Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

a+nombre+de

  • 1 nombre

    nm.
    1. son; nombres entiers butun sonlar; élever un nombre au carré biror sonni kvadratga ko‘ tarmoq; nombre cardinal, ordinal sanoq, tartib son
    2. son, miqdor, sanoq; le nombre des habitants d'un pays biror davlat aholisining soni; un certain nombre de -ning ko‘pchiligi; un petit, grand nombre oz, ko‘p; loc. être au nombre de dix o‘nta bo‘lmoq; au nombre de, du nombre de qatorida, orasida, ichida, jumlasida; serez-vous au, du nombre des invités? taklif qilinganlar orasida bo‘lasizmi? ellipt. serez-vous du nombre? jumlasida bo‘lasizmi? sans nombre son-sanoqsiz, sanoqsiz, sanog‘i yo‘q
    3. ko‘p son, miqdor; faire nombre ko‘p sonli bo‘lmoq; en nombre son mingta; les candidats se sont présentés en nombre son mingta nomzodlar hozir bo‘lishdi; nombre de ko‘p, minglab
    4. gram. son; l'adjectif s'accorde en genre et en nombre sifat rod va sonda moslashadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nombre

  • 2 ordinal

    -ale, aux
    I adj. tartibni belgilovchi, tartib; nombre ordinal et nombre cardinal tartib va sanoq son; “troisième” est un adjectif numéral ordinal “uchinchi” tartib sondir
    II nm. tartib son.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ordinal

  • 3 avantage

    nm.
    1. foyda, manfaat; tirer avantage de qqch. biror narsadan foyda olmoq; cela s'est terminé à mon avantage bu narsa mening foydamga hal bo‘ldi; vous auriez avantage à vous taire jim bo‘lsangiz foydaliroq; à son avantage o‘z foydasiga; habillé à son avantage o‘ziga munosib kiyingan
    2. ustunlik, afzallik, ortiqlik, ko‘plik; l'avantage du nombre miqdor, son jihatdan ustunlik; l'avantage de la jeunesse yoshlikning afzalligi; avantage naturelle tabiiy ustunlik
    3. qo‘li balandlik, ustunlik, kuchlilik (jang, kurashda); avoir, prendre l'avantage ustunlikka ega bo‘lmoq; perdre l'avantage ustunlikni qo‘ldan bermoq
    4. avantage dedans! yana! (tennisda qo‘lga kiritilgan ochko haqida)
    5. pl. avantage en nature pul evaziga mol, mahsulot bilan haq to‘lash
    6. j'ai l'avantage de vous connaître men sizni tanish sharafiga muyassar bo‘ldim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avantage

  • 4 complexe

    I adj. murakkab tarkibli, qo‘shma; nombre complexe qo‘shma son
    II nm. majmua, kompleks, yig‘ilma, hammasi, barchasi; complexe urbain shahar majmuasi; complexe d'infériorité nuqson sababli tortinchoqlik, jismoniy aybidan iymanish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > complexe

  • 5 concret

    -ète
    I adj. aniq, ravshan, lo‘nda, muayyan; nombre concret aniq, muayyan sonlar
    II nm. aniqlik, borliq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > concret

  • 6 élever

    vt.
    1. ko‘tarmoq, baland qilmoq; yashirmoq
    2. ko‘ tarmoq, qurmoq, solmoq, barpo qilmoq, yaratmoq; élever une maison uy qurmoq; élever un mur autour d'un jardin bog‘ atrofini devor bilan o‘ramoq; élever un monument aux victimes de la guerre urush qurbonlari xotirasiga monument o‘rnatmoq
    3. ko‘ tarilish, baland qilish, balandlatish (ovoz, ohang haqida)
    5. ko‘ tarilmoq, oshirmoq (narx-navo haqida); élever le taux de l'intérêt foyda miqdorini oshirmoq; élever le niveau de vie turmush tarzini yaxshilamoq
    6. ko‘ tarmoq, oshirmoq, darajasini, martabasini oshirmoq
    7. fig. ulug‘lamoq, yuksaklikka ko‘tarilmoq; shon-sharaf keltirmoq; boyitmoq, oshirmoq; ma'naviy jihatdan yaxshilamoq, fazilatlarni oshirmoq
    8. math. darajaga ko‘ tarmoq; élever un nombre au carré sonni darajaga ko‘tarmoq
    9. e' tiroz, qarshi fikr bildirmoq, qarshilik qilmoq, qarshi chiqmoq; so‘z qaytarmoq
    10. tarbiyalamoq, tarbiya qilmoq; il faut élever la jeunesse dans le respect des traditions yoshlarni an'analarga hurmat ruhida tarbiyalamoq lozim
    11. urchitmoq; boqmoq, o‘stirmoq, parvarish qilmoq, boqib ko‘paytirmoq; élever des lapins quyon boqib, ko‘paytirmoq
    II s'élever vpr.
    1. ko‘ tarilmoq, balandlamoq; uchmoq
    2. ko‘tarilmoq, balandlamoq, oshmoq; pendant la nuit l'eau s'est élevée d'un mètre kechasi bilan, tunda suv bir metrga ko‘ tarildi; la température s'élève rapidement temperatura tez ko‘ tarilmoqda
    3. ko‘ tarilmoq, balandlamoq; eshitilmoq, yangramoq; une voix s'éleva bir ovoz yangradi; le vent s'élève shamol ko‘ tarilmoqda
    4. qad ko‘tarmoq, bo‘y cho‘zmoq; yuksalmoq, yuksalib, baland ko‘ tarilib, qad ko‘ tarib turmoq; la ville s'élève au bord du fleuve shahar daryo bo‘yida qad ko‘tarib turibdi
    5. e'tiroz bildirmoq; qarshi chiqmoq; qarshilik qilmoq; qarshi gapirmoq; bosh ko‘ tarmoq; s'élever contre l'injustice adolatsizlikka qarshi bosh ko‘ tarmoq
    6. etmoq, ko‘tarilmoq; tashkil qilmoq; mes dépenses s'élèvent à mille francs mening sarfxarajatlarim ming frankka yetdi
    7. erishmoq, muvaffaq bo‘ lmoq, qozonmoq, ma'lum muddat yoki yaxshi xizmat qilib ko‘ tarilmoq; olmoq
    8. tarbiyalanmoq, tarbiya, ta'lim-tarbiya olmoq, tarbiyalanib yetishmoq, tarbiya ko‘rmoq; une fille s'élève plus facilement qu'un garçon qiz bolani o‘g‘il bolaga nisbatan tarbiyalash osonroq
    9. boqilmoq, parvarish qilinmoq; boqib ko‘paytirilmoq, urchimoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > élever

  • 7 fini

    -ie
    I adj.
    1. tugallangan, tugatilgan; c'est un homme fini uning davri tugagan
    2. so‘nggi, oxirgi; un nombre fini oxirgi son
    II nm. sinchiklab bajarishlik, tugallanish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fini

  • 8 fois

    nf. marta, yo‘la, mahal; une fois par jour kunda bir marta; cette foisci bu safar; maintes fois, de nombre de fois ko‘p marta; la prochaine fois kelgusu safar; une fois ou l'autre shu yoki boshqa mahal; à une autre fois kelgusi safar; pour une fois bir safar; une fois parti, je ne reviendrai plus bir ketdimmi, boshqa qaytib kelmayman; des fois fam. ba'zan, ba'zida, gohgoh, gohida; y regarder à deux fois puxta, yaxshilab o‘ylab ko‘rmoq, chuqur mulohaza qilmoq; deux fois deux (font) quatre ikki karra ikki to‘rt; loc.adv. à la fois darhol, tezda, bir vaqtda, ayni zamonda; une bonne fois hech bo‘lmasa bir marta; une fois pour toutes batamom; loc.conj. une fois que bir yo‘la, karra, zahoti, zamon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fois

  • 9 fractionnaire

    adj.math. kasriy, kasr; nombre fractionnaire kasr son.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fractionnaire

  • 10 inférieur

    -ieure
    I adj.
    1. pastki, ostki, quyi; la lèvre inférieure pastki lab
    2. kichik, eng past, oddiy, sodda, ibtidoiy, bo‘ysungan; les classes inférieures kichik sinflar (maktabda)
    3. zaif, madorsiz, juda yomon; de qualité inférieure eng past, yomon sifat, pastnavli
    4. past darajadagi; être inférieur en savoir bilimi past bo‘lmoq; inférieur en nombre soni kam; être inférieur à birovdan past turmoq
    II n. bo‘ysungan odam, tobe odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > inférieur

  • 11 masse

    nf.
    1. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, hajm; masse d'eau que roule un fleuve daryo suvining hajmi; masse d'air havo oqimi
    2. to‘plam, uyum, to‘p, g‘aram, tepa; masse de pierres, de cailloux tosh, shag‘al uyumi
    3. majmu, yig‘indi, borliq; pl. asosiy qism, asosiy to‘plam; colonnade qui allège la masse d'un édifice imoratning haybatini yengillashtirib turgan qator ustunlar; répartition des masses dans un tableau rasmda asosiy qismlarni joylash; mus. masse instrumentale, orchestrale, vocale cholg‘u asboblari, orkestr, vokal majmui
    4. mil. pul fondi, mablag‘, summa; dr. masse active, passive aktiv, passiv mablag‘
    5. la masse, la grande masse de ko‘pchilik, asosiy qism
    6. fam. juda ko‘p, ancha, bir talay; une masse de marchandises bir talay tovar; fam.loc. pas des masses unchalik ko‘p emas; ça t'a plu? pas des masses bu senga yoqdimi? unchalik emas
    7. to‘da, guruh, to‘p; faire masse to‘da tuzmoq
    8. omma, keng xalq ommasi; les masses laborieuses mehnatkash omma; les masses populaires keng xalq ommasi
    9. ko‘pchilik; l'opposition a fait masse contre le projet loyihaga qarshi oppozitsiya ko‘pchilikni tashkil qildi; loc. de masse ommaviy, xalqqa oid; culture de masse xalq madaniyati
    10. phys. massa; le poids est proportionnel à la masse og‘irlik massaga proporsionaldir; nombre de masse massa soni; masse critique kritik massa; masse électrique, magnétique elektr, magnit maydoni; yerga ulangan sim; mettre à la masse simni yerga ulamoq; loc.adv. en masse hammasi birgalikda, aksariyati, to‘laligicha, yoppasiga; ko‘p, ancha, ancha-muncha, allaqancha, bir talay; j'ai encore des courses et des emplettes en masse! hali allaqancha qiladigan bozor-o‘charim va sotib oladigan narsalarim bor.
    nf. katta bolg‘a, to‘qmoq; masse d'arme yoki masse gurzi, cho‘qmor; loc.fam. coup de masse gurziday musht.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masse

  • 12 N

    nm.
    1. fransuz alifbosining o‘n to‘rtinchi harfi
    2. math. biror, istalgan bir, qandaydir bir, muayyan, ma'lum bir; nombre à la puissance n. sonning ndarajasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > N

  • 13 naissance

    nf.
    1. tug‘ ilish, tavallud topish; donner naissance à dunyoga keltirmoq, tug‘moq; de naissance tug‘ma, tug‘ilishdan; aveugle de naissance tug‘ma ko‘r
    2. tug‘ish, tug‘ilish; le nombre des naissances a augmenté tug‘ilish soni ortdi; contrôle des naissances tug‘ilishni nazorat qilish
    3. tug‘ilish, boshlanish; la naissance d'une science fanning tug‘ilishi
    4. tug‘ilish, boshlanish joyi; naissance d'un fleuve daryoning boshlanish joyi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > naissance

  • 14 négatif

    -ive
    I adj.
    1. inkor etadigan, salbiy, rad etadigan; réponse négative ou nf. la négative salbiy javob; loc. dans la négative rad qilingan taqdirda
    2. inkor, inkor etadigan, bo‘lishsiz; phrase négative bo‘lishsiz gap; particule négative inkorni bildiruvchi bo‘laklar
    3. salbiy, qarshi, yoqlamovchi, yoqtirmovchi; une attitude négative salbiy munosabat; il s'est montré très négatif u juda ham qarshi chiqdi
    4. salbiy, noma'qul, yomon, yaramas; qualités négatives salbiy xususiyatlar
    5. salbiy, qarshi; réaction négative de l'organisme organizmning salbiy reaksiyasi
    6. manfiy; nombre algébrique négatif manfiy algebrik son; températures négatives noldan past minus temperaturalar
    7. manfiy, negativ, qarama-qarshi; pôle négatif manfiy qutb; image, épreuve négative negativ rasm, namuna
    II nm. negativ.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > négatif

  • 15 pixel

    nm. piksel (ekrandagi har bir elektronik nuqta); la qualité d'une image est proportionnelle au nombre de pixels ekranda ifodalanuvchi narsaning sifati pikselning soniga proporsianal.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pixel

  • 16 premier

    -ière
    I adj. birinchi, dastlabki, oldingi, ilk
    1. dastlabki, oldingi, ilk, birinchi; le premier jour du mois oyning birinchi kuni; n. oyning birinchi kuni, birinchi chislo; le premier janvier, le premier de l'an birinchi yanvar, yangi yil; les premiers pas ilk, birinchi qadamlar; son premier amour uning ilk sevgisi, birinchi muhabbati; la première fois ilk bor; à sa premiere venue, il n'a rien dit dastlabki kelishida u hech narsa demadi; loc. au premier, du premier coup dastlabki urinishdayoq; à première vue, au premier abord bir qarashda; la première jeunesse yoshlikning ilk davri; première nouvelle! yangilik! (men birinchi bor eshityapman); arriver premier, bon premier birinchi bo‘lib, hammadan oldin kelmoq; à la première occasion birinchi qulay fursatdayoq
    3. birinchi, birinchi bo‘lib joylashgan; la première personne du singulier, du pluriel birinchi shaxs birlik, ko‘plik; première partie birinchi qism, boshi; de la première à la dernière ligne birinchi qatoridan oxirgi qatorigacha (boshidan oxirigacha)
    4. litt. dastlabki, oldingi; il ne retrouvait plus sa ferveur première uning oldingi intilishlari yo‘q edi
    5. oldingi, birinchi, birinchi joylashgan; la première (rue) à droite o‘ngdan birinchisi (ko‘cha); au premier rang oldingi qatorda; monter au premier (étage) ikkinchi qavatga ko‘ tarilmoq
    6. har jihatdan birinchi, oliy, eng yaxshi; yetakchi, bosh; première qualité, premier choix oliy nav; jouer le premier rôle bosh rolni ijro etmoq; voyager en première (classe) transportning birinchi klass joyida sayohat qilmoq; le premier ministre bosh vazir; premier violon yetakchi skripkachi
    7. birinchi, noaniq, sodda; les vérités premières hali to‘la aniqlanmagan haqiqatlar; nombre premier sodda son
    8. birinchi, asosiy; les causes premières birinchi sabablar
    II n.
    1. le premier, le premier venu birinchi, birinchi kelgan odam; n. il, elle est parmi les premiers u birinchilar orasida
    2. th. jeune premier, jeune première birinchi jazman, qahramon ayol
    3. nm. premyer (Angliyada)
    4. nm. topishmoqning birinchi iborasi; mon premier, mon second mening birinchim, mening ikkinchim; loc.adv. en premier avvalo, birinchi navbatda, dastlab; c'est ce qui doit passer en premier bu birinchi navbatda o‘ tishi kerak bo‘lgan narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > premier

  • 17 quintuple

    I adj. besh karra, marta, barobar ko‘p; nombre quintuple d'un autre boshqasining besh barobar ko‘p miqdori, soni
    II nm. besh marta ko‘p miqdor, son; payer le quintuple besh karra ko‘p miqdorda to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quintuple

  • 18 racine

    nf.
    1. ildiz, tomir, o‘q ildiz; ildizmeva; racines comestibles yesa bo‘ladigan ildizmeva (sabzi, qizilcha); prendre racine bir joyda uzoq vaqt tik turib qolmoq; te voilà enfin! je commençais à prendre racine! va nihoyat mana kelding! men bir joyda turaverib, ildiz ota boshlagandim
    2. ildizi, tubi, asosi, tagi; les racines de l'orgueil kibr, takabburlik, g‘urur, dimog‘dorlik ildizi, asosi; détruire le mal à la racine yomonlikni ildizi bilan yo‘q qilmoq
    3. tomir, ildiz
    4. tub, tag, ildiz; la racine du nez burunning tagi, osti; la racine d'une dent tish ildizi; la racine des cheveux soch ildizi, tagi
    5. math. ildiz; racine cubique d'un nombre n.n. sonining kub ildizi; extraire une racine ildizini topmoq, ildiz chiqarmoq
    6. so‘z ildizi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > racine

  • 19 rationnel

    -elle
    adj.
    1. aql-idrokka asoslangan, oqillik bilan, oqilona qilingan, ratsional; l'activité rationnelle aql-idrokka asoslangan faoliyat; la pensée rationnelle mulohazali fikr; philosophie rationnelle ratsional falsafa
    2. oqilona, aqlga, maqsadga muvofiq, ma'qul, to‘g‘ri; méthode rationnelle ratsional metod; procédons d'une manière rationnelle oqilona ish qilaylik
    3. math. ratsional; nombre rationnel ratsional son.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rationnel

  • 20 réduire

    I vt.
    1. (qqn à, en) olib kelmoq, aylantirmoq; réduire des populations en esclavage, au désespoir aholini qullikka olib kelmoq, umidsizlikka tushirmoq; sa maladie le réduit à l'inaction kasali uni harakatsiz qilib qo‘ydi; réduire qqn. au silence biror kishini gapirtirmay qo‘ymoq
    2. yanchib, yakson qilib tashlamoq; réduire une résistance, l'opposition qarshilikni, oppozitsiyani yanchib tashlamoq; en être réduit à borib yetmoq, kuni qolmoq; il en est réduit à mendier uning kuni tilanchilikka qoldi
    3. (qqch à) soddalashtirmoq, qisqartirmoq, bo‘lmoq; réduire des fractions au même dénominateur kasrni umumiy maxrajga qisqartirmoq, keltirmoq; réduit à sa plus simple expression iloji boricha soddalashtirmoq
    4. (qqch en) narsani maydalamoq, bo‘lmoq; aylantirmoq; réduire un objet en miettes, en morceaux, en pièces; en bouillie, en poudre narsani mayda bo‘lakchalarga, parchalarga bo‘lmoq; qaynatmaga, kukunga aylantirmoq, tuymoq, ezmoq, maydalamoq
    5. qisqartirmoq, kamaytirmoq; réduire le nombre de trains poyezdlar sonini qisqartirmoq; j'ai réduit mes frais men xarajatlarimni qisqartirdim; réduire la vitesse tezlikni kamaytirmoq; réduire un texte matnni qisqartirmoq; kichraytirmoq, mo‘jazlashtirmoq; réduire une photographie rasmni kichraytirmoq
    II se réduire vpr.
    1. biror natijaga olib bormoq, oqibati biror narsa bo‘lib chiqmoq, biror narsadan iborat bo‘lmoq; ses espoirs se sont réduits à rien uning umidlari puchga chiqdi; ses économies se réduisent à peu de chose uning tejashlari kam natija berdi
    2. (en) aylanmoq, aylanib qolmoq; se réduire en poudre, en cendre changga, kulga aylanmoq
    3. o‘z xarajatlarini qisqartirmoq, chegaralamoq; o‘zini tiymoq; je vais être obligé de me réduire men xarajatlarimni qisqartirishga majbur bo‘laman.
    vt.méd. o‘rniga solmoq, o‘rniga keltirmoq (suyak, chiqib qolgan a'zoni); réduire une fraction singan suyakni solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réduire

См. также в других словарях:

  • Nombre D'or —  Pour l’article homonyme, voir Nombre d or (astronomie).  La proportion définie par a et b est dite d extrême et de moyenne raison lorsque a e …   Wikipédia en Français

  • Nombre d'Or —  Pour l’article homonyme, voir Nombre d or (astronomie).  La proportion définie par a et b est dite d extrême et de moyenne raison lorsque a e …   Wikipédia en Français

  • Nombre d’or — Nombre d or  Pour l’article homonyme, voir Nombre d or (astronomie).  La proportion définie par a et b est dite d extrême et de moyenne raison lorsque a e …   Wikipédia en Français

  • nombre — [ nɔ̃br ] n. m. • déb. XIIe; lat. numerus I ♦ 1 ♦ Concept de base des mathématiques, une des notions fondamentales de l entendement que l on peut rapporter à d autres idées (de pluralité, d ensemble, de correspondance), mais non définir.… …   Encyclopédie Universelle

  • Nombre Complexe — Pour les articles homonymes, voir complexe. Les nombres complexes forment une extension de l ensemble des nombres réels. Ils permettent notamment de définir des solutions à toutes les équations polynomiales à coefficients réels. Les nombres… …   Wikipédia en Français

  • Nombre Composé — Un nombre composé est un nombre entier positif qui possède un diviseur positif autre que un ou lui même. Par définition, chaque entier plus grand que un est soit un nombre premier, soit un nombre composé. Les nombres zéro et un ne sont considérés …   Wikipédia en Français

  • Nombre Parfait — Un nombre parfait est un nombre entier n strictement supérieur à 1 qui est égal à la somme de ses diviseurs stricts, autrement dit, tel que où σ(n) est la somme des diviseurs entiers positifs de n, n non compris. Le premier nombre parfait est 6,… …   Wikipédia en Français

  • Nombre Premier — 7 est un nombre premier car il admet exactement deux diviseurs positifs …   Wikipédia en Français

  • Nombre compose — Nombre composé Un nombre composé est un nombre entier positif qui possède un diviseur positif autre que un ou lui même. Par définition, chaque entier plus grand que un est soit un nombre premier, soit un nombre composé. Les nombres zéro et un ne… …   Wikipédia en Français

  • Nombre+transcendant — Nombre transcendant En mathématiques, un nombre transcendant est un nombre réel ou complexe qui n est racine d aucune équation polynomiale : où et les coefficients sont des nombres entiers (donc des rationnels), dont au moins l un an est non …   Wikipédia en Français

  • Nombre (grammaire) — Nombre grammatical Le nombre est, en grammaire et linguistique, un trait grammatical caractérisant certains lemmes comme les noms et adjectifs, les pronoms ainsi que les verbes. Dans le système nominal et pronominal, le nombre représente de… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»