Перевод: с французского на все языки

со всех языков на французский

Juda

  • 1 Juda

    Juda npr Judah.
    [ʒyda] nom propre

    Dictionnaire Français-Anglais > Juda

  • 2 mieux

    I adv.
    1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq
    2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq
    4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti
    4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib
    5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti
    6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardi
    II adj.
    1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi
    2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman
    3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroq
    III nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mieux

  • 3 tout

    -toute, tous, toutes
    I pron.
    1. to‘liq, hamma, butun, barcha
    2. har, bo‘yi, davomida; tout le jour, toute la nuit, tout le temps, tout cet été kun bo‘yi, tun bo‘yi, har doim, bu yoz davomida, bo‘yi
    3. juda; à toute vitesse juda, imkoni boricha tez; de toute beauté juda go‘zal
    4. butunlay; elle était toute à son travail u oz ishiga butunlay berilib ketgan edi
    II adj.
    1. hamma, turli, butun bir, har, har bir; tous les hommes, toutes sortes de choses, en tout cas, toute personne, tout va bien hamma kishilar, turli xil narsalar, har holda, har ehtimolga ko‘ra, har bir kishi, hammasi joyida
    2. en tout to‘lig‘icha
    III adv.
    1. juda, butunlay; il est tout jeune u juda yosh; toute belle juda, o‘ ta go‘zal
    2. tout à fait albatta, xuddi shunday
    3. hammasi, butunlayicha, butun vujudi bilan, hech ham; pas du tout hech ham; vendez le tout hammasini soting.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tout

  • 4 trop

    adv.
    1. mo‘l-ko‘l, juda ko‘p, nihoyatda, juda; c'est trop cher bu juda, nihoyatda, o‘ ta qimmat; une goutte d'alcool, mais pas trop bir tomchigina (aroq), ko‘p emas
    2. juda, o‘ ta, ko‘p ham; vous êtes trop aimable siz juda saxovatli; sans trop comprendre ko‘p ham tushunmasdan
    3. juda, ko‘p, o‘ta, ortiqcha; de trop, en trop, boire un coup de trop bir qadah ortiqcha ichmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > trop

  • 5 bien

    I adv.
    1. yaxshi; très bien, fort bien juda yaxshi, juda soz; voilà qui va bien mana juda a' lo; se porter bien, aller bien o‘zini yaxshi his qilmoq; mener à bien ishni muvaffaqiyatli tugatmoq
    2. ko‘p, juda, bemalol; bien de ko‘p; bien d'autres ko‘pincha boshqalar; il l'a bien mérité u bunga arziydi; je vous ai donné bien de la peine men sizni ko‘p tashvishga qo‘ydim; il y a bien deux ans mana bemalol ikki yil bo‘ldi; je veux bien men roziman; bien à tort bekorga; être bien, être du dernier bien avec qqn. kim bilandir juda yaxshi munosabatda bo‘ lmoq; bien entendu o‘z-o‘zidan ma'lumki; loc.conj. bien que qaramasdan
    II adj.
    1. yaxshi
    2. yoqimli; cette femme est bien yoqimtoy ayol.
    nm.
    1. yaxshilik, ezgulik; pour le bien de la Patrie Vatan ezguligi uchun; faire du bien à qqn. kimgadir yaxshilik qilmoq; homme de bien to‘g‘ri, sof odam
    2. yaxshilik, foyda; cela lui fit grand bien u bunga katta yordam berdi
    3. mol-mulk, egalik; biens meubles, biens mobiliers ko‘char mulk; biens immeubles, biens immobiliers ko‘chmas mulk; le bien da la nation umumxalq mulki; avoir du bien mulkka ega bo‘lmoq
    4. pl. baholar, narx-navo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bien

  • 6 fort

    -forte
    I adj.
    1. kuchli, baquvvat; de forte constitution zuvalasi pishiq; fort comme un boeuf ho‘kizdek kuchli, baquvvat; cela est plus fort que moi bu mening qo‘limdan kelmaydi; fort de nimagadir qattiq ishonish
    2. mahkam, pishiq, puxta, chidamli, mustahkam, bardosh beradigan, qattiq, mustahkam
    3. muhim, jiddiy, yirik, katta, ulkan; une forte somme katta, ko‘p pul; de forts contingents yirik kontingent
    4. chidamli, pishiq, puxta, matonatli, sabotli, bukilmas, mustahkam; une ville forte mustahkam shahar
    5. (en qqch) biror narsaga mohirlik, ustalik, ustasi faranglik; il est fort en mathématiques u matematikadan kuchli
    6. og‘ir, vazmin, salmoqdor
    7. kuchli, katta; une forte pluie jala, sharros yomg‘ir; une voix forte qattiq ovoz, baland ovoz; c'est trop fort! elle est forte, celle-là! fam. bu sira to‘g‘ri kelmaydi, bu darvozaga sig‘maydi! à plus forte raison ayniqsa, buning ustiga
    II adv.
    1. mahkamlab, mahkam, pishiq qilib, mahkam, qattiq; de plus en plus fort juda mahkamlab
    2. baland, qattiq
    3. juda, juda ham, g‘oyat, nihoyatda, ortiq (g‘oyat, nihoyat) darajada, bag‘oyat; fort bien juda yaxshi, a'lo darajada; a'lo, mayli; yaxshi, durust; fort mal juda yomon, yomon.
    III nm.
    1. kuchli tomon; c'est là mon fort meni bunga kuchim yetadi
    2. asosiy, eng muhim, bosh; au fort de eng qizg‘in (yoki eng qizigan) paytda; au fort du combat jang qizigan paytda
    3. istehkom, mudofaa inshooti
    4. qalin, zich, quyuq (o‘rmon)
    5. kuchli odam, bahodir, polvon
    6. in, uya, makon (hayvonlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fort

  • 7 exquis

    -ise
    adj. juda yaxshi, a'lo darajadagi, ajoyib, g‘aroyib; nazokatli, latofatli, nozik, nafis, go‘zal, zebo, g‘oyat yoqimli, ko‘rkam, dilbar; un mets exquis tansiq taom; une politesse exquise o‘ ta xushfe'llik; un sourire exquis nozik tabassum; une femme exquise zebo ayol; il fait un temps exquis ob-havo juda ham yaxshi; ajoyib; c'est exquis! bu juda ajoyib, juda soz!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exquis

  • 8 géant

    -ante
    I n. juda ulkan, devqomat, bahodir, juda katta, bahaybat, pahlavon odam; à pas de géant juda katta qadamlar bilan
    II adj. juda kattakon, bahaybat, pahlavon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > géant

  • 9 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 10 raide

    I adj.
    1. bukilmas, egilmas, qotib qolgan; tarang, tik; il a une jambe raide uning bir oyog‘i bukilmaydi; ma soeur a des cheveux raides mening singlimning sochlari tikka-tikka
    2. g‘o‘daygan, beo‘xshov, beso‘naqay; il est, il se tient raide comme un échalas, comme un piquet u xodaday, xoda yutganday, tayoqday (tayoq yutganday) g‘o‘dayib turadi
    3. tarang, tarang tortilgan; une corde raide tarang tortilgan arqon; loc. être sur la corde raide jar yoqasida bo‘lmoq
    4. tik, tikka; tikka tushgan, tikka ko‘ tarilgan; un escalier, une pente très raide juda ham tik zinapoya, qiyalik
    5. fam. juda, juda ham, haddan tashqari, ortiq darajada (narsa); elle est raide celle-là! bunisi juda ortiqcha! c'est un peu raide! biroz oshirvordingiz!
    II adv.vx.
    1. qattiq, keskin, birdan; yomon
    2. tik, nishab; un sentier qui grimpe raide tik o‘ralab chiqib ketgan so‘qmoq
    3. raide mort til tortmay, o‘rnida o‘lmoq; elles sont tombées raides mortes ular tappa tushib, til tortmay o‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raide

  • 11 rudement

    adv.
    1. litt. qo‘pollik, dag‘allik bilan; qo‘pol, dag‘al, qattiq; heurter rudement qattiq turtmoq; traiter qqn. rudement birovga dag‘al muomala qilmoq
    2. fam. juda, juda ham, rosa, yaxshigina, o‘ ta; c'est rudement bon bu juda zo‘r; il est rudement bien u juda ham yaxshi; elle est rudement changée u rosa o‘zgaribdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rudement

  • 12 atroce

    adj.
    1. qo‘rqinchli, dahshatli, vahimali, mudhish, qabih
    2. qahri qattiq, shafqatsiz, rahmsiz, berahm, qahrli, zolim
    3. chidab bo‘lmaydigan, juda og‘ir; souffrances atroces chidab bo‘lmaydigan iztirob
    3. fig.fam. juda yomon, past, g‘oyat yaramas; il fait un temps atroce juda yomon havo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > atroce

  • 13 effroyablement

    adv. o‘ta yomon, juda yomon; juda ham, g‘oyat darajada, haddan tashqari; benihoya; borib turgan, naryog‘i yo‘q, o‘lguday; elle chante effroyablement mal u juda yomon kuylayapti; il est effroyablement bête u o‘lguday ahmoq; une affaire effroyablement compliquée haddan tashqari murakkab ish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effroyablement

  • 14 éminent

    -ente
    adj.
    1. taniqli, mashhur, atoqli; un personnage éminent atoqli arbob; un savant éminent atoqli olim
    2. yuqori, katta; juda, juda yaxshi, nihoyatda yaxshi, a'lo, soz; il a rendu d'éminents services u juda yaxshi xizmat ko‘rsatdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éminent

  • 15 enragé

    -ée
    I adj.
    1. quturgan (it haqida)
    2. fig. haddan tashqari g‘azabli, g‘azabga mingan
    3. juda ishqiboz; juda ham berilgan, ashaddiy; un joueur enragé ashaddiy o‘yinchi
    II n. juda ishqibozga berilgan kishi; un enragé de football futbolning o‘ ta ishqibozi, futbol fanatigi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enragé

  • 16 exécrable

    adj. jirkantiradigan, nafratni qo‘zg‘aydigan, juda xunuk, juda yomon, jirkanch, qabih, yoqimsiz; yaramas; un crime exécrable qabih jinoyat; je suis d'une humeur exécrable kayfiyatim g‘oyat yomon; il fait un temps exécrable ob-havo juda yomon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exécrable

  • 17 formidable

    adj.
    1. ulkan, juda, g‘oyat katta, azim, haybatli, mahobatli, dahshatli, bahaybat, qo‘rqinchli, dag‘-dag‘ali
    2. og‘z juda soz, juda yaxshi, ajoyib, qoyilmaqom.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > formidable

  • 18 pénible

    adj.
    1. qiyin, og‘ir, mushkul; travail pénible og‘ir ish; respiration pénible og‘ir nafas olish
    2. og‘ir, mushkul, haddan ortiq, ko‘ngilsiz, noxush, ayanchli; vivre des moments pénibles og‘ ir paytlarni boshidan kechirmoq; être pénible à qqn. biror kishiga og‘ir bo‘lmoq; il m'est pénible de vous voir dans cet état sizni shu holda ko‘rish mening uchun og‘ ir; c'est pénible pour moi bu mening uchun og‘ir
    3. fam. chidab, toqat qilib bo‘lmaydigan, juda og‘ir, juda yomon (odam); il a un caractère pénible, il est pénible uning fe'li juda og‘ir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pénible

  • 19 poil

    nm.
    1. jun, yung; un chat qui perd ses poils tulayotgan mushuk; les poils d'une fourrure mo‘ynaning juni; les poils d'une brosse cho‘tkaning juni; gibier à poil ov hayvonlari; loc.fam. caresser qqn. dans le sens du poil ko‘ngliga qaramoq, aytganini qilmoq; bonnet à poil paxmoq telpak
    2. sochsoqol, tuk; les poils du visage soqol-mo‘ylab, yuzdagi tuklar; fam. ne plus avoir un poil sur le caillou boshida bir tuki ham bo‘lmaslik, g‘irt kal bo‘lmoq; ne plus avoir un poil de sec shalabbo bo‘ lmoq, ivib ketmoq; le poil, du poil jun, tuk; avoir du poil sur le corps tanasini jun bosgan bo‘lmoq
    3. loc.fam. avoir un poil dans la main juda ham dangasa bo‘lmoq; tomber sur le poil de qqn. biron kishining ustiga tashlanmoq; reprendre du poil de la bête kuch-g‘ayratini tiklamoq; de tout poil (de tous poils) turli toifadagi; ils reçoivent des gens de tout poil ular turli toifadagi odamlarni qabul qilishadi; fam. à poil qip-yalang‘och; se mettre à poil qip-yalang‘och bo‘lib yechinmoq; être de bon, de mauvais poil yaxshi, yomon kayfiyatda bo‘lmoq
    4. bot. poil à gratter tukcha, tuk
    5. tuk, pat; les poils d'un tapis gilamning tuklari
    6. fam. zarracha, zig‘irday, tirnoqcha; il n'a pas un poil de bon sens unda zarracha ham aql yo‘q; à un poil près arzimagan, ozgina narsani hisobga olmaganda; loc.adv.fam. au poil haqiqatdan ham; ça marche au poil! haqiqatdan ham yuryapti! au quart de poil to‘ppa-to‘g‘ri; adj.fam. elle est au poil, ta copine sening o‘rtog‘ing juda zo‘r ekan; intj. au poil! zo‘r! poilant, ante adj.fam. juda qiziq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poil

  • 20 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

См. также в других словарях:

  • Juda — • The name of one of the Patriarchs, the name of the tribe reputed to be descended from him, the name of the territory occupied by the same, and also the name of several persons mentioned in the Old Testament Catholic Encyclopedia. Kevin Knight.… …   Catholic encyclopedia

  • Judá — Saltar a navegación, búsqueda «Judas» redirige aquí. Para la banda de heavy metal, véase Judas Priest. Judá Origen Hebreo Género Masculino Significado Agradezco a Dios o reconozco a Dios Zona de uso común Israel y judaísmo …   Wikipedia Español

  • Juda II. — Juda II. ( 235–250), auch Juda Nesi a (רבי יהודה נשיאה), war ein jüdischer Patriarch. Juda II. bzw. Jehuda II. gehörte zur ersten Generation (ca. 230–250 n. Chr.) der Amoräer in Palästina. Er war Schüler und Enkel von Jehuda ha Nasi und Sohn und… …   Deutsch Wikipedia

  • Juda — bzw. Jehuda steht für: Juda (Reich), das aus dem vereinten Königreich Israel hervorgegangene Südreich Judäa, die römische Provinz im Gebiet des ehemaligen Südreichs Juda das Judentum allgemein oder alle Juden (Kurzform), häufig auch im… …   Deutsch Wikipedia

  • Judá — Judá, Leví Judá, tribu de (Yěhǔdǔah) ► BIBLIA Cuarto hijo de Jacob, que dio nombre a una de las tribus de Israel. * * * Una de las 12 tribus de Israel, descendiente de Judá, el cuarto hijo de Jacob. La tribu llegó a Canaán junto con los demás… …   Enciclopedia Universal

  • Juda IV. — Juda IV. bzw. Jehuda IV. war jüdischer Patriarch von ca. 380 400. Juda IV. bzw. Jehuda IV. gehörte zur dritten Generation der Amoräer. Er war Sohn und Nachfolger von Gamaliel V. als Nasi. Juda III. ist auch bekannt als Juda Nesi a ha Schlischi… …   Deutsch Wikipedia

  • Juda — dans la Bible, quatrième fils de Jacob et de Lia; ancêtre d une des douze tribus d Israël (tribu de Juda). Juda (royaume de) royaume (cap. Jérusalem) constitué au S. de la Palestine par les tribus de Juda et de Benjamin v. 931 av. J. C., à la… …   Encyclopédie Universelle

  • Juda [3] — Juda (ben Samuel) ha Levi, mit dem arab. Namen Abu l Hassan, geb. um 1085 in Kastilien, widmete sich anfänglich dem ärztlichen Beruf, dann aber, nachdem er mit Abraham und Moses ibn Esra, mit Juda und Salomo ibn Giat, mit Salomo Parchon u. a.… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Juda — (d.i. Ehrenreich od. Gotteslob), 1) der vierte Sohn Jakobs von der Lea, rettete seinem Bruder Joseph das Leben, indem er den andern von der Tödtung desselben abrieth; er wurde Ahn des Stammes Juda, s. Judäa u. Hebräer. Nach ihm ist genannt das… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Juda — Juda, das Reich, nach dem Abfall der 10 Stämme aus den Stämmen Juda und Benjamin bestehend, behielt Jerusalem als Hauptstadt und damit das hebräische Nationalheiligthum, den Tempel, sank keineswegs so tief und dauernd wie Israel und überlebte… …   Herders Conversations-Lexikon

  • Juda — Jȗda m DEFINICIJA bibl. 1. četvrti sin praoca Jakova i Lee, legendarni predak istoimenog izraelskog plemena; Jehuda 2. izraelsko pleme koje je nakon izlaska iz Egipta preuzelo vodstvo i dalo kraljeve Davida i Salamona; po Starom zavjetu, iz toga… …   Hrvatski jezični portal

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»