Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

être+sur

  • 41 déclin

    nm.
    1. botish; le déclin de la lune oyning kichrayishi; sur le déclin du jour qosh qoraygan payt, g‘ ira-shira payt
    2. fig. oxir, zavol, inqiqiroz, tanazzul, tushkunlik, kichrayish; sur le déclin de la vie yosh o‘ tib qolganda, hayotining oxirida; être en déclin zarar, ziyon yetmoq, kamaymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déclin

  • 42 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 43 ferme

    I adj.
    1. qattiq, og‘ir; mustahkam, pishiq; barqaror; un sol ferme qattiq yer; la terre ferme quruq, materik; se tenir ferme sur ses jambes oyog‘ida mustahkam turmoq
    2. mustahkam, qat'iy, ishongan, bo‘ysunmas; d'un pas ferme dadil qadam bilan; avoir la ferme intention de qattiq niyat qilmoq; soyez ferme avec lui unga nisbatan qattiq bo‘ling; être ferme sur qqch. biror narsada sabotli, matonatli bo‘lmoq
    II adv.
    1. qattiq, mustahkam; tenir ferme mustahkam turmoq
    2. uzil-kesil tamoman; acheter ferme uzilkesil kelishib olmoq
    3. kuchli, ko‘p; travailler ferme tirishib ishlamoq; s'ennuyer ferme juda zerikmoq.
    nf.
    1. ijara, yer ijarasi; prendre à ferme ijaraga olmoq
    2. ferma; xutor, xo‘jalik; acheter, louer une ferme fermani sotib olmoq, ijaraga olmoq.
    nf.archit. ferma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ferme

  • 44 feu

    nm.
    1. olov, alanga; le dragon crache le feu ajdaho o‘t puflaydi; le feu du ciel chaqmoq; verser de l'huile sur le feu qayramoq, gijgijlamoq (birovni-birovga)
    2. pojar au feu! yong‘in! il y a le feu à l'usine zavodda yong‘in; faire un feu olov yoqmoq; être assis au coin du feu olov oldida o‘tirmoq
    3. plita; mettre un plat sur le feu ovqatni isitmoq
    4. chiroq, olov, fonar; les feux de la ville shahar chiroqlari
    5. alangali, olovli
    6. o‘ t ochish; feu! o‘t och! cesser le feu o‘ t ochishni to‘xtatmoq
    7. il a le visage en feu uning yuzi yonyapti; dans le feu de la colère g‘azab olovida; un regard plein de feu olovli qarash.
    adj. marhum; feu mon oncle marhum tog‘am.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > feu

  • 45 mordre

    I vt.
    1. tishlamoq, qopmoq (hayvonlarga nisbatan); mon chien l'a mordu mening itim uni qopib oldi; elle s'est fait mordre u o‘zini tishlatib qo‘ydi
    2. qopmoq, tishlamoq; mettre une muselière à un chien pour l'empêcher de mordre itni tishlamasin deb tumshuqbog‘ taqmoq
    3. cho‘qimoq, chaqmoq; insecte qui mord chaqadigan hasharot; oiseau qui mord cho‘qiydigan qush; être mordu par un serpent ilon chaqib olgan bo‘lmoq
    4. yemoq, yemirmoq, kemirmoq; l'acide mord le métal kislota temirni yemiradi
    5. mordre à tortmoq (baliq); poisson qui mord à l'appât xo‘rakni tortayotgan baliq; ça mord baliq qarmoqni tortyapti
    II vi.
    1. (dans) tishlab uzib olmoq; il mordait à belles dents dans le gâteau u ishtaha bilan pirogdan tishlab olardi
    2. (sur) ustiga qo‘yilmoq, chegaradan o‘ tib ketmoq; disqualifié pour avoir mordu sur la ligne de départ start chizig‘idan o‘tib ketganligi uchun chetlashtirilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mordre

  • 46 oeil

    pl. yeux nm.
    1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq
    2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq
    3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal
    4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z
    5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement
    6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar
    7. yangi kurtak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeil

  • 47 os

    nm.pl.
    1. suyak, so‘ngak, ustuxon; avoir les os saillants suyaklari chiqqan, oriq bo‘lmoq; loc. il n'a que la peau sur les os eti borib suyagiga yopishgan; c'est un sac d'os, un paquet d'os qoq suyak, quruq suyak; se rompre les os qattiq yiqilmoq; loc. en chair et en os shaxsan o‘zlari; il ne fera pas de vieux os u uzoqqa bormaydi (u uzoq yashamaydi); ne pas faire de vieux os quelque part biror joyda uzoq qolmaslik; être mouillé, trempé jusqu'aux os suyak-suyagigacha, ich-ichigacha ivib ketgan bo‘lmoq; loc.fam. l'avoir dans l'os laqillatilgan, tunalgan bo‘lmoq; os à moelle ilikli suyak; loc.fam. tomber sur un os, il y a un os! qiyinchilikka duch kelmoq; ishkali chiqdi!
    2. pl. xok
    3. suyak, dandon; couteaux à manche en os dandon sopli pichoqlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > os

  • 48 papier

    nm.
    1. qog‘oz; bir parcha qog‘oz, qog‘oz parchasi, varag‘i; papier carbone qora qog‘oz; papier-émeri, papier de verre jilvir qog‘oz; papier peint gulqog‘oz; papier mâché pape-mashe; loc. une mine de papier mâché oqargan, rangi o‘chgan yuz; en papier qog‘ozdan qilingan, qog‘oz; serviette en papier qog‘oz sochiq; notez cela sur un papier buni bir parcha qog‘ozga yozing; faire des cocottes en papier qog‘ozdan qush qilmoq; jeter une phrase sur le papier bir gapni qog‘ozga tushirmoq
    2. varaq, yupqa taxta; papier d'aluminium alumin taxta; papier cellophane sellofan qog‘oz
    3. maqola, qo‘ lyozma; envoyer un papier à son journal gazetaga maqola jo‘natmoq
    4. hujjat, qog‘oz; signer un papier hujjatga qo‘l qo‘ymoq; papiers (d'identité) shaxsini bildiradigan hujjatlar; vos papiers! hujjatlaringiz! loc. être dans les petits papiers de qqn. kimningdir ixlosini qozonmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > papier

  • 49 patte

    nf.
    1. oyoq, tuyoq, panja (hayvon va qushlarda); les quatre pattes des quadrupèdes to‘rt oyoqli hayvonlarning to‘rt oyog‘i; les deux pattes d'une poule tovuqning ikki oyog‘i; loc. chien qui donne la patte oyog‘ini beradigan it; loc. marcher à quatre pattes to‘rt oyoqlab emaklamoq (emaklab yurmoq); les mille-pattes ont quarante-deux pattes qirqoyoqning qirq ikkita oyog‘i bor
    2. fam. oyoq; être bas, court sur pattes oyog‘i qisqa, kalta bo‘ lmoq; avoir une patte folle bir oz oqsoqlanmoq, cho‘loqlanmoq; il traînait la patte u oyog‘ini sudrab yurardi
    3. fam. qo‘l; bas les pattes! qo‘lingni tort! loc.fam. coup de patte mohirlik, ustalik, mahoratlilik
    4. loc.fam. coup de patte achchiq tanqid, tepki; retomber sur ses pattes tegirmondan butun chiqmoq, suvdan quruq chiqmoq; montrer patte blanche parolni ko‘rsatmoq, aytmoq; tirer dans les pattes de qqn. birovni zimdan oyog‘idan tortmoq
    5. bakenbarda, gajjak
    6. tilcha, qopqoq (mato, qayishdan qilingan qadash, bekitish uchun xizmat qiladigan narsa); la patte d'une poche, d'un portfeuille cho‘ntakning qopqog‘i, portfelning tilchasi
    7. skoba, halqa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patte

  • 50 pot

    nm.
    1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq
    2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq
    3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq
    4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti
    5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda
    6. qimor dov, ganak, tikilgan pul
    7. vulg. ket, orqa
    8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pot

  • 51 prise

    nf.
    1. usul, harakat (kurashda); faire une prise de catch amerikacha kurashish usulini qo‘llamoq; loc. être aux prises biron kishi bilan urushib qolgan bo‘lmoq, kurashayotgan bo‘lmoq; se trouver aux prises avec des difficultés qiyinchiliklar bilan kurashmoq; mettre aux prises to‘qnashtirib qo‘ymoq; lâcher prise qo‘yib, bo‘shatib yubormoq; ce n'est pas le moment de lâcher prise! quldan chiqarib yuborish payti emas!
    2. tutqich, ushlaydigan joy; l'alpiniste cherchait une bonne prise alpininist yaxshi bir tutqich joy qidirar edi; loc. uchramoq, yo‘liqmoq, duchor, mubtalo bo‘lmoq; son silence donne prise aux soupçons uning sukut saqlashi gumon tug‘diradi; avoir prise sur ta'sir o‘ tkazish, jilovlash, o‘ziga bo‘ysundirish; ils sont si désinvoltes qu'on n'a pas prise sur eux ular shunchalar hayosizki, ularni jilovlab bo‘lmaydi
    3. olish, qo‘lga olish, egallab olish; la prise de la Bastille Bastiliyaning olininishi; prise de corps jinoyatchini qo‘ lga olish, qamoqqa olish; prise d'armes tantanali saflanish; prise de vues kinoga olish; prise de son ovoz yozish; prise de sang qon olish; prise de médicament ichiladigan dori miqdori, dozasi; bir ichim dori
    4. o‘lja, ov, ovlangan narsa, tutilgan baliq; une belle prise yaxshi o‘ lja
    5. prise de saqlagich, o‘ tkazgich; prise d'eau suv saqlagich, suv o‘tkazgich (kran, truba, vanna); prise de courant rozetka; prise de téléphone telefon rozetkasi
    6. prise de contact aloqaga kirish; prise de conscience onglilikning oshishi; prise de position biror tarafni olish, biror tarafga o‘tish; prise en charge javobgarlikni olish; prise en considération e' tiborga olish.
    nf. bir chekim, bir otim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prise

  • 52 répandre

    I vt.
    1. to‘kib yubormoq, ag‘darib yubormoq; répandre du vin sur une nappe dasturxonga vino to‘kib yubormoq; répandre des larmes ko‘z yoshi to‘kmoq
    2. tarqatmoq, taratmoq, chiqarmoq; répandre une odeur hid taratmoq
    3. litt. tarqatmoq, ulashmoq; sochmoq, ekmoq (urug‘ni); répandre des bienfaits ezgulik tarqatmoq; répandre la joie, l'allégresse xursandchilik, shodlik ulashmoq
    4. yoymoq, tarqatmoq; répandre une doctrine, une mode nazariyani, modani yoymoq
    5. tarqatmoq, oshkor qilmoq, yoymoq; répandre une nouvelle, un bruit yangilik, gap tarqatmoq
    II se répandre vpr.
    1. tarqalmoq, yoyilmoq, taralmoq; la fumée se répand dans la pièce xonada tutun tarqaldi; fig. la consternation se répandit sur tous les visages hammaning yuzini xavotirlik bosdi
    2. tarqalmoq, yoyilmoq; egallamoq, o‘rin olmoq; l'épidémie risque de se répandre epidemiyaning tarqalib ketish xavfi bor; cet usage se répand peu à peu bu odat sekin asta urf bo‘lyapti; le bruit s'est répandu qu'il avait disparu u yo‘qolib qolibdi degan gap tarqaldi
    3. se répandre (ou être répandu) dans la société ko‘pchilikning ichida yurmoq, ko‘pchilikning ichida bo‘lmoq
    3. (en) rosa biror narsa qilmoq, rosa biror narsa qila ketmoq; se répandre en louanges rosa maqtamoq, maqtay ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répandre

  • 53 retard

    nm.
    1. kech qolish, kechikish, hayallash; le retard d'un train poyezdning kechikishi; arriver, être en retard à un rendez-vous uchrashuvga kech qolish, kelish; un retard d'une heure, de dix minutes bir soatga, o‘n minutga kech qolish; avoir du retard, une heure de retard kechikish, bir soatga kechikish; retard dans un paiement to‘lovda kechikish; en retard sur qqn.qqch. biror kimsadan, biror narsadan ortda qolmoq; je suis en retard sur lui men undan ortda qolyapman
    2. kechiktirish, orqaga surish, paysallash; il s'est décidé après bien des retards u ancha kechiktirishlardan so‘ng qaror qildi; sans retard kechiktirmay, kechikmay, orqaga surmay; écrivez-lui sans retard unga kechiktirmay xat yozing
    3. orqada qolish, kechikish; un pays en retard de cinquante ans ellik yil orqada qolib ketgan davlat; retard mental aqlan zaiflik, orqada qolish; un enfant en retard zaif, rivojlanishda orqada qolgan bola.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retard

  • 54 voile

    nm.
    1. parda, to‘r, harir
    2. yopqich, yopinchiq, jelak, chodir, ro‘mol, hijob; loc. prendre le voile dinga kirmoq (ayollar)
    3. qoplam, parda, niqob; étendre, jeter, tirer un voile sur qqch. yashirmoq, yopmoq; unutib yubormoq
    4. voile du palais yumshoq tanglay.
    nf.
    1. yelkan; mettre à la voile, mettre les voiles yelkanlarni ko‘tarmoq; mettre toutes les voiles dehors fig. barcha choralarni ishlatmoq; loc. avoir le vent dans les voiles oshig‘i olchi bo‘lmoq, ishlari besh bo‘lmoq; fam. mettre les voiles jo‘nab qolmoq; être, marcher à voile et à vapeur jinsiy aloqalarda biseksual bo‘lmoq; à pleines voiles shiddat bilan, sur'at bilan, jadal
    2. yelkanli qayiq; yelkanli qayiq sporti; faire de la voile yelkanli qayiq sporti bilan shug‘ullanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > voile

  • 55 agir

    vi.
    1. harakat qilmoq, ish ko‘rmoq; le moment est venu d'agir harakat qilish payti keldi; agir avec précaution ehtiyot bo‘lib harakat qilmoq; rester sans agir harakatsiz turmoq; agir en ami o‘rtoqlarcha ish ko‘rmoq; je n'aime pas sa manière d'agir buning bunday ish tutishini yoqtirmayman
    2. ta'sir qilmoq, amal qilmoq; ce remède n'agit que lentement dori asta-sekin ta'sir qilyapti; agir sur les événements voqealarga ta'sir ko‘rsatmoq; agir conformément à la loi qonunga muvofiq ish ko‘rmoq.
    vpr.impers. il s'agit de gap haqida borayotir; -ning muhimligi aytilayotir; de quoi s'agit-il nima gap o‘zi, gap nima haqida borayotir? il s'agit maintenant d'être sérieux hozir jiddiy bo‘lish haqida gap ketyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > agir

  • 56 appui

    nm.
    1. suyanch, tayanch, suyanchiq, tayanchiq; tirgovich, tirgak; prendre appui sur biror narsaga suyanmoq; point d'appui tayanch nuqtasi; l'appui d'une fenêtre deraza tokchasi, deraza rafi
    2. fig. yordam, madad, dalda; avoir besoin d'un appui sérieux kuchli madadga muhtoj bo‘lmoq; avec l'appui de qqn. birovning ko‘magida
    3. fig. qo‘llab, madad berib turadigan kishi, tirgak, tayanch, suyanchiq; homiy; être l'appui de qqn. birovga madad, tayanch bo‘lmoq
    4. à l'appui de dalil, tasdiq, isbot sifatida; citer à l'appui de son opinion o‘z fikrining isboti sifatida misol keltirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appui

  • 57 arçon

    nm.
    1. egarning yog‘och asosi; vider les arçons otdan yiqilmoq; être ferme dans, sur ses arçons egarda mustahkam o‘rnashib o‘ tirmoq; fig. o‘zining mustahkam fikriga ega bo‘lmoq
    2. sport. tutqich, band, dasta (gimnastika otining tutqichi) cheval d'arçons gimnastika oti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arçon

  • 58 avis

    nm.
    1. fikr, o‘y; donner son avis o‘z fikrini aytmoq; être du même avis que qqn. biror kimsaning fikriga qo‘shilmoq; changer d'avis fikrini o‘zgartirmoq, fikridan qaytmoq; à mon avis mening fikrimcha; quel est votre avis sur ce point bu masalada fikringiz qanday? je suis d'un avis contraire men qarama-qarshi fikrdaman
    2. bildirish, xabarnoma, e'lon; xabar, axborot (ko‘pincha afishalar orqali beriladi); avis à la population xalqqa murojaat
    3. xulosa; fikr, mulohaza; avis du Conseil d'Etat Davlat Kengashining xulosasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avis

  • 59 cheval

    nm.
    1. ot, yilqi; loc.adv. à cheval otda, otliq; être à cheval sur les principes o‘z nuqtai nazarini to‘g‘riligiga ishonmoq; fièvre de cheval kuchli isitma; cheval de bataille jangovor ot, sevgan mavzu, asosiy dalil; cheval de Troie Troya oti (yog‘och ot); cheval pur-sang tulpor, zotli ot, oliy nasabli ot, asl tulpor; cheval de cours poygachi ot; cheval de retour odamkush, o‘ta xavfli jinoyatchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cheval

  • 60 colère

    I nf. g‘azab, nafrat, qahr, jahl, zarda, jaholat; accès (crise, mouvement) de colère nafrat huruji; passer sa colère sur qqn. birovga zahrini, g‘azabini solmoq; être, se mettre en colère jahllanmoq; la mer est en colère dengiz quturayotibdi
    II adj. g‘azablangan, jahllangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colère

См. также в других словарях:

  • Être sur un grand pied dans le monde. — См. Жить на большую ногу …   Большой толково-фразеологический словарь Михельсона (оригинальная орфография)

  • Etre — Être Voir « être » sur le Wiktionnaire …   Wikipédia en Français

  • Sur les pointes — Pointes Pour les articles homonymes, voir Pointe. Une paire de pointes aujourd hui. Le travail sur les pointes ou en pointe (pour respecter la te …   Wikipédia en Français

  • SUR — Préposition de lieu qui sert à marquer La situation d une chose à l égard de celle qui la soutient. Sur la terre. Sur terre. Sur mer et sur terre. Sur le haut d une maison. Sur une montagne. Sur un cheval. Sur un vaisseau. Sur sa tête. Sur un… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • ÊTRE — Verbe que les grammairiens appellent Le verbe substantif. ( Je suis, tu es, il est ; nous sommes, vous êtes, ils sont. J étais. Je fus. J ai été. Je serai. Je serais. Sois, soyez. Que je sois, que tu sois, qu il soit ; que nous soyons, que vous… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • SÛR — ÛRE. adj. Certain, indubitable, vrai. C est une chose sûre. Cela est sûr. Rien n est si sûr. Rien n est plus sûr. Cela est il bien sûr ? C est une chose moralement sûre. Je regarde cela comme sûr. Je vous donne cela pour sûr.   Il se dit aussi… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • SÛR, ÛRE — adj. Qui est certain, indubitable, vrai. C’est une chose sûre. Cela est sûr. Rien n’est si sûr. Rien n’est plus sûr. Cela est il bien sûr? Cela est d’un effet sûr. Je regarde cela comme sûr. Ce qu’il y a de sûr, c’est qu’il fit cette démarche.… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • Sur Internet, personne ne sait que tu es un chien — On the Internet, nobody knows you're a dog « On the Internet, nobody knows you re a dog » (de l anglais signifiant littéralement « Sur l Internet, personne ne sait que tu es un chien ») est un adage trouvant son origine… …   Wikipédia en Français

  • Sur Internet, personne ne sait que vous êtes un chien — On the Internet, nobody knows you're a dog « On the Internet, nobody knows you re a dog » (de l anglais signifiant littéralement « Sur l Internet, personne ne sait que tu es un chien ») est un adage trouvant son origine… …   Wikipédia en Français

  • Sur l'Internet, personne ne sait que tu es un chien — On the Internet, nobody knows you're a dog « On the Internet, nobody knows you re a dog » (de l anglais signifiant littéralement « Sur l Internet, personne ne sait que tu es un chien ») est un adage trouvant son origine… …   Wikipédia en Français

  • Etre et Temps — Être et Temps Être et Temps (Sein und Zeit, 1927) est une œuvre du philosophe allemand Martin Heidegger. Cette œuvre est conçue comme une première partie d un projet qui ne fut pas mené à terme. Elle marque un tournant important de la philosophie …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»