Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

a+telephone

  • 1 téléphone

    nm. telefon; combiné de téléphone go‘shak, telefon tutqichi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > téléphone

  • 2 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 3 abonné

    -ée
    n. obunachi, obuna bo‘lgan kishi, abonent; abonné à l'électricité, au téléphone elektr, telefon tarmog‘i mijozi, foydalanuvchisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abonné

  • 4 abonner

    I vt. (qqn à qqch) obuna qilmoq; a'zo qilmoq; abonner à un périodique vaqtli matbuotga obuna qilmoq; abonner au téléphone telefon tarmog‘iga a'zo qilmoq, telefon o‘ tkazmoq
    II s'abonner vpr. yozilmoq, obuna bo‘lmoq; s'abonner à une revue biror jurnalga obuna bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abonner

  • 5 annoncer

    I vt.
    1. xabar bermoq, bildirmoq, bildirib qo‘ymoq, ma'lum qilmoq; ogoh qilmoq; annoncer une nouvelle yangilikni ma'lum qilmoq, e'lon qilmoq; annoncer une victoire, une naissance, un événement, une réunion g‘alaba, tug‘ilganlik, voqea, yig‘ilish haqida xabar bermoq; annoncer qqn. biror kishining kelayotganligini ma'lum qilmoq; se faire annoncer o‘zi haqida ma'lumot bermoq, o‘zini tanitmoqni buyurmoq
    2. belgi, alomat, nishona bermoq; bildirmoq; ko‘rsatmoq, ifodalamoq; cette petite fleur annonce le printemps bu kichik gul bahor belgisidir; ce début n'annonce rien de bon boshlanishi hech qanqay yaxshilikdan darak bermayapti
    II s'annoncer vpr.
    1. kelayotganligi haqida xabar bermoq; s'annoncer par téléphone kelayotganligi haqida telefon orqali xabar bermoq
    2. bo‘lishidan darak bermoq, bo‘lishini bildirmoq; bo‘ladiganga o‘xshamoq; la saison s'annonce bien fasl yaxshi bo‘ladiganga o‘xshaydi, yil serhosil bo‘lishini bildirmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > annoncer

  • 6 appeler

    I vt.
    1. nom bermoq, nomlamoq, atamoq; appeler les choses par leurs noms har bir narsani o‘z nomi bilan atamoq
    2. chaqirmoq, da'vat etmoq; appeler au téléphone telefonga chaqirmoq; appeler sous les drapeaux harbiy xizmatga chaqirmoq; appeler à une charge postga, vazifaga tayinlamoq
    3. chaqirmoq, taklif qilmoq; appeler qqn. en justice sudga chaqirmoq
    3. jalb qilmoq, tortmoq; appeler l'attention de qqn. sur birovning diqqatini biror narsaga tortmoq
    4. talab qilmoq; keltirib chiqarmoq; la situation financière appelle une solution urgente moliyaviy vaziyat tez hal qilinishni talab qiladi
    II vi.
    1. dr. shikoyat, norozilik arizasini bermoq; shikoyat arizasi bilan murojaat qilmoq
    2. en appeler à dalil, bahona qilmoq, dalil qilib ko‘rsatmoq; dalil keltirmoq, guvoh sifatida ko‘rsatmoq; havola qilmoq; j'en appelle à votre témoignage guvoh bo‘ling
    III s'appeler vpr. atalmoq, nomlanmoq; deb atalmoq, deyilmoq; je m'appelle Paul mening ismim Pol; comment s'appelle cette fleur? bu gul qanday nomlanadi? bu gulning nomi nima?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appeler

  • 7 cadran

    nm.
    1. siferblat (soat ustki qismi); cadran solaire quyosh soati; faire le tour du cadran yarim sutka uxlamoq
    2. diska, lappak, to‘garak, aylana, gardish, bo‘lingan (kataklarga) yoy, do‘g‘a
    3. biron apparatning kataklarga bo‘lingan yassi usti; cadran d'une boussole kompas usti; cadran d'un téléphone telefon raqamlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cadran

  • 8 composer

    I vt.
    1. tuzmoq, tashkil etmoq, tashkil topmoq, iborat bo‘lmoq; cet appartement est composé de quatre pièces bu uy to‘rt xonadan iborat; composer un poème poema, doston yozmoq; composer le numéro de téléphone telefon sonlarini termoq, tuzmoq
    2. yozmoq, ijod etmoq, yaratmoq, tuzmoq, tayyorlamoq, to‘plamoq; composer des chansons qo‘shiq yozmoq
    3. termoq, to‘plamoq, bosmoq (bosmaxonada), nashr etmoq; composer un journal ro‘znoma nashr etmoq, bosib chiqarmoq
    II vi.
    1. insho yozmoq
    2. til biriktirmoq; composer avec sa conscience vijdoniga qarshi ish qilmoq
    III se composer vpr.
    1. tashkil topmoq, tarkib topmoq, tuzilmoq
    2. tashkil etmoq, yaratmoq; se composer une bibliothèque o‘ziga kutubxona tashkil etmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > composer

  • 9 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 10 demoiselle

    nf.
    1. voyaga yetgan qiz, bo‘yi yetgan qiz; qiz, qizcha; demoiselle de comptoir bufetchi ayol; demoiselle du téléphone telefonchi qiz; demoiselle de compagnie dugona; demoiselle d'honneur dvoryan oilasidan chiqqan ayol, kelin dugonasi (to‘yda)
    2. techn. shag‘al shibbalagich, kelisop, keli dasta, o‘g‘ir dastasi, qo‘l to‘qmoq, shibba
    3. fam. ninachi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demoiselle

  • 11 jeton

    nm.
    1. jeton; un jeton de téléphone telefon jetoni
    2. jeton de présence yig‘ilishda qatnashganligi uchun to‘lanadigan haq
    3. fam. faux comme un jeton soxta, ikkiyuzlamachi; vieux jeton aynigan chol
    4. fam. musht tushirish, musht solish, musht; turtki, zarba
    5. fam. avoir les jetons qo‘rqmoq, cho‘chimoq, yuraksizlik qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jeton

  • 12 joindre

    I vt.
    1. qo‘shmoq, birlashtirmoq, bog‘lamoq, yig‘moq; joindre les deux points ikki nuqtani birlashtirmoq; loc. joindre les deux bouts uchini uchiga arang yetkazmoq, arang tirikchilik qilmoq, qo‘l uchida kun ko‘rmoq
    2. to‘plamoq, yig‘moq, birlashtirmoq; joindre les efforts kuchlarni birlashtirmoq
    3. joindre à birga qo‘ymoq, qo‘shib, tirkab qo‘ymoq, ilova qilmoq; joignez cette pièce au dossier bu narsani hujjatga tirkab qo‘yib; joindre le geste à la parole gapdan ishga o‘ tmoq
    4. yetmoq, yetib bormoq, yetib kelmoq; uchrashmoq; bog‘lanmoq; je n'arrive pas à le joindre men unga bog‘lanolmayapman; men unga to‘g‘ri kelolmayapman, uni uchratolmayapman; on peut le joindre par téléphone u bilan telefon orqali bog‘lanish mumkin
    II vi. yopishib, taqalib, jips bo‘lib turmoq; la fenêtre ne joint pas deraza jips yopilmaydi
    III se joindre vpr.
    1. birlashmoq, birga bo‘lmoq; qatnashmoq, qo‘shilmoq; se joindre à un parti partiyaga kirmoq, a'zo bo‘lmoq; se joindre à la conversation suhbatda qatnashmoq, suhbatga qo‘shilmoq, aralashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > joindre

  • 13 opérateur

    -trice
    n. operator; demander un numéro de téléphone à l'opératrice operator ayoldan telefon nomerini so‘ramoq; opérateur de prise de vues kinooperatar yoki operator; chef opérateur bosh operator.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opérateur

  • 14 paix

    nf.inv.
    1. tinchlik, ittifoqlik, inoqlik, totuvlik; avoir la paix chez soi uyida totuvlik bo‘lmoq; faire la paix yarashib olmoq; vivre en paix avec tout le monde hamma bilan tinch-totuvlikda yashamoq
    2. tinchlik, osoyishtalik; la justice doit faire régner la paix adliya osoyishtalikni hukm surdirishi kerak; gardien de la paix osoyishtalik posboni; en temps de paix tinchlik davrida; aimer la paix tinchlikni sevmoq
    3. sulh, yarashish, omon-omon; faire la paix sulh tuzmoq
    4. tinchlik, bexavotirlik, xotirjamlik, osoyishtalik; il a débranché le téléphone pour avoir la paix xotirjam o‘tirish uchun u telefonni uzib qo‘ydi; laisser la paix à qqn. biror kishini tinch qo‘ymoq; fam. fichez-moi la paix! meni tinch qo‘ying! intj. la paix! tinch qo‘ying! goûter une paix profonde chuqur xotirjamlikni tuymoq; avoir la consience en paix ko‘ngli xotirjam bo‘lmoq
    5. tinchlik, xotirjamlik, osoyishtalik, sokinlik; la paix des champs dalalarning sokinligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paix

  • 15 pendre

    I vi.
    1. osilib turmoq, ilinib turmoq; des jambons pendaient au plafond de la ferme dudlangan cho‘chqa go‘shtlari fermaning shiftida osig‘liq turar edi; laisser pendre ses bras, ses jambes qo‘llarini, oyoqlarini osiltirmoq
    2. osilib tushmoq, solinmoq, solinib turmoq
    3. fam. ça lui pend au nez u o‘zini jar yoqasiga olib borib qo‘ydi
    II vt.
    1. osmoq, ilmoq, osib, ilib qo‘ymoq; du linge pendu aux fenêtres derazaga osib qo‘yilgan kirlar; être pendu, ue osilib, yopishib olgan bo‘lmoq; il est tout le temps pendu au téléphone u har doim telefonga yopishib olgan
    2. osmoq, osib o‘ldirmoq; dire pis que pendre o‘ldirgandan battar haqorat qilmoq; fam. qu'il aille se faire pendre ailleurs kuchala yegan joyiga borib tirishsin; je veux être pendu si o‘lay agar; loc. avoir la langue bien pendue gapdon, mahmadona bo‘lmoq
    III se pendre vpr.
    1. osilib turmoq; se pendre par les mains à une barre fixe mustahkam qoyaga qo‘li bilan osilib turmoq
    2. o‘zini osmoq, o‘zini osib o‘ldirmoq; il s'est pendu par désespoir u umidsizlikdan o‘zini osib qo‘ydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendre

  • 16 portable

    adj.
    1. (kiyim) kiysa, kiyib yursa bo‘ladigan; ce manteau est encore portable bu hali kiysa bo‘ladigan palto
    2. portativ; qo‘lda, yonda olib yuriladigan; ordinateur portable, téléphone portable portativ kompyuter, yonda olib yuriladigan telefon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > portable

  • 17 prise

    nf.
    1. usul, harakat (kurashda); faire une prise de catch amerikacha kurashish usulini qo‘llamoq; loc. être aux prises biron kishi bilan urushib qolgan bo‘lmoq, kurashayotgan bo‘lmoq; se trouver aux prises avec des difficultés qiyinchiliklar bilan kurashmoq; mettre aux prises to‘qnashtirib qo‘ymoq; lâcher prise qo‘yib, bo‘shatib yubormoq; ce n'est pas le moment de lâcher prise! quldan chiqarib yuborish payti emas!
    2. tutqich, ushlaydigan joy; l'alpiniste cherchait une bonne prise alpininist yaxshi bir tutqich joy qidirar edi; loc. uchramoq, yo‘liqmoq, duchor, mubtalo bo‘lmoq; son silence donne prise aux soupçons uning sukut saqlashi gumon tug‘diradi; avoir prise sur ta'sir o‘ tkazish, jilovlash, o‘ziga bo‘ysundirish; ils sont si désinvoltes qu'on n'a pas prise sur eux ular shunchalar hayosizki, ularni jilovlab bo‘lmaydi
    3. olish, qo‘lga olish, egallab olish; la prise de la Bastille Bastiliyaning olininishi; prise de corps jinoyatchini qo‘ lga olish, qamoqqa olish; prise d'armes tantanali saflanish; prise de vues kinoga olish; prise de son ovoz yozish; prise de sang qon olish; prise de médicament ichiladigan dori miqdori, dozasi; bir ichim dori
    4. o‘lja, ov, ovlangan narsa, tutilgan baliq; une belle prise yaxshi o‘ lja
    5. prise de saqlagich, o‘ tkazgich; prise d'eau suv saqlagich, suv o‘tkazgich (kran, truba, vanna); prise de courant rozetka; prise de téléphone telefon rozetkasi
    6. prise de contact aloqaga kirish; prise de conscience onglilikning oshishi; prise de position biror tarafni olish, biror tarafga o‘tish; prise en charge javobgarlikni olish; prise en considération e' tiborga olish.
    nf. bir chekim, bir otim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prise

  • 18 récepteur

    nm. to‘lqinlarni qabul qiluvchi va tarqatuvchi apparat; un récepteur de radio radiopryomnik; le récepteur du téléphone telefon go‘shagi; décrocher le récepteur go‘shakni ko‘ tarmoq, olmoq.
    -trice
    adj. qabul qiladigan, qabul qiluvchi; antenne réceptrice qabul qiladigan antenna.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > récepteur

  • 19 sonner

    I vi.
    1. jiringlamoq, jaranglamoq; les cloches sonnent qo‘ng‘iroqlar jaranglayapti; le téléphone a sonné telefon jiringladi; trois heures sonnent soat uchga bong uryapti; loc. sa dernière heure a sonné uning paymonasi to‘ldi
    2. jaranglamoq, eshitilmoq, talaffuz qilinmoq; une phrase qui sonne mal yaxshi tuzilmagan gap
    3. qo‘ng‘iroq chalmoq; entrer sans sonner qo‘ng‘iroqni chalmay kirmoq
    4. (de) chalmoq (puflab chalinadigan asboblar haqida); sonner de la trompette truba chalmoq
    II vt.
    1. chalmoq; sonner les cloches qo‘ng‘iroqlarni chalmoq
    2. bildirmoq, urmoq; on a sonné le tocsin bong urishdi; l'horloge a sonné onze heures soat o‘n birga bong urdi
    3. chaqirmoq (qo‘ng‘iroq chalib); sonner l'infirmière de garde navbatchi hamshirani chaqirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sonner

  • 20 sonnerie

    nf.
    1. jiringlash, yangrash; une sonnerie de clairon trubaning yangrashi; la sonnerie du téléphone telefonning jiringlashi
    2. qo‘ng‘iroq; remonter la sonnerie d'un réveil budilnikning qo‘ng‘irog‘ini burab qo‘ymoq; sonnerie électrique elektr qo‘ng‘iroq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sonnerie

См. также в других словарях:

  • Telephone — «Telephone» Сингл Леди Гаги при участии Бейонсе …   Википедия

  • téléphone — [ telefɔn ] n. m. • 1834 « appareil acoustique »; répandu v. 1880; de 1. télé et phone 1 ♦ Instrument qui permet de transmettre à distance des sons, par l intermédiaire d un dispositif approprié, suivi d un circuit électrique et d un récepteur.… …   Encyclopédie Universelle

  • Telephone — Téléphone Pour les articles homonymes, voir Téléphone (homonymie) …   Wikipédia en Français

  • Telephone (groupe) — Téléphone (groupe) Pour les articles homonymes, voir Téléphone (homonymie) . Téléphone Pays d’origine  France …   Wikipédia en Français

  • Telephone triage — is defined as the management of patient health concerns and symptoms via a telephone interaction (telecommunications) by “advice nurses”.Telephone triage utilizes an older form of technology (telephone lines) and thus, preceded telemedicine and… …   Wikipedia

  • Telephone arabe — Téléphone arabe Téléphone arabe jeu de société [[Fichier:|]] Ce jeu appartient au domaine public. autre nom {{{autre1}}} …   Wikipédia en Français

  • Téléphone arabe — jeu de société Ce jeu appartient au domaine public Date de 1re édition inconnue Joueur(s) 3 à des centaines Âge à partir de 3 ans Durée annoncée …   Wikipédia en Français

  • Téléphone arabe (jeu) — Téléphone arabe Téléphone arabe jeu de société [[Fichier:|]] Ce jeu appartient au domaine public. autre nom {{{autre1}}} …   Wikipédia en Français

  • Telephone recording laws — are laws that govern the civilian recording of telephone conversations by the participants (as opposed to laws controlling government or law enforcement wiretapping).Telephone tapping is officially strictly controlled in many countries to… …   Wikipedia

  • Telephone Number Mapping — (ENUM or Enum, from E.164 NUmber Mapping) is a suite of protocols to unify the telephone numbering system E.164 with the Internet addressing system DNS by using an indirect lookup method, to obtain NAPTR records. The records are stored at a DNS… …   Wikipedia

  • Telephone counseling — refers to any type of psychological service performed over the telephone. Telephone counseling ranges from individual, couple or group psychotherapy with a professional therapist to psychological first aid provided by para professional counselors …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»