Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

a+direct

  • 1 direct

    -e
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri, bevosita, vositasiz, to‘g‘ridan-to‘g‘ri; communication directe to‘g‘ri xabar; train direct to‘xtamaydigan poyezd; action directe vositasiz harakat; suffrage direct to‘g‘ridan-to‘g‘ri ovoz berish; complément direct gram. vositasiz to‘ldiruvchi; coup direct to‘ppato‘ g‘ri borib tegish; être en contradiction directe bevosita ziddiyatda bo‘lmoq
    II nm.
    1. to‘g‘ri tegish (boksda)
    2. en direct to‘g‘ri, voqea sodir bo‘layotgan yerda (radioda); émission en direct bevosita radio eshtirish, radioda berish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > direct

  • 2 complément

    nm.
    1. to‘ldirish, to‘ldiruvchi, qo‘shimcha, ilova qo‘shish, boyitish; un complément d'information qo‘shimcha axborot, ma'lumot
    2. gram. to‘ldiruvchi; complément direct vositasiz to‘ldiruvchi
    3. math. qo‘shimcha burchak; un complément d'angle qo‘shimcha burchak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > complément

  • 3 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 4 discours

    nm. so‘zlash, gapirish qobiliyati, nutq, til, so‘zga chiqish, nutq so‘zlash, bayon qilish; discours d'ouverture, discours inaugural kirish, ochish so‘zi; faire un discours nutq so‘zlamoq; des discours en l'air quruq, behuda gaplar; gram. discours direct ko‘chirma gap; discours indirect o‘zlashtirma gap; parties du discours so‘z turkumlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > discours

  • 5 émission

    nf.
    1. phys. nurlanish (to‘lqin shaklida turli energiya sochish, yoki ularning sochilishi, nur lanishi); émission de radiations radioaktiv nurlanish; l'émission de la chaleur issiqlik tarqalishi
    2. physiol. chiqarish, ajratish, ajratib chiqarish
    3. écon. emissiya (qimmatli qog‘ozlar va qog‘oz pul chiqarish); émission de billets de banque, d'actions, d'un emprunt, de timbres pul, aksiya, zaym, marka chiqarish
    4. radio, televizor orqali beriladigan eshittirish yoki ko‘rsatuv; une émission de télévision teleko‘rsatuv; une émission radiophonique radioeshittirish; faire des émissions en direct to‘g‘ridan-to‘g‘ri efirga uzatmoq; cette émission passe à 8 heures bu eshittirish efirga soat sakkizda beriladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > émission

  • 6 impôt

    nm. soliq, o‘lpon; un impôt direct, indirect haqiqiy, to‘g‘ri; qo‘shimcha soliq; l'impôt sur le revenu daromad solig‘i; l'impôt progressif sur le revenu o‘sib boruvchi daromad solig‘i; un impôt foncier er solig‘i; les impôts en nature mahsulot solig‘i; impôt du sang harbiy majburiyat, majburiy harbiy xizmat; la perception des impôts soliq undirish, olish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > impôt

  • 7 objet

    nm.
    1. narsa, predmet; manier un objet avec précaution narsa bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq
    2. mavzu, tema; l'objet de ses réflexions uning o‘y mavzusi
    3. obyekt, borliq
    4. maqsad, niyat; l'objet de nos voeux bizning istaklarimizning maqsadi; faire, être l'objet de mavzu, sabab qilmoq, bo‘lmoq
    5. gram. complément d'objet direct, indirect vositasiz, vositali to‘ldiruvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > objet

  • 8 répliquer

    I vt. biror kishiga biror narsa deb javob qaytarmoq, bermoq, demoq, aytmoq, gap qistirmoq, luqma tashlamoq; que pouvais-je lui répliquer? unga nima ham deb javob qaytarardim? je lui ai répliqué qu'il mentait men unga yolg‘on gapirayotganligini aytib, gap qistirdim
    II vi.
    1. e'tiroz bildirmoq, qarshi chiqmoq; répliquer à une critique tanqidga e' tiroz bildirmoq
    2. vi. qo‘pollik, dag‘allik, qo‘rslik bilan javob bermoq; qo‘pol, dag‘al, qo‘rs javob bermoq; je te défends de répliquer! qo‘rslik qilma!
    3. qarshi, munosib, loyiq zarba bermoq; javob qaytarmoq; il a répliqué par un direct du gauche u chap qo‘li bilan to‘g‘ridan qarshi zarba berdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répliquer

  • 9 retransmission

    nf. olib ko‘rsatish, olib eshittirish; la retansmission d'un match en direct biror o‘yinni to‘g‘ridan-to‘g‘ri olib ko‘rsatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retransmission

  • 10 style

    nm.
    1. uslub, stil; étudier le style d'un grand écrivain ulkan yozuvchining uslubini o‘rganmoq; il a un style original, inimitable uning o‘ziga xos, betakror uslubi bor; le style administratif rasmiy uslub; c'est un auteur qui manque de style bu no‘noq yozuvchi; style familier so‘zlashuv uslubi
    2. style direct, style indirect ko‘chirma, o‘zlashtirma gap
    3. usul, uslub, yo‘l; le style d'une école, d'une époque biror maktabning, davrning uslubi; le style Louis XIII Lui XIII usuli
    4. de style usulidagi, uslubidagi, yo‘lidagi; meuble de style Louis XIII Lui XIII uslubidagi mebel
    5. usul, odat, tarz; did; style de vie hayot tarzi; de grand style katta miqyosdagi, keng ko‘lamli; une opération de grand style keng ko‘lamli operatsiya; ce sauteur a un très beau style, a un style bu sakrovchining o‘ziga xos juda chiroyli bir uslubi bor, bir uslubi bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > style

См. также в других словарях:

  • Direct Revenue — was a New York City company which distributed software (a downloadable adware client) that displays pop up advertising on web browsers. It was founded in 2002 and funded by Insight Venture Partners,[1] known for creating adware programs. Direct… …   Wikipedia

  • Direct Relief International — Founder(s) William Zimdin and Dezso Karczag Type Humanitarian Medical Aid Founded August 23, 1948 …   Wikipedia

  • Direct-to-video — (also known as direct to DVD, direct to iTunes, direct to digital, made for video, straight to video, and straight to DVD) is a term used to describe a film that has been released to the public on home video formats (historically VHS) without… …   Wikipedia

  • Direct mail — Direct mail, also known as junk mail, advertising mail or admail, is the delivery of advertising material to recipients of postal mail. It forms a significant subdiscipline of direct marketing. Some organizations attempt to help people opt out of …   Wikipedia

  • Direct Energy — Type Energy retailer Industry Energy Founded 1985[1] or 1986 …   Wikipedia

  • Direct Line — Deutschland Rechtsform Aktiengesellschaft ISIN GB0007547838 Gründung 1996 Sitz Teltow, Brandenburg Leitung …   Deutsch Wikipedia

  • Direct Star — Création 1er septembre 2010 Propriétaire Groupe Canal+ (60 %) Groupe Bolloré (40 %) Slogan « LA chaîne …   Wikipédia en Français

  • Direct realism — Direct realism, also known as naive realism or common sense realism, is a theory of perception that claims that the senses provide us with direct awareness of the external world. In contrast, indirect realism and representationalism claim that we …   Wikipedia

  • Direct Cinema — is a documentary genre that originated between 1958 and 1962 in North America, principally in the Canadian province of Quebec and the United States. Similar in many respects to the cinéma vérité genre, it was characterized initially by filmmakers …   Wikipedia

  • Direct Support Professional — Direct Support Professionals (DSPs) are people who work directly with intellectually disabled and/or developmentally disabled persons with the aim of integrating those individuals into society in the least restrictive environment. A Direct… …   Wikipedia

  • Direct Matin — Pays  France Langue Français Périodicité …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»