Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

appétit

  • 1 appétit

    nm.
    1. ishtaha; bon appétit! totli bo‘lsin! osh bo‘ lsin! yoqimli ishtaha!
    2. orzu, istak, xohish; être en appétit de qqch. orzu qilmoq
    3. pl. kishi organizmi ehtiyojlarini qondirish uchun qilingan harakat; appétit sexuel jinsiy aloqa qilish istagi, hirs.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appétit

  • 2 aiguiser

    vt.
    1. o‘tkirlamoq, uchlamoq; aiguiser un couteau pichoqni o‘ tkir qilmoq; une pierre à aiguiser qayroq, qayroq tosh
    2. fig. qo‘zg‘atmoq, harakatga keltirmoq, faollashtirmoq; aiguiser l'appétit, la douleur ishtahani, og‘riqni kuchaytirmoq
    3. sayqal bermoq, silliqlamoq, o‘ tkir, tez yetib boradigan, ifodali qilmoq; aiguiser son style o‘z uslubiga sayqal bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aiguiser

  • 3 couper

    I vt.
    1. kesmoq, qirqmoq, to‘g‘ramoq, tilmoq, kesib, to‘g‘rab, maydalab tashlamoq, kesib, qirqib olmoq, kesib tushirmoq, kallaklamoq, butamoq, chopmoq, yormoq, qiymalamoq; couper en pièces, couper en morceaux mayda-mayda qilib kesmoq; couper en deux ikkiga teng qirqmoq; couper dans le vif tirik yeridan qirqmoq, dadil harakat qilmoq; couper bras et jambes yiqitmoq, o‘ldirmoq, nobud, halok qilmoq; couper l'appétit ishtaxani bo‘g‘moq; couper le souffle shikastlamoq, yaralamoq, urmoq, tegizmoq; j'ai eu le souffle coupé nafasim giribonimga keldi, nafasim tiqilib qoldi, entikib, bo‘g‘ilib qoldim; couper à qqn. son effet bor taassurotni buzmoq; ça te la coupe arg. nima jinni bo‘ldingmi?
    2. sochini, yungini olmoq, olib, qirqib qo‘ymoq
    3. bichmoq (ko‘ylak)
    4. aralashtirmoq, qo‘shmoq (vino, sut)
    5. uzmoq, to‘xtatib, kesib, uzib qo‘ymoq; couper la parole à qqn. gapini kesib, to‘xtatib qo‘ymoq; couper court à tamom qilmoq, bitirmoq, tugatmoq; couper court aux bruits mish-mishlarga chek qo‘ymoq; couper la respiration nafasini uzmoq
    6. to‘smoq, g‘ov solmoq, oldini olmoq, barham bermoq, yo‘qotmoq, uzib, to‘xtatib, kesib qo‘ymoq; couper les attaches aloqani uzib qo‘ymoq; couper les ponts ko‘priklarni kesib qo‘ymoq; fig. chekinishga yo‘lni kesmoq; couper les communications aloqalarni qirqib qo‘ymoq; couper le courant elektr tokini uzmoq; couper le circuit zanjirini uzmoq; couper les gaz matorni o‘chirib qo‘ymoq; ne coupez pas! telefonda gapni uzib qo‘ymang! couper la vivres à ta'minlashni to‘xtatib qo‘ymoq; fig. bir burda nondan mahrum qilmoq
    7. kuzir bilan bosmoq (qarta o‘yinida)
    8. ko‘tarmoq (qarta o‘yinida)
    9. (tennisda) kesib urmoq
    II vi.
    1. o‘tmoq, o‘ tkir bo‘lmoq
    2. olmoq (qarta to‘pini)
    3. qisqartirib kesib chiqmoq (yo‘lni); couper par le plus court eng qisqa yo‘ldan kesib chiqmoq; couper au plus court eng yaqin yo‘ldan yurmoq, to‘g‘ri kesib chiqmoq (yo‘lni)
    4. (à) qochib qutulmoq, xolos bo‘lmoq, qochmoq, bo‘yin tovlamoq, dangasalik qilib yurmoq, yo‘q bo‘lmoq; couper à une visite doktor nazoratidan qochmoq; tu n'y couperas pas qochib qutilolmaysan
    III se couper vpr.
    1. biror joyini kesib olmoq, tilib olmoq
    2. kesib chiqishmoq (yo‘lni), bir-birini kesib o‘tmoq
    3. mil. ot chalishib oyog‘ini chaqa qilmoq
    4. fam. zid, qarshi bo‘lmoq, e' tiroz bildirmoq, yangilishib qolmoq, chuvalamoq, adashmoq, chalg‘imoq, tilidan, og‘zidan, gapidan ilinmoq, o‘z sirini fosh qilib qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > couper

  • 4 déréglé

    -ée
    adj.
    1. tartibsiz, betartib, ayqash-uyqash, palapartish, boshiketi yo‘q; appétit déréglé haddan tashqari ishtaha; pouls déréglé notekis tomir urishi
    2. buzilgan, ishdan chiqqan, buzuq, nosoz, noto‘g‘ri ishlaydigan (mexanizm)
    3. axloqsiz, beaxloq, axloqi buzuq, badaxloq, fosiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déréglé

  • 5 donner

    I vt.
    1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq
    2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq
    3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq
    4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq
    5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq
    6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilib
    II vi.
    1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq
    2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq
    3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq
    4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq
    5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq
    6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq
    7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoq
    III se donner vpr.
    1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq
    2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq
    3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq
    4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq
    5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq
    6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > donner

  • 6 effrayant

    -ante
    adj.
    1. qo‘rqinchli, dahshatli; des cris effrayants dahshatli qichqiriqlar; un spectacle effrayant
    2. kuchli, zo‘r, qattiq, g‘oyat katta, nihoyatda; yomon, dahshatli; misli ko‘rilmagan; il a un appétit effrayant uning ishtahasi g‘oyat katta; u nihoyatda och; il fait une chaleur effrayante nihoyatda issiq bo‘lyapti; tout est à un prix effrayant hamma narsa misli ko‘rilmagan darajada qimmat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effrayant

  • 7 ouvrir

    I vt.
    1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!
    2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq
    3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq
    4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq
    5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq
    6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq
    7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq
    8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq
    9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq
    10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoq
    II vi.
    1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)
    2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadi
    III s'ouvrir vpr.
    1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi
    2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim
    3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvrir

  • 8 pareillement

    adv. bir xil, bir xilda, xuddi shunday; la santé est bonne et l'appétit pareillement sog‘liq va ishtaha bir xil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pareillement

  • 9 rude

    adj.litt.
    1. dag‘al, qo‘pol, tarbiya ko‘rmagan, madanyatsiz; un montagnard aux manières un peu rudes qiliqlari biroz qo‘polroq tog‘lik odam
    2. litt. qo‘rqinchli, xavfli, katta, kuchli; un rude adversaire xavfli raqib
    3. og‘ir, qiyin, mushkul; un métier rude og‘ir kasb; les travaux des champs sont rudes dala ishlari juda ham og‘ir; loc. être à rude épreuve mushkul sinovga qolmoq; en voir de rudes ko‘p qiyinchiliklar ko‘rmoq, tortmoq; un climat particulièrement rude o‘ ta og‘ir iqlim; l'hiver fut rude bu yil qish juda qattiq keldi
    4. dag‘al, qo‘pol, g‘adir-budir; toile rude dag‘al mato; une voix rude qo‘pol ovoz
    5. fam. katta, ulkan; il a eu une rude veine u ulkan baxtga erishdi; un rude appétit katta ishtaha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rude

  • 10 solide

    I adj. qattiq; l'état solide qattiq holat rendre solide qotirmoq
    II nm. qattiq jism; geometrik jism; le prisme, le cube sont des solides prizma, kub jismlardir.
    adj.
    1. qattiq, mustahkam, pishiq; des meubles solides mustahkam mebellar; être solide sur ses jambes oyoqlarida mustahkam turmoq
    2. mustahkam, ishonchli; un amitié solide mustahkam do‘stlik
    3. kuchli, baquvvat, mustahkam; il est toujours solide, solide comme un roc u doim baquvvat, qoyaday mustahkam
    3. fam. yaxshi, kuchli, zo‘r; il a un solide appétit uning ishtahasi zo‘r.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > solide

  • 11 vorace

    adj.n.
    1. ochko‘z, yebto‘ymas, sertomoq, mechkay, ochofat, badnafs, xo‘ra, nafsi buzuq, yuho, suq; il a un appétit vorace ishtahasi karnay
    2. fig. ishtiyoqmand, hirsli, tashna, chanqoq
    3. buzg‘unchi, yemiruvchi, vayron qiluvchi; agr. plantes voraces yerni ishdan chiqaradigan, yerning kuchini olib qo‘yadigan o‘simliklar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vorace

См. также в других словарях:

  • Appetit —  Appetit …   Hochdeutsch - Plautdietsch Wörterbuch

  • appétit — [ apeti ] n. m. • apetit 1180; lat. appetitus « désir » 1 ♦ Un, des appétits. Mouvement qui porte à rechercher ce qui peut satisfaire un besoin organique, un instinct. ⇒ appétence, besoin, désir, inclination, instinct, tendance. Appétits naturels …   Encyclopédie Universelle

  • appetit — Appetit. s. m. v. Inclination, faculté de l ame par laquelle elle est capable de desirer. Appetit sensuel, charnel, brutal. appetit dereglé, desordonné. contenter, satisfaire ses appetits. il se laisse entraisner, gourmander par ses appetits. il… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • appétit — APPÉTIT. s. m. Inclination, faculté, par laquelle l âme se porte à désirer quelque chose pour la satisfaction des sens. Appétit sensuel, charnel, brutal. Appétit déréglé, désordonné. Contenter, satisfaire ses appétits sensuels. Se laisser… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • appetit — et convoitise, Appetitus, Appetitio, Cupido, Cupiditas. Appetit de manger, Orexis. Appetit affamé, Auiditas ieiuna. Appetit desordonné, Appetentia effraenata, Libido. Ses appetis des ordonnez sont declairez et descouvers, Libidines eius… …   Thresor de la langue françoyse

  • Appetit — Appétit Voir « appétit » sur le Wiktionnaire …   Wikipédia en Français

  • Appetit — ist das Verlangen nach irgend einem, den Gaumen reizenden Genusse, und in natürlicher Bedeutung, ein geringer Grad des Hungers, ist aber nicht das Gefühl, welches die Speise zur Unterhaltung des Lebens, sondern mehr wegen des Vergnügens für den… …   Damen Conversations Lexikon

  • Appetit — Sm Hunger, Verlangen std. (15. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. appétit Eßlust und ml. appetītus cibi Verlangen nach Speise , diese aus l. appetītus Verlangen , abgeleitet von l. appetere verlangen , zu l. petere begehren (usw.) und l. ad hin,… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • Appetit — [Aufbauwortschatz (Rating 1500 3200)] Bsp.: • Ich habe heute keinen Appetit …   Deutsch Wörterbuch

  • Appetit — (v. lat.), 1) Begehren, Begierde nach Etwas; 2) der Zustand der Geschmacksnerven, in welchem der Mensch zum Genuß angenehm schmeckender Speisen sich angereizt fühlt; der Hunger dagegen ist nur der Ausdruck des Verlangens des Magens nach Füllung,… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Appetīt — (lat., »Begierde«), Eßlust, insbes. aber das auf eine bestimmte Speise gerichtete Verlangen. Während Hunger ein lästiges Gefühl erregt und einen schmerzhaften Zustand hervorbringt, wenn er nicht sofortige Befriedigung erhält, macht der A. nur… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»