-
1 après
I prép.1. so‘ng, keyin; ketma-ket, birin-ketin, navbatma-navbat (zamonda); le printemps vient après l'hiver qishdan keyin bahor keladi; ces événements sont arrivés les uns après les autres bu hodisalar birinketin ro‘y berdi; ils président l'un après l'autre ular navbatma-navbat raislik qilyaptilar; loc.conj. après que -gach, -gandan so‘ng, keyin; il est arrivé après que je sois parti men ketgach, u keldi; d'après binoan, muvofiq2. so‘ng, keyin, orqada (makonda); après le pont ko‘prikdan keyin; passez après moi mendan keyin, mening orqamdanII adv. keyin, o‘ tgach, so‘ngra; vingt ans après yigirma yildan keyin, yigirma yil o‘tgach. -
2 après-midi
nm. ou nf.inv. tushdan keyin; en fin d'après-midi kunning ikkinchi yarmida. -
3 après-demain
adv. ertadan keyin, indin, indinga. -
4 après-guerre
nm. urushdan keyingi davr, urushdan keyingi yillar. -
5 après-ski
nm.inv. issiq yumshoq oyoq kiyimi. -
6 an
nm.1. yil; il y a 3 ans uch yil burun; au bout d'un an bir yildan keyin; dans deux ans ikki yildan keyin; depuis un an bir yildan buyon; en un an bir yil ichida; il est parti pour un an u bir yilga ketdi; un an après bir yil keyin; un an après la guerre urush tugaganiga bir yil to‘lganda; tous les ans har yili, har yili bir marta; tous les deux ans har ikki yilda, har ikki yilda bir marta; Nouvel An, le jour de l'an yangi yil; bon an, mal an o‘rtacha yil; je m'en moque comme de l'an quarante menga bu bari bir, bir pul2. yosh; il a 30 ans u o‘ttiz yashar, o‘ ttiz yoshda. -
7 aussitôt
I adv. darhol, darrov, tez, tezda, birpasda, bir zumda, bir lahzada, zumda, lahzada; bilanoq; il est arrivé aussitôt aprés mon départ men jo‘nab ketishim bilanoq u keldi; aussitôt aprés avoir déjeuné il est parti ovqatlanib bo‘lishi bilanoq, ovqatlangach darhol jo‘nab ketdiII loc.conj. aussitôt que bilanoq, hamonoq; il le reconnut aussitôt qu'il le vit uni ko‘rishi bilanoq tanidi. -
8 déluge
nm.1. toshqin, suv bosish, sel olish; depuis le déluge qadim zamonlardan buyon, azaldan beri; remonter au déluge uzoqdan boshlamoq; après moi, après nous le déluge mendan, bizdan keyin dunyoni suv bosmaydimi, nima bo‘lsa bo‘laversin2. fig. oqim, oqib, yog‘ilib kelish, toshqin, sel; déluge d'injures so‘kishlar, haqoratlar seli, oqimi. -
9 jour
nm.1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i. -
10 mine
nf.1. tashqi qiyofa, ko‘rinish, yuz, chehra, avzo, turq, aft, bashara, avzo; d'après sa mine, il va mieux rangidan, uning sog‘ligi yaxshi; avoir bonne, mauvaise mine ko‘rinishi yaxshi, yomon bo‘lmoq; mine renfrognée, soucieuse xo‘mraygan, bezovta yuz; faire grise mine à qqn. birovni aftini burishtirib kutib olmoq; c'est un passionné, sous sa mine tranquille u tashqi bosiqlik ostidagi ehtirosli odam; juger des gens sur (d'après) la mine odamlarning tashqi qiyofasiga qarab baho bermoq; ça ne paie pas de mine buning avzoyi buzuq; faire mine de o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; -ga solmoq; elle a fait mine de partir, mais elle est finalement restée u o‘zini jo‘nab ketyotganday qilib ko‘rsatdi, lekin oxir-oqibatda qoldi; mine de rien hech narsa bilmaganday, hech narsadan xabari yo‘qday; tâche de le faire parler, mine de rien hech narsadan xabari yo‘qday, uni gapirtirishga harakat qil2. pl. qosh-ko‘zini suzish; aft-basharasini tirishtirish, burishtirish; faire des mines qosh-ko‘zini suzmoq.nf. qalam o‘zagi; mine de plomb grafit; crayon à mine dure, tendre qattiq, yumshoq qalam.nf.1. kon; mine de fer, mine de houille temir, toshko‘mir koni; mine à ciel ouvert ochiq kon2. fig. kon, bitmas-tuganmas boylik3. les mines kon qidiruv muassasasi; l'École des Mines Kon qidiruv instituti; il est ingénieur des mines u tog‘ muhandisi.nf. mina; tankka qarshi mina; champ de mines mina maydoni; détecteur de mines mina qidiruvchi; poser une mine mina qo‘ymoq; le camion a sauté sur une mine yuk mashinasi minada portlab ketdi. -
11 nature
I nf.1. asosiy xususiyat, hislat, mohiyat, tabiat; la nature d'une substance biror moddaning asosiy xususiyati; loc. de nature à qodir, qila oladigan, qilib yubora oladigan; une découverte de nature à bouleverser la science fanni ostin-ustin qilib yubora oladigan kashfiyot2. biror kishining tabiati, xarakteri; elle est d'une nature douce u yumshoq tabiatli; il est travailleur par nature u tabiatan mehnatkash; loc. l'habitude est une seconde nature tarki odat – amri mahol3. tabiatli, xarakterli odam; une nature violente darg‘azab tabiatli olam; c'est une heureuse nature u ko‘ngli to‘q tabiatli odam; c'est une nature bu tabiati kuchli odam4. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun, mag‘iz; les liens de la nature qonqardoshlik; vices contre nature shahvoniy buzuqlik5. tabiat; les forces de la nature tabiat kuchlari; les sciences de la nature tabiiy fanlar6. loc.fam. il a disparu dans la nature uning qayerga daf bo‘lganini birov bilmaydi7. d'après nature o‘ziga qarab, natura bo‘yicha; dessiner, peindre d'après nature o‘ziga qarab chizmoq, rasm solmoq; loc.adj.inv. grandeur nature tabiiy kattalik; des reproductions grandeur nature tabiiy kattalikdagi ko‘chirma, reproduksiya8. loc. en nature naturada (pul evaziga to‘lanadigan mol, mahsulot)II adj.inv.1. tabiiy, tabiiy holda tayyorlangan, shunday holda; vous voulez votre entrecôte nature ou avec une sauce au vin? siz antrekotni shundayligicha xohlaysizmi, yoki vinoli sous bilanmi? des yaourts nature tabiiy qatiqlar2. fam. dangal, ochiq, rostgo‘y, to‘g‘ri (odam, harakat); ils sont nature ular dangal odamlar. -
12 soit
I conj.1. soit… soit… yoki… yoki; soit avant, soit après yoki oldin, yoki keyin2. bo‘lsin, deylik; soit un triangle rectangle to‘g‘ri burchakli uchburchak bo‘lsin3. ya'ni; soixante secondes, soit une minute oltmish soniya, ya'ni bir daqiqaII adv. xo‘p, mayli, xo‘sh, deylik; soit! et après? xo‘p! keyinchi? eh bien soit! yaxshi mayli! -
13 aboyer
vi.1. vovullamoq, hurmoq, akillamoq; aboyer à la lune bekordan bekorga janjal ko‘ tarmoq; bekordan harakat qilmoq2. (contre, après qqn) birovga baqirmoq, o‘shqirmoq, o‘dag‘aylamoq. -
14 allonger
I vt.1. uzaytirmoq, qo‘shmoq; allonger une jupe de quelques centimètres yubkani bir necha santimetrga uzaytirmoq2. uzatmoq, cho‘zmoq; allonger le cou bo‘ynini cho‘zmoq; allonger les jambes oyoqni uzatmoq; allonger le pas qadamini tezlatmoq3. fam. urmoq, tepmoq; allonger une gifle shapati urmoq4. suyultirmoq; allonger une sauce qaylani suyultirmoqII vi. uzaymoq (vaqt); les jours allongent kunlar uzayib qoldiIII s'allonger vpr.1. uzaymoq, cho‘zilmoq (makon va zamonda)2. cho‘zilib yotmoq, uzala tushib yotmoq; il s'est allongé une demi-heure après le dîner tushlikdan so‘ng u yarim soat cho‘zilib yotdi. -
15 avoir
I vt.1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?II yordamchi fe'l1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.nm.1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit. -
16 ci
1. adv. bu yerda, joyda, yoqda bunda2. loc.adv. ci-dessus yuqorida; cidessous pastda; ci-contre qarama-qarshi, yuzma-yuz; de-ci, de là bu yoqdan, u yoqdan; par-ci, par-là shu paytdan (vaqtdan)3. ci-gît bu yerga ko‘milgan4. pron.dém. demander ci et ça uni-buni so‘ramoq; comme ci comme ça bir navi, yomondan ko‘ra yaxshiroq; ci-après quyiroqda, pastroqda. -
17 cognée
nf. bolta; cognée de bûcheron yog‘och kesuvchi katta oybolta; jeter le manche après la cognée qo‘l siltamoq, qo‘lni yuvib, qo‘ltiqqa urmoq, hammasiga tupurmoq. -
18 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
19 courir
I vi.1. chopmoq, yugurmoq; courir à toutes jambes oyog‘ini qo‘liga olib chopmoq, jon halvatda chopmoq, oldi-ketiga qaramay chopmoq; courir à qui mieux kim o‘zarga chopmoq; courir après quvmoq, ta‘qib etmoq; l'année qui court joriy yil; le bruit court mish-mish yuribdi2. courir à sa fin oxiriga yetaboshlamoq, tugab bormoq, intihosiga yaqimlashmoq; courir à sa perte halokatga qarab bormoq; o‘zini jar yoqasiga olib bormoqII vt.1. quvmoq, ortidan tushmoq, ta‘qib qilmoq2. courir les honneurs izzat talab bo‘ lmoq3. courir un danger xavf ostida qolmoq, falokatga yo‘liqmoqIII il nous court u bizning jonimizga, me'damizga tegdi. -
20 crier
I vi.1. baqirmoq, qichqirmoq, qiyqirmoq, hayqirmoq, dodlamoq, dod solmoq; crier plus fort que l'anguille, crier à tue-tête ayuhannos solmoq, dodlamoq, dod-voy qilmoq, ovozining boricha qichqirmoq2. chaqirmoq; crier à l'aide, crier au secours yordamga, ko‘makka chaqirmoq, da'vat etmoq; crier à l'injustice adolatsizlikdan, nohaqlikdan nolimoq, zorlanmoq, hasrat qilmoq3. jar solmoq, duv-duv gap tarqatmoq, shovqin ko‘tarmoq, og‘iz ko‘pirtirmoq, ovoza qilmoq, hammaga bildirmoq, oshkor qilmoq; crier sur les toits har chorrahada jar solmoq, hamma qo‘ng‘iroqlarda bong urmoq4. (contre qqn. après qqn) baqirmoq, o‘shqirmoq, jerkimoq, o‘dag‘aylamoq, so‘kmoq, urushmoq, koyimoq, ayblamoq, qoralamoq5. g‘ijirlamoq, g‘ichirlamoq, g‘archillamoq; la porte crie eshik g‘ichirladiII vt. baqirib chaqirmoq, baqirib aytmoq; crier son indignation achchiqlanmoq, g‘azablanmoq, jahlini chiqarmoq; crier misère gadoylik, tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq, och-yalong‘och bo‘lmoq, faqirona kun kechirmoq, yo‘qsillikdan nolimoq; crier vengeance o‘ch, qasos olishga chaqirmoq; sans crier gare ogohlantirmasdan.
См. также в других словарях:
après — [ aprɛ ] prép. et adv. • Xe adv.; bas lat. ad pressum, de pressus « serré », qui s est substitué en Gaule à l adv. class. post I ♦ Prép. (v. 1130) 1 ♦ Postérieurement dans le temps. Le printemps vient après l hiver. Après la naissance de Jésus… … Encyclopédie Universelle
après- — ♦ Élément de formation qui, devant un nom propre ou un substantif faisant référence à une époque, marque la postériorité. L après Mitterrand. L après mur (de Berlin) :l époque suivant la disparition du mur de Berlin, de la division de l Allemagne … Encyclopédie Universelle
après — APRÈS. Préposition de temps, d ordre et de lieu, qui s emploie en parlant, soit des personnes, soit des choses, et qui sert à marquer celles qui suivent les autres. Après le déluge. Après la vocation d Abraham. Après la naissance de Jésus Christ … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
aprés — Aprés. Prepos. qui marque posteriorité d ordre ou de temps. Ensuite. Je ne passeray qu aprés vous. Trajan fut Empereur aprés Nerva. il promet de payer aprés Pasques. il ira là aprés Vespres. aprés le Sermon. marcher l un aprés l autre. aprés la… … Dictionnaire de l'Académie française
apres — Apres, Post, Posterius, Dein, Deinde, Mox, Postmodum. Par ordre, l un apres l autre, Deinceps. Cy apres, In posterum, Posthac. En apres, Dein, Deinceps, Exin, Tum autem, Porro, Itémque. Qui vient apres, Posterior. Venir apres, Post venire. Un peu … Thresor de la langue françoyse
après — adv. « Fugués tranquilo, vous siéu après. » : soyez tranquille, je vous suis. J. Roumanille. D après : d après. D après tu, es encar possible ò non ? D après toi, c est encore possible ou non ? A l après dei maufatans : à la poursuite des… … Diccionari Personau e Evolutiu
Après — Студийный альбом Игги Попа Дата выпуска … Википедия
après — ci après d après … Dictionnaire des rimes
aprés — (del lat. «ad prĕssum», apretadamente) 1 (ant.) adv. *Cerca. 2 (ant.) *Después. * * * aprés. (Del lat. ad prĕssum, apretadamente). adv. t. ant. cerca2. || 2. adv. l. ant … Enciclopedia Universal
après — [a′prā΄; ] Fr [ ȧ pre′] prep. [Fr] after: often used in hyphenated compounds [an après ski party] … English World dictionary
Après — (fr., spr. aprä), 1) hernach; 2) Nachspiel … Pierer's Universal-Lexikon