Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

études

  • 1 étude

    nf.
    1. o‘qish, o‘rganish; tadqiq qilish, etish; ko‘rish, ko‘rib chiqish; l'étude du budget byudjetni ko‘rib chiqish; mettre à l'étude o‘rganib chiqish; être à l'étude o‘rganilmoq
    2. dars, o‘quv mashg‘uloti; faire ses études o‘qimoq (maktabda, o‘quv yurtida); terminer ses études o‘qishni tugatmoq; se livrer (yoki s'adonner) à l'étude o‘qishga berilmoq
    3. bilim, ilm
    4. mus. mashq turi
    5. ocherk, obzor
    6. darsxona, sinf
    7. devonxona; notarius idorasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > étude

  • 2 brevet

    nm.
    1. diplom, attestat, shahodatnoma, guvohnoma; brevet élémentaire, brevet d'études du premier cycle (B. E. P. C.) to‘liqsiz o‘rta ma'lumot to‘g‘risida shahodatnoma; brevet d'instituteur o‘qituvchilik diplomi; brevet d'aptitude militaire chaqiriq davrigacha o‘ tkazgan harbiy tayyorgarlik to‘g‘risidagi guvohnoma
    2. patent (savdo-sotiq yoki hunar bilan shug‘ullanish uchun beriladigan hujjat); brevet d'invention ixtiro uchun patent; déposer un brevet patent bermoq
    3. qirollik yorlig‘i, mukofoti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > brevet

  • 3 examen

    nm.
    1. imtihon; passer ses examens imtihon topshirmoq; les examens de fin d'études bitirish imtihonlari; un examen d'Etat davlat imtihoni
    2. ko‘rish, tekshirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > examen

  • 4 groupe

    nm.
    1. guruh, to‘da, to‘p; un groupe d'études o‘quv guruhi; un groupe dirigeant hukmron tabaqalar; le groupe sanguin qon guruhi
    2. guruhlashish, to‘dalashish, to‘plashish, guruh, un groupe parlementaire parlament guruhi
    3. mil. guruh, turkum, tabaqa; un groupe de choc zarbdor guruhi; un groupe armé qo‘shin turkumi
    4. techn. mustaqil mexanizm, bo‘lim, qism, blok.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > groupe

  • 5 linguistique

    I nf. tilshunoslik
    II adj.
    1. tilshunoslikka oid, tilshunoslik; études linguistiques tilshunoslik ta‘limoti
    2. tilga oid, til; géographie linguistique til geografiyasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > linguistique

  • 6 moyen

    -enne
    adj.
    1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf
    2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar
    3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi
    4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona
    5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.
    nm.
    1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq
    2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq
    3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyen

  • 7 niveau

    nm.
    1. nivelir; niveau de maçon shoqul; niveau à bulle shayton; vérifier avec un niveau shaytondan chiqarmoq, nivelirdan o‘tkazmoq
    2. sath, balandlik; niveau de la mer dengiz sathi; être au même niveau que darajasida, teng bo‘lmoq; mettre de niveau shaytondan chiqarmoq, tekislamoq; passage à niveau temir yo‘ ldan o‘ tish joyi; au niveau de baravar, teng, baravar darajada; l'eau lui arrivait au niveau de la taille suv uning beli baravar kelar edi
    3. qavat, etaj; centre commercial sur deux niveaux ikki qavatga joylashgan savdo markazi
    4. fig. daraja, saviya; mettre au même niveau bir xil darajaga qo‘ymoq; le niveau des études o‘qish saviyasi
    5. daraja; rencontre internationale à un niveau élevé yuqori darajadagi xalqaro uchrashuv; niveau de vie hayot darajasi; haut niveau de vie des pays riches boy davlatlarning yuqori hayot darajasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > niveau

  • 8 orientation

    nf.
    1. orentatsiya, orentir olish, o‘zining turgan joyini, yo‘nalishini aniqlash, yo‘nalish olish, mo‘ljal olish; elle n'a pas de sens de l'orientation unda mo‘ljal olish hissi yo‘q
    2. yo‘naltirish; l'orientation des études o‘qishni yo‘naltirish; l'orientation professionnelle kasbga yo‘naltirish; une conseillère d'orientation yo‘naltirish maslahatchisi
    3. yo‘nalish, boshqarilish; orientation d'une maison uyni joylashtirish, biror tomonga qaratib qurish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > orientation

  • 9 poursuivre

    I vt.
    1. yetib olish uchun orqasidan bormoq
    1. quvmoq, quvlamoq, ta'qib qilmoq; la police poursuivait les terroristes politsiya terroristlarni quvlab kelardi; poursuivre les fugitifs qochqinlarni ta'qib qilmoq
    2. quvib qisib bormoq, quvib yurmoq; il est poursuivi par ses créanciers qarz berganlar uni quvib yurishibdi
    3. sevgilisining orqasidan yugirib yurmoq (unga erishish uchun); loc. il la poursuit de ses assiduités u uning ko‘nglini olish uchun orqasidan yugirib yuribdi
    4. poursuivre qqn. de tinchlik bermaslik, quvlab yurmoq; elle le poursuivait de sa colère uning g‘azabi unga tinchlik bermas edi
    5. azoblamoq, qiynamoq; tinchitmaslik, orom bermaslik; ces images lugubres me poursuivirent longtemps bu g‘amgin ko‘rinishlar menga uzoq vaqt orom bermadi
    6. ayblamoq, sudga bermoq; je vous poursuivrai devant les tribunaux! men sizni sudga beraman!
    7. ketidan quvmoq, quyarda-qo‘ymay talab qilmoq; poursuivre un intérêt particulier o‘z manfaatini ketidan quvmoq, o‘z manfaatini o‘ylamoq
    8. davom ettirmoq; poursuivre son voyage, son chemin sayohatini, yo‘lini davom ettirmoq; il poursuit ses études u o‘qishlarini davom ettiryapti; poursuivre un récit hikoyani davom ettirmoq; poursuivez, cela m'intéresse! davom eting, bu meni qiziqtiradi!
    II se poursuivre vpr. davom etmoq; la réunion se poursuivit jusqu'à l'aube majlis tonggacha davom etdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poursuivre

  • 10 purement

    adj. yolg‘iz, faqatgina, butunlay, g‘irt; elle a fait des études purement littéraire u faqatgina adabiyot fanini o‘rgandi; loc. purement et simplement faqat, xolos; il a purement et simplement menti u aldab qo‘ydi xolos.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > purement

  • 11 rébarbatif

    -ive
    adj. badjahl, qovog‘i soliq, yoqimsiz, sovuq; il a un air rébarbatif uning ko‘rinishi sovuq
    2. qiyin va zerikarli; études, sujets rébarbatifs qiyin va zerikarli o‘qish va mavzular.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rébarbatif

  • 12 reprendre

    I vt.
    1. qayta olmoq, qayta qo‘ lga olmoq, olmoq; reprendre sa (la) route qayta yo‘lga tushmoq; reprendre courage dadil bo‘lmoq; loc. reprendre ses esprits o‘ziga, hushiga kelmoq, es-hushini yig‘moq; reprendre son souffle nafasini rostlamoq; reprendre haleine bir dam tin olmoq
    2. qaytarib olmoq, qayta qo‘lga kiritmoq, qayta erishmoq; il a repris sa liberté u ozodligiga qayta erishdi; reprendre ses forces kuchga kirmoq
    3. qaytarib olmoq; cet article ne peut être ni échangé ni repris bu mahsulot na almashtirib, na qaytarib olinmaydi; le garagiste m'a repris ma vieille voiture usta mening eski mashinamni sotib oldi
    4. biror narsadan qayta, yana olmoq; reprendre d'un plat ovqatdan yana olmoq
    5. qayta tutib, ushlab olmoq, qayta qo‘lga tushirmoq; le prisonniet évadé a été repris qochgan mahbus qayta qo‘lga tushdi; loc. on ne m'y reprendra plus meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi, aldasholmaydi; que je ne vous y reprenne pas! ikkinchi bor qo‘ limga tushmang (po‘pisa)
    6. tutib, ushlab qolmoq, qaytalab qolmoq; mon rhumatisme m'a repris revmatizmim tutib qoldi
    7. qaytadan, yangidan boshlamoq, yana davom ettirmoq, qayta kirishmoq; reprendre un travail, la lutte ishni, kurashni yangidan boshlamoq; reprendre ses études o‘qishlarini yana davom ettirmoq
    8. davom etmoq, qaytarmoq; il reprit d'une voix sourde u bo‘g‘iq ovozda davom etdi; reprendre un refrain en choeur naqarotni xor bo‘lib qaytarmoq; reprenons l'histoire depuis le début voqeani boshidan qaytaraylik
    9. qayta ko‘rib chiqmoq, qayta tuzatib chiqmoq, qayta kirishmoq (tuzatish uchun); reprendre un article maqolani qayta ko‘rib chiqmoq
    10. davom ettirmoq, qayta tiklamoq, qayta qo‘lga olmoq; reprendre un programme rejani qayta tiklamoq
    II vi.
    1. tuzalmoq, sog‘aymoq, o‘ziga kelmoq, kuchga, kuch-quvvatga kirmoq; tiklanmoq, o‘nglanmoq, oyoqqa turib olmoq, qaddini rostlamoq; le petit a bien repris kichkintoy anchagina o‘ziga kelib qoldi; les affaires reprennent ishlar yurishib ketdi
    2. qayta, yana boshlanmoq; la pluie reprit de plus belle yomg‘ir yanayam kuchliroq yog‘a boshladi
    III se reprendre vpr.
    1. xatoni birdan eslamoq, payqamoq, sezmoq, birdan eslab, payqab, sezib oldini olmoq; elle a dit une énormité, mais elle s'est vite reprise u bir bema'ni narsa dedi, lekin u tezda xatosining oldini olib qoldi
    2. qayta kirishmoq, qayta boshlamoq; s'y reprendre à deux fois, à plusieurs fois bu narsaga ikki, ko‘p bor kirishmoq.
    vt.litt. koyimoq, urishmoq, tanbeh bermoq, aybga buyurmoq, qoralamoq, tanqid qilmoq; il s'est souvent fait reprendre u ko‘pincha tanbehga uchraydi; reprendre qqch. biror narsani qoralamoq, ayblamoq; il n'y a rien à reprendre à sa conduite uning yurish-turishida ayblaydigan narsa yo‘q; cela mérite d'être repris bu tanqidga loyiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reprendre

  • 13 sanctionner

    vt. tasdiqlamoq, ruxsat bermoq, rozilik bermoq; le bac sanctionne les études secondaires bakalavrlik diplomi o‘rta maktab bilimini tasdiqlaydi.
    vt. jazo chorasi qo‘llamoq, jazolamoq; les actes d'indiscipline seront sanctionnés tartibsizlik hollari jazolanadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sanctionner

  • 14 son

    -sa, ses
    adj.poss. uning, o‘zining; c'est son parapluie bu uning zontigi; il fait ses études u o‘qiydi; on n'est jamais content de son sort odam o‘z taqdiridan hech qachon mamnun bo‘lmaydi.
    nm. tovush; vitesse du son tovush tezligi; enregistrement, reproduction du son ovoz yozish; ingénieur du son ovoz operatori.
    nm. kepak; farine de son kepakli un; pain de son kepak non; loc. taches de son sepkil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > son

  • 15 tourner

    I vt.
    1. aylantirmoq
    2. aralashtirmoq
    3. gangitmoq, aylantirmoq, kayf qilmoq, sarxush bo‘lmoq
    4. varaqlamoq
    5. orqa o‘girmoq
    6. boshini o‘girmoq, nazar tashlamoq
    7. burilmoq
    8. filmga olmoq
    9. aylanasiga ishlov bermoq
    10. so‘zlarni termoq
    11. biror narsaga aylantirmoq
    II vi.
    1. doira bo‘ylab aylanmoq; la terre tourne yer aylanadi, boshi aylanmoq
    2. atrofida aylanmoq
    3. o‘z o‘qi atrofida aylanmoq
    4. ishlamoq; le moteur tourne motor ishlayapti
    5. o‘girilmoq; la chance a tourné omad yuz o‘girdi
    6. o‘zgarmoq; le temps tourne au froid havo o‘zgardi, soviyboshladi
    7. bu yaxshilikka olib bormaydi
    8. achimoq; le lait a tourné sut achidi
    III se tourner vpr.
    1. o‘girilmoq
    2. ruju qo‘ymoq, yo‘nalmoq; elle s'était tournée vers les études u o‘qishga ruju qo‘ygan, berilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tourner

  • 16 université

    nf. universitet; entrer à l'université universitetga kirmoq; faire ses études à l'université universitetda o‘qimoq; professeur des Universités universitet professori.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > université

См. также в других словарях:

  • études — ● études nom féminin pluriel Travaux et exercices nécessaires à l acquisition ou au développement de connaissances effectués dans le cadre d une institution scolaire ou universitaire : Faire des études de lettres. Temps de cette activité : Il l… …   Encyclopédie Universelle

  • Études — (frz. etühd), Etuden, Studien, musikal. Uebungsstücke zur mechanischen Ausbildung; Uebungsstücke im Zeichnen …   Herders Conversations-Lexikon

  • Études — Étvdes  Étvdes {{{nomorigine}}} Pays …   Wikipédia en Français

  • Etudes de medecine — Études de médecine Les études de médecine permettent d exercer la profession de médecin. Sommaire 1 Études de médecine en Algérie 2 Études de médecine en Belgique 3 Études de médecine au Canada …   Wikipédia en Français

  • Etudes sans frontieres — Études sans frontières Études sans frontières Contexte général Champs d action non lucratif Fiche d’identité …   Wikipédia en Français

  • Études sans frontières — Contexte général Champs d’action non lucratif Fiche d’identité Forme juridique loi 1901 …   Wikipédia en Français

  • Etudes Australes — is a set of etudes for piano solo by John Cage, composed in 1974 ndash;5 for Grete Sultan. It comprises 32 aleatoric pieces written using star charts as source material. The etudes, conceived as duets for two independent hands, are extremely… …   Wikipedia

  • Etudes de medecine en France — Études de médecine en France Pour consulter un article plus général, voir : Études de médecine. En France, les études de médecine sont les plus longues des études supérieures. Elles constituent une formation théorique et pratique, plus… …   Wikipédia en Français

  • Études de médecine en france — Pour consulter un article plus général, voir : Études de médecine. En France, les études de médecine sont les plus longues des études supérieures. Elles constituent une formation théorique et pratique, plus théorique au début, de plus en… …   Wikipédia en Français

  • Etudes d’exécution transcendante — ist der Titel eines Zyklus von zwölf Klavieretüden des österreichisch ungarischen Komponisten und Klaviervirtuosen Franz Liszt. Die Etüden Liszts liegen in drei unterschiedlichen Fassungen vor. Die erste Fassung entstand 1826, die zweite 1837,… …   Deutsch Wikipedia

  • Etudes en soins infirmiers — Études en soins infirmiers Les études en soins infirmiers, même si elles diffèrent selon les pays dans leurs modalités, durent pour la plupart environ trois ans et alternent enseignement théorique et stages pratiques. Sommaire 1 Au Canada 1.1… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»