Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

arare+il

  • 21 arare sulle ancore

    гл.

    Итальяно-русский универсальный словарь > arare sulle ancore

  • 22 A bovi majōre discit arāre minor

    У старшего вола учится пахать младший, т. е. старшее поколение передает младшему навыки, знания, жизненный опыт.
    Поговорочное выражение, имевшее, вероятно, первоначально стихотворную форму: Á majóre bovĭ dĭscit arare minor.
    Интимные отделения этого здания исписаны сверху донизу: и стишки часто совершенно безобразные. Вот несколько дней назад я приказал сторожу стереть один стишок, который был направлен на вас, господин учитель, - тут директор слегка кивнул в сторону учителя латинского языка. - Речь шла о вашей давно всем известной привычке пить больше, чем положено по чину. A bovi majore discit arare minor, - бормотал латинист, желая показать коллегам, будто он понимает, что стихи появились не без их помощи. (Бранислав Нушич, Мертвые языки.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > A bovi majōre discit arāre minor

  • 23 Óptat ephíppia bós piger, óptat aráre cabállus

    Ленивый вол хочет ходить под седлом, а конь пахать.
    Гораций, "Послания", I, 14, 43 - сентенция на излюбленную тему Горация: никто не бывает доволен своей участью.
    Дионисий Старший был отличнейшим полководцем, как это и приличествовало его положению, но он стремился достигнуть славы преимущественно в поэзии, в которой решительно ничего не смыслил. Optat ephippia bos piger, optat arare caballus. На этом пути вы никогда не добьетесь чего-либо путного. (Мишель Монтень, Об образе действия некоторых послов.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Óptat ephíppia bós piger, óptat aráre cabállus

  • 24 пахать

    Dictionnaire technique russo-italien > пахать

  • 25 пропахивать

    Dictionnaire technique russo-italien > пропахивать

  • 26 plugoj

    arare

    Dizionario albanese-italiano e italiano-albanese > plugoj

  • 27 aladraré

    araré

    Dizionario Aragonés - Castellán > aladraré

  • 28 अररे


    arare
    ind. a vocative particle (expressing haste) L.

    Sanskrit-English dictionary > अररे

  • 29 lëroj

    arare, dissodare, coltivare

    Dizionario albanese-italiano e italiano-albanese > lëroj

  • 30 lëvroj

    arare, coltivare, promuovere

    Dizionario albanese-italiano e italiano-albanese > lëvroj

  • 31 Вспахивать

    - arare; vertere (terram aratro); sauciare (humum vomere);

    Большой русско-латинский словарь Поляшева > Вспахивать

  • 32 Пахать

    - arare; aratro moliri; sulcare; terram vertere;

    • пахать в первый, второй, третий раз - agrum proscindere, iterare, tertiare;

    • пахать глубоко - sulcum altius imprimere, glebas effringere; паханный (ex)aratus, aratro versus, subversus;

    • паханная земля - terra aratro versa;

    • пахотная земля - arationes; пахарь - arator, agri cultor, agricola;

    • пахотные орудия - instrumenta rustica;

    Большой русско-латинский словарь Поляшева > Пахать

  • 33 -B1376

    из кожи вон лезть.

    Frasario italiano-russo > -B1376

  • 34 -D567

    работать добросовестно; выполнять свой долг.

    Frasario italiano-russo > -D567

  • 35 -M797

    перепахивать море, зря стараться.

    Frasario italiano-russo > -M797

  • 36 -S1983

    шататься без дела.

    Frasario italiano-russo > -S1983

  • 37 aro

    ăro, āre, āvi, ātum - tr. -    - [gr]gr. ἀρόω-ῶ. [st1]1 [-] labourer.    - agrum arare, Cic. de Or. 2, 131: labourer un champ.    - arborem arare, Col. 5, 7, 4: labourer autour d'un arbre.    - litus arare, Ov. Tr. 5, 4: labourer un rivage (perdre son temps).    - absol. arare mavelim quam sic amare, Plaut. Merc. 2, 3, 21: j'aimerais mieux labourer que d'aimer de cette façon.    - Cincinnato aranti nuntiatum est eum dictatorem factum esse, Cic. Sen. 16, 56: Cincinnatus était en train de labourer quand on lui annonça qu'il était nommé dictateur.    - cf. Cato, R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174; Hor. Ep. 1, 7, 87; Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10. [st1]2 [-] cultiver, faire valoir.    - publicos agros arare, Cic. Verr. 5, 55: cultiver le domaine publique. --- cf. 3, 93; Liv. 43, 6, 3.    - fundum alienum arat, Plaut. As.: il cultive un champ étranger (en parl. de qqn qui découche). [st1]3 [-] labourer, sillonner.    - aequor maris arare, Virg. En. 2, 780: sillonner la plaine liquide de la mer. --- Ov. Tr. 1, 2, 76; Am. 2, 10, 33; Ov. Tr. 3, 12, 36.    - arare osse campum cereum, Titin. com. 160: tracer avec un poinçon en os des sillons sur un champ de cire (= écrire avec un poinçon en os).    - rugae corpus arant, Ov.: les rides sillonnent le visage. [st1]4 [-] absol. être cultivateur, faire valoir (une terre).    - in Sicilia arare: être cultivateur en Sicile.
    * * *
    ăro, āre, āvi, ātum - tr. -    - [gr]gr. ἀρόω-ῶ. [st1]1 [-] labourer.    - agrum arare, Cic. de Or. 2, 131: labourer un champ.    - arborem arare, Col. 5, 7, 4: labourer autour d'un arbre.    - litus arare, Ov. Tr. 5, 4: labourer un rivage (perdre son temps).    - absol. arare mavelim quam sic amare, Plaut. Merc. 2, 3, 21: j'aimerais mieux labourer que d'aimer de cette façon.    - Cincinnato aranti nuntiatum est eum dictatorem factum esse, Cic. Sen. 16, 56: Cincinnatus était en train de labourer quand on lui annonça qu'il était nommé dictateur.    - cf. Cato, R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174; Hor. Ep. 1, 7, 87; Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10. [st1]2 [-] cultiver, faire valoir.    - publicos agros arare, Cic. Verr. 5, 55: cultiver le domaine publique. --- cf. 3, 93; Liv. 43, 6, 3.    - fundum alienum arat, Plaut. As.: il cultive un champ étranger (en parl. de qqn qui découche). [st1]3 [-] labourer, sillonner.    - aequor maris arare, Virg. En. 2, 780: sillonner la plaine liquide de la mer. --- Ov. Tr. 1, 2, 76; Am. 2, 10, 33; Ov. Tr. 3, 12, 36.    - arare osse campum cereum, Titin. com. 160: tracer avec un poinçon en os des sillons sur un champ de cire (= écrire avec un poinçon en os).    - rugae corpus arant, Ov.: les rides sillonnent le visage. [st1]4 [-] absol. être cultivateur, faire valoir (une terre).    - in Sicilia arare: être cultivateur en Sicile.
    * * *
        Aro, aras, arare. Labourer la terre à la charrue.
    \
        Arare oliuetum. Colum. Cultiver les oliviers.
    \
        Arare decem medimna ex iugere. Cic. Recueillir dix muis en un arpent.
    \
        Arare in singulis iugis. Cic. Labourer à une charrue.
    \
        Aratur, Impersonale. Plin. On laboure.
    \
        Arare aequor. Virgil. Naviger sur la mer.
    \
        Arandi praeceptor. Ouid. Qui enseigne l'art de labourer.

    Dictionarium latinogallicum > aro

  • 38 plough

    I 1. [plaʊ]
    nome BE agr. aratro m.
    2. II 1. [plaʊ]
    1) agr. arare [land, field]; fare [ furrow]

    to plough money into — investire molti soldi in [project, company]

    2.
    verbo intransitivo BE agr. arare
    * * *
    1. noun
    (a type of farm tool pulled through the top layer of the soil to turn it over.) aratro
    2. verb
    1) (to turn over (the earth) with such a tool: The farmer was ploughing (in) a field.) arare
    2) (to travel with difficulty, force a way etc: The ship ploughed through the rough sea; I've all this work to plough through.) (procedere a fatica)
    3) (to crash: The lorry ploughed into the back of a bus.) sbattere
    * * *
    1. n
    2. vt
    (field) arare, (furrow) scavare
    3. vi
    Agr arare
    * * *
    plough /plaʊ/
    n.
    1 (agric.) aratro
    2 terreno arato: two hundred acres of plough, duecento acri di terreno arato
    3 (falegn.) incorsatoio
    4 (ind. min.) piallatrice
    5 (fam. antiq.) bocciatura
    ● (astron.) the Plough, il Gran Carro, l'Orsa Maggiore ( costellazione) □ plough-beam, stanga centrale, timone ( dell'aratro) □ plough-iron, coltro □ plough-shoe, dentale ( legno del vomere) □ plough-staff, nettatoio; arnese per pulire il coltro □ plough-tree, manico dell'aratro □ (fig.) to put one's hand to the plough, porre mano all'opera; intraprendere un lavoro.
    (to) plough /plaʊ/
    A v. t.
    1 arare ( il terreno, ecc.)
    2 ( di nave) solcare ( il mare, ecc.)
    4 (fam. antiq.) bocciare ( un candidato)
    B v. i.
    1 arare; fare l'aratura
    2 prestarsi all'aratura; ararsi: This field ploughs easily, questo campo si ara facilmente
    3 (fam. antiq.: di studente) farsi bocciare; essere bocciato
    ● (naut.: di nave) to plough across, attraversare ( l'oceano, ecc.) □ (fig.) to plough the sands, arare il mare; fare una cosa inutile.
    * * *
    I 1. [plaʊ]
    nome BE agr. aratro m.
    2. II 1. [plaʊ]
    1) agr. arare [land, field]; fare [ furrow]

    to plough money into — investire molti soldi in [project, company]

    2.
    verbo intransitivo BE agr. arare

    English-Italian dictionary > plough

  • 39 aro

    ăro, āvi, ātum, 1, v. a. [cf. aroô = to plough, to till; arotron = aratrum; arotos, aroura = arvum, = Welsh ar; arotêr = arator; armentum; Goth. arjan = to plough; O. H. Germ. aran = to ear], to plough, to till.
    I.
    A.. Lit.
    a.
    Absol.:

    arare mavelim quam sic amare,

    Plaut. Merc. 2, 3, 21:

    in fundo Fodere aut arare,

    Ter. Heaut. 1, 1, 17:

    si quidem L. Quinctio Cincinnato aranti nuntiatum est etc.,

    Cic. Sen. 16, 56:

    bene et tempestive arare,

    Cato, R. R. 61, 1; Plin. 18, 19, 49, § 174:

    bos est enectus arando,

    Hor. Ep. 1, 7, 87:

    die septimo cessabis arare et metere,

    Vulg. Exod. 34, 21; ib. Luc. 17, 7; ib. 1 Cor. 9, 10.—
    b.
    With acc.:

    arare terram,

    Varr. R. R. 1, 2, 16; Ov. F. 1, 703; cf. Col. 2, 4; Pall. 2, 3, 2:

    ager non semel aratus, sed novatus et iteratus,

    Cic. de Or. 2, 30, 131:

    cum terra araretur et sulcus altius esset impressus,

    id. Div. 2, 23, 50:

    vallem arari,

    Vulg. Deut. 21, 4:

    campum arare,

    Ov. Tr. 3, 328:

    olivetum,

    Col. 5, 9:

    Capuam,

    Verg. G. 2, 244:

    Campaniam,

    Prop. 4, 4, 5 et saep.—
    B.
    Trop
    1.
    Of a ship, to plough: aequor. Ov. Tr. 1, 2, 76; so id. Am. 2, 10, 33 Heins.; Verg. A. 2, 780; 3, 495:

    aquas,

    Ov. Tr. 3, 12, 36 (cf.:

    sulcare aquas,

    id. M. 4, 707).—
    2.
    Of age, to draw furrows over the body, i. e. to wrinkle:

    jam venient rugae, quae tibi corpus arent,

    Ov. A. A. 2, 118.—
    3.
    In mal. part.:

    fundum alienum,

    Plaut. As. 5, 2, 24; so id. Truc. 1, 2, 48 al.—
    4.
    Prov.: arare litus, for to bestow useless labor:

    non profecturis litora bobus aras,

    Ov. H. 5, 116; so id. Tr. 5, 4, 48; cf. Juv. 7, 49.—
    II.
    In a more extended sense.
    A.
    To cultivate land, and absol. to pursue agriculture, to live by husbandry (cf. agricola and arator):

    quae homines arant, navigant, aedificant, virtuti omnia parent, i. e. in agriculturā, navigatione, etc., omnia ex virtute animi pendent,

    Sall. C. 2, 7 Corte' arat Falerni mille fundi jugera, Hor. Epod. 4, 13:

    cives Romani, qui arant in Siciliā,

    Cic. Verr. 2, 3, 5.—
    B.
    To gain by agriculture, to acquire by tillage:

    decem medimna ex jugero arare,

    Cic. Verr. 2, 3, 47 (where, Zumpt, from conjecture, has received exarare into the text; so B. and K.).

    Lewis & Short latin dictionary > aro

  • 40 aro

    aro, āvi, ātum, āre (ἀρόω), pflügen, ackern, I) eig.: a) vom Ackersmann und Ackervieh, m. Acc., ar. terram aut serere arbores, Varr.: ar. terram et sulcum altius imprimere, Cic.: ager non semel aratus, sed novatus et iteratus, Cic.: ager qui arari aut coli possit, non qui aratus aut cultus sit, Cic.: bildl. v. Beschreiben mit dem Schreibgriffel, gleichs. beackern, osse campum cereum, Titin. com. 160: gleichs. ackernd ziehen, cerā sulcos, Prud. perist. 9, 52: u. v. Reden, incipit alloquiis fera pectora cultor arare (zu bearbeiten), Ven. Fort. vit. S. Mart. 3, 161. – absol., arare mavelim, quam sic amare, Plaut.: numquam domum revortor, quin te in fundo conspicer fodere aut arare aut aliquid ferre denique, Ter.: nudus ara, sere nudus, Verg.: arare tauris, Hyg.: bildl. v. Schreiben mit dem Schreibgriffel, vertamus vomerem, in cera mucrone aeque aremus osseo, Atta com. 12 sq. (p. 162 R2). – Sprichw., non profecturis litora bubus aras, wendest vergebliche Mühe an, Ov. her. 5, 116; vgl. trist. 5, 4, 48: alienum fundum arat, incultum familiarem deserit, er pflügt auf fremdem Acker, läßt den eigenen unbebaut = kümmert sich um fremde Dinge, vernachlässigt die eigenen Angelegenheiten, Plaut. asin. 874. – b) v. Ländereibesitzer, bes. v. Staatsdomänenpächter, m. Acc. = beackern-, bestellen lassen, bebauen, non opinor quemquam minus esse professum, quam quantum arasset, Cic.: Falerni mille fundi iugera, Hor.: u. allg., quae homines arant, navigant, aedificant, virtuti omnia parent, alles Pflügen, Schiffen, Bauen der Menschen hängt von ihrer Tüchtigkeit ab, Sall. Cat. 2, 7.: quidquid arat impiger Apulus, erpflügt, d.i. durch Ackerbau gewinnt, Hor. carm. 3, 16, 26. – u. absol., Ackerbau treiben, vom Ackerbau leben, cives Romani, qui arant in Sicilia, d.i. die Domänenpächter (s. arātor no. I, B), Cic. Verr. 3, 11: araret, navigaret, Vopisc. Prob. 23, 3. – II) poet. übtr.: a) durchfurchen = runzelig machen, venient rugae, quae tibi corpus arent, Ov. art. am. 2, 118: aratā rugis fronte, Hier. ep. 14, 13 u. 52, 1. – b) das Meer usw. durchfurchen = durchsegeln, vastum maris aequor, Verg. Aen. 2, 780; 3, 495: latum aequor, Ov. trist. 1, 2, 76: vicinas aquas, Ov. trist. 3, 12, 36. – c) obszön, den After jmds. durchfurchen, pueros, Plaut. truc. 150.

    lateinisch-deutsches > aro

См. также в других словарях:

  • Arare — Saltar a navegación, búsqueda El término Arare puede referirse a: Norimaki Arare o Arale Norimaki. personaje principal de Dr. Slump. Arare (comida). galleta hecha a base de arroz. destructor de la Armada Imperial Japonesa, perteneciente a la… …   Wikipedia Español

  • Arare — may refer to: *Norimaki Arare or Arale Norimaki, the main character in Dr. Slump media *Arare (food), a bite sized Japanese rice cracker *Japanese destroyer Arare, a warship sunk in 1942 …   Wikipedia

  • Arare — bezeichnet: Arare (Lebensmittel), japanische Reiscracker Arare (Schiff), japanischer Zerstörer der Eingreifflotte Kidō Butai im zweiten Weltkrieg Arare, Ortschaft in der Gemeinde Plan les Ouates, Kanton Genf, Schweiz eine Form von japanischen… …   Deutsch Wikipedia

  • arare — ARÁRE s. v. arat. Trimis de siveco, 17.10.2008. Sursa: Sinonime  aráre adv. (reg. înv.) rareori, câteodată Trimis de blaurb, 22.03.2006. Sursa: DAR …   Dicționar Român

  • arare — v. tr. [lat. arare ]. 1. (agr.) [lavorare la terra con l aratro, anche assol.] ▶◀ ‖ dissodare, scassare. 2. (estens., lett.) [segnare di solchi, di righe] ▶◀ solcare …   Enciclopedia Italiana

  • Arare — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Sommaire 1 Langues latines 1.1 Toponyme 1.2 …   Wikipédia en Français

  • arare — a·rà·re v.tr. 1a. AD lavorare la terra con l aratro rivoltandola e tracciando solchi allo scopo di predisporla per la semina: arare un campo; anche ass.: nel campo c è un contadino che ara 1b. BU estens., segnare, solcare con linee 2. TS mar.… …   Dizionario italiano

  • Arare (food) — Arare for sale in bins Peanut arare with wasabi peas and dried fish Arare …   Wikipedia

  • Arare (comida) — Saltar a navegación, búsqueda Arare a la venta a granel …   Wikipedia Español

  • Arare (1939) — Saltar a navegación, búsqueda Arare Historial Astillero Maizuru …   Wikipedia Español

  • Arare (Lebensmittel) — Arare (あられ, vom japanischen Wort arare 霰 „Hagel“) sind verschiedene Formen von japanischen Reiscrackern. Sie bestehen aus Reis, Weizenmehl, Erdnüssen, Sojasoße, Zucker, Sesam und Seetang (in kleinen Flittern). Der verwendete Reis ist eine… …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»