aratro moliri; sulcare; terram vertere;• пахать в первый, второй, третий раз - agrum proscindere, iterare, tertiare;
• пахать глубоко - sulcum altius imprimere, glebas effringere; паханный (ex)aratus, aratro versus, subversus;
• паханная земля - terra aratro versa;
• пахотная земля - arationes; пахарь - arator, agri cultor, agricola;
• пахотные орудия - instrumenta rustica;
-
33 -B1376
из кожи вон лезть. -
34 -D567
работать добросовестно; выполнять свой долг. -
35 -M797
перепахивать море, зря стараться. -
36 -S1983
шататься без дела. -
37 aro
ăro, āre, āvi, ātum - tr. - - [gr]gr. ἀρόω-ῶ. [st1]1 [-] labourer. - agrum arare, Cic. de Or. 2, 131: labourer un champ. - arborem arare, Col. 5, 7, 4: labourer autour d'un arbre. - litus arare, Ov. Tr. 5, 4: labourer un rivage (perdre son temps). - absol. arare mavelim quam sic amare, Plaut. Merc. 2, 3, 21: j'aimerais mieux labourer que d'aimer de cette façon. - Cincinnato aranti nuntiatum est eum dictatorem factum esse, Cic. Sen. 16, 56: Cincinnatus était en train de labourer quand on lui annonça qu'il était nommé dictateur. - cf. Cato, R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174; Hor. Ep. 1, 7, 87; Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10. [st1]2 [-] cultiver, faire valoir. - publicos agros arare, Cic. Verr. 5, 55: cultiver le domaine publique. --- cf. 3, 93; Liv. 43, 6, 3. - fundum alienum arat, Plaut. As.: il cultive un champ étranger (en parl. de qqn qui découche). [st1]3 [-] labourer, sillonner. - aequor maris arare, Virg. En. 2, 780: sillonner la plaine liquide de la mer. --- Ov. Tr. 1, 2, 76; Am. 2, 10, 33; Ov. Tr. 3, 12, 36. - arare osse campum cereum, Titin. com. 160: tracer avec un poinçon en os des sillons sur un champ de cire (= écrire avec un poinçon en os). - rugae corpus arant, Ov.: les rides sillonnent le visage. [st1]4 [-] absol. être cultivateur, faire valoir (une terre). - in Sicilia arare: être cultivateur en Sicile.* * *ăro, āre, āvi, ātum - tr. - - [gr]gr. ἀρόω-ῶ. [st1]1 [-] labourer. - agrum arare, Cic. de Or. 2, 131: labourer un champ. - arborem arare, Col. 5, 7, 4: labourer autour d'un arbre. - litus arare, Ov. Tr. 5, 4: labourer un rivage (perdre son temps). - absol. arare mavelim quam sic amare, Plaut. Merc. 2, 3, 21: j'aimerais mieux labourer que d'aimer de cette façon. - Cincinnato aranti nuntiatum est eum dictatorem factum esse, Cic. Sen. 16, 56: Cincinnatus était en train de labourer quand on lui annonça qu'il était nommé dictateur. - cf. Cato, R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174; Hor. Ep. 1, 7, 87; Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10. [st1]2 [-] cultiver, faire valoir. - publicos agros arare, Cic. Verr. 5, 55: cultiver le domaine publique. --- cf. 3, 93; Liv. 43, 6, 3. - fundum alienum arat, Plaut. As.: il cultive un champ étranger (en parl. de qqn qui découche). [st1]3 [-] labourer, sillonner. - aequor maris arare, Virg. En. 2, 780: sillonner la plaine liquide de la mer. --- Ov. Tr. 1, 2, 76; Am. 2, 10, 33; Ov. Tr. 3, 12, 36. - arare osse campum cereum, Titin. com. 160: tracer avec un poinçon en os des sillons sur un champ de cire (= écrire avec un poinçon en os). - rugae corpus arant, Ov.: les rides sillonnent le visage. [st1]4 [-] absol. être cultivateur, faire valoir (une terre). - in Sicilia arare: être cultivateur en Sicile.* * *Aro, aras, arare. Labourer la terre à la charrue.\Arare oliuetum. Colum. Cultiver les oliviers.\Arare decem medimna ex iugere. Cic. Recueillir dix muis en un arpent.\Arare in singulis iugis. Cic. Labourer à une charrue.\Aratur, Impersonale. Plin. On laboure.\Arare aequor. Virgil. Naviger sur la mer.\Arandi praeceptor. Ouid. Qui enseigne l'art de labourer. -
38 plough
I 1. [plaʊ]nome BE agr. aratro m.2. II 1. [plaʊ]1) agr. arare [land, field]; fare [ furrow]2) (invest)2.to plough money into — investire molti soldi in [project, company]
verbo intransitivo BE agr. arare* * *1. noun(a type of farm tool pulled through the top layer of the soil to turn it over.) aratro2. verb1) (to turn over (the earth) with such a tool: The farmer was ploughing (in) a field.) arare2) (to travel with difficulty, force a way etc: The ship ploughed through the rough sea; I've all this work to plough through.) (procedere a fatica)3) (to crash: The lorry ploughed into the back of a bus.) sbattere* * *1. n2. vt3. viAgr arare•* * *plough /plaʊ/n.1 (agric.) aratro3 (falegn.) incorsatoio4 (ind. min.) piallatrice5 (fam. antiq.) bocciatura● (astron.) the Plough, il Gran Carro, l'Orsa Maggiore ( costellazione) □ plough-beam, stanga centrale, timone ( dell'aratro) □ plough-iron, coltro □ plough-shoe, dentale ( legno del vomere) □ plough-staff, nettatoio; arnese per pulire il coltro □ plough-tree, manico dell'aratro □ (fig.) to put one's hand to the plough, porre mano all'opera; intraprendere un lavoro.(to) plough /plaʊ/A v. t.B v. i.1 arare; fare l'aratura● (naut.: di nave) to plough across, attraversare ( l'oceano, ecc.) □ (fig.) to plough the sands, arare il mare; fare una cosa inutile.* * *I 1. [plaʊ]nome BE agr. aratro m.2. II 1. [plaʊ]1) agr. arare [land, field]; fare [ furrow]2) (invest)2.to plough money into — investire molti soldi in [project, company]
verbo intransitivo BE agr. arare -
39 aro
ăro, āvi, ātum, 1, v. a. [cf. aroô = to plough, to till; arotron = aratrum; arotos, aroura = arvum, = Welsh ar; arotêr = arator; armentum; Goth. arjan = to plough; O. H. Germ. aran = to ear], to plough, to till.I.A.. Lit.a.Absol.:b.arare mavelim quam sic amare,
Plaut. Merc. 2, 3, 21:in fundo Fodere aut arare,
Ter. Heaut. 1, 1, 17:si quidem L. Quinctio Cincinnato aranti nuntiatum est etc.,
Cic. Sen. 16, 56:bene et tempestive arare,
Cato, R. R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174:bos est enectus arando,
Hor. Ep. 1, 7, 87:die septimo cessabis arare et metere,
Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10.—With acc.:B.arare terram,
Varr. R. R. 1, 2, 16; Ov. F. 1, 703; cf. Col. 2, 4; Pall. 2, 3, 2:ager non semel aratus, sed novatus et iteratus,
Cic. de Or. 2, 30, 131:cum terra araretur et sulcus altius esset impressus,
id. Div. 2, 23, 50:vallem arari,
Vulg. Deut. 21, 4:campum arare,
Ov. Tr. 3, 328:olivetum,
Col. 5, 9:Capuam,
Verg. G. 2, 244:Campaniam,
Prop. 4, 4, 5 et saep.—Trop1.Of a ship, to plough: aequor. Ov. Tr. 1, 2, 76; so id. Am. 2, 10, 33 Heins.; Verg. A. 2, 780; 3, 495:2.aquas,
Ov. Tr. 3, 12, 36 (cf.:sulcare aquas,
id. M. 4, 707).—Of age, to draw furrows over the body, i. e. to wrinkle:3.jam venient rugae, quae tibi corpus arent,
Ov. A. A. 2, 118.—In mal. part.:4.fundum alienum,
Plaut. As. 5, 2, 24; so id. Truc. 1, 2, 48 al.—Prov.: arare litus, for to bestow useless labor:II.non profecturis litora bobus aras,
Ov. H. 5, 116; so id. Tr. 5, 4, 48; cf. Juv. 7, 49.—In a more extended sense.A.To cultivate land, and absol. to pursue agriculture, to live by husbandry (cf. agricola and arator):B.quae homines arant, navigant, aedificant, virtuti omnia parent, i. e. in agriculturā, navigatione, etc., omnia ex virtute animi pendent,
Sall. C. 2, 7 Corte' arat Falerni mille fundi jugera, Hor. Epod. 4, 13:cives Romani, qui arant in Siciliā,
Cic. Verr. 2, 3, 5.—To gain by agriculture, to acquire by tillage:decem medimna ex jugero arare,
Cic. Verr. 2, 3, 47 (where, Zumpt, from conjecture, has received exarare into the text; so B. and K.). -
40 aro
aro, āvi, ātum, āre (ἀρόω), pflügen, ackern, I) eig.: a) vom Ackersmann und Ackervieh, m. Acc., ar. terram aut serere arbores, Varr.: ar. terram et sulcum altius imprimere, Cic.: ager non semel aratus, sed novatus et iteratus, Cic.: ager qui arari aut coli possit, non qui aratus aut cultus sit, Cic.: bildl. v. Beschreiben mit dem Schreibgriffel, gleichs. beackern, osse campum cereum, Titin. com. 160: gleichs. ackernd ziehen, cerā sulcos, Prud. perist. 9, 52: u. v. Reden, incipit alloquiis fera pectora cultor arare (zu bearbeiten), Ven. Fort. vit. S. Mart. 3, 161. – absol., arare mavelim, quam sic amare, Plaut.: numquam domum revortor, quin te in fundo conspicer fodere aut arare aut aliquid ferre denique, Ter.: nudus ara, sere nudus, Verg.: arare tauris, Hyg.: bildl. v. Schreiben mit dem Schreibgriffel, vertamus vomerem, in cera mucrone aeque aremus osseo, Atta com. 12 sq. (p. 162 R2). – Sprichw., non profecturis litora bubus aras, wendest vergebliche Mühe an, Ov. her. 5, 116; vgl. trist. 5, 4, 48: alienum fundum arat, incultum familiarem deserit, er pflügt auf fremdem Acker, läßt den eigenen unbebaut = kümmert sich um fremde Dinge, vernachlässigt die eigenen Angelegenheiten, Plaut. asin. 874. – b) v. Ländereibesitzer, bes. v. Staatsdomänenpächter, m. Acc. = beackern-, bestellen lassen, bebauen, non opinor quemquam minus esse professum, quam quantum arasset, Cic.: Falerni mille fundi iugera, Hor.: u. allg., quae homines arant, navigant, aedificant, virtuti omnia parent, alles Pflügen, Schiffen, Bauen der Menschen hängt von ihrer Tüchtigkeit ab, Sall. Cat. 2, 7.: quidquid arat impiger Apulus, erpflügt, d.i. durch Ackerbau gewinnt, Hor. carm. 3, 16, 26. – u. absol., Ackerbau treiben, vom Ackerbau leben, cives Romani, qui arant in Sicilia, d.i. die Domänenpächter (s. arātor no. I, B), Cic. Verr. 3, 11: araret, navigaret, Vopisc. Prob. 23, 3. – II) poet. übtr.: a) durchfurchen = runzelig machen, venient rugae, quae tibi corpus arent, Ov. art. am. 2, 118: aratā rugis fronte, Hier. ep. 14, 13 u. 52, 1. – b) das Meer usw. durchfurchen = durchsegeln, vastum maris aequor, Verg. Aen. 2, 780; 3, 495: latum aequor, Ov. trist. 1, 2, 76: vicinas aquas, Ov. trist. 3, 12, 36. – c) obszön, den After jmds. durchfurchen, pueros, Plaut. truc. 150.
См. также в других словарях:
Arare — Saltar a navegación, búsqueda El término Arare puede referirse a: Norimaki Arare o Arale Norimaki. personaje principal de Dr. Slump. Arare (comida). galleta hecha a base de arroz. destructor de la Armada Imperial Japonesa, perteneciente a la… … Wikipedia Español
Arare — may refer to: *Norimaki Arare or Arale Norimaki, the main character in Dr. Slump media *Arare (food), a bite sized Japanese rice cracker *Japanese destroyer Arare, a warship sunk in 1942 … Wikipedia
Arare — bezeichnet: Arare (Lebensmittel), japanische Reiscracker Arare (Schiff), japanischer Zerstörer der Eingreifflotte Kidō Butai im zweiten Weltkrieg Arare, Ortschaft in der Gemeinde Plan les Ouates, Kanton Genf, Schweiz eine Form von japanischen… … Deutsch Wikipedia
arare — ARÁRE s. v. arat. Trimis de siveco, 17.10.2008. Sursa: Sinonime aráre adv. (reg. înv.) rareori, câteodată Trimis de blaurb, 22.03.2006. Sursa: DAR … Dicționar Român
arare — v. tr. [lat. arare ]. 1. (agr.) [lavorare la terra con l aratro, anche assol.] ▶◀ ‖ dissodare, scassare. 2. (estens., lett.) [segnare di solchi, di righe] ▶◀ solcare … Enciclopedia Italiana
Arare — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Sommaire 1 Langues latines 1.1 Toponyme 1.2 … Wikipédia en Français
arare — a·rà·re v.tr. 1a. AD lavorare la terra con l aratro rivoltandola e tracciando solchi allo scopo di predisporla per la semina: arare un campo; anche ass.: nel campo c è un contadino che ara 1b. BU estens., segnare, solcare con linee 2. TS mar.… … Dizionario italiano
Arare (food) — Arare for sale in bins Peanut arare with wasabi peas and dried fish Arare … Wikipedia
Arare (comida) — Saltar a navegación, búsqueda Arare a la venta a granel … Wikipedia Español
Arare (1939) — Saltar a navegación, búsqueda Arare Historial Astillero Maizuru … Wikipedia Español
Arare (Lebensmittel) — Arare (あられ, vom japanischen Wort arare 霰 „Hagel“) sind verschiedene Formen von japanischen Reiscrackern. Sie bestehen aus Reis, Weizenmehl, Erdnüssen, Sojasoße, Zucker, Sesam und Seetang (in kleinen Flittern). Der verwendete Reis ist eine… … Deutsch Wikipedia