Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

énergie+f

  • 1 énergie

    nf.
    1. energiya, quvvat; l'énergie mécanique mexanik energiya
    2. fig. g‘ayrat, g‘ayrat-shijoat, kuch-quvvat, qat'iyat, shiddat; mettre toute son énergie à bor kuch-quvvatini sarflamoq; avec énergie g‘ayrat bilan, qizg‘in sur'atda, keskin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > énergie

  • 2 suppléer

    I vt.litt. almashtirmoq, o‘rnini bosmoq; suppléer le pétrole par l'énergie atomique neft o‘rnini atom energiyasi bilan almashtirmoq; suppléer qqn. o‘rnini bosmoq, o‘rinbosarlik qilmoq
    II vi. (à) o‘rnini to‘ldirmoq; suppléer l'énergie nucléaire par l'énergie solaire atom energiyasini quyosh energiyasi bilan to‘ldirmoq; la rapidité de ce joueur supplée à son manque de puissance bu o‘yinchining tezligi uning kuchsizligini bosib ketadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suppléer

  • 3 atomique

    adj. atomga oid, atom; poids atomique atom og‘irligi; énergie atomique atom energiyasi; brise-glace atomique atom muz yorar kemasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > atomique

  • 4 cinétique

    I adj. kinetik
    II nf. kinetika (mexanikaning dinamika va statika bo‘limi); énergie cinétique kinetik harakat, kuch.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cinétique

  • 5 commissariat

    nm.
    1. boshqarma, komissarlik, idora; commissariat à l'énergie atomique atom energiyasi ishlari boshqarmasi, idorasi; commissariat de police militsiya, mirshablar idorasi
    2. boshqarish, idora qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > commissariat

  • 6 électrique

    adj.
    1. elektrga oid; elektr; elektrik; l'énergie électrique elektr energiyasi; le courant électrique elektr toki; l'éclairage électrique elektr yordamida yoritish; les appareils électriques elektr asboblari; une ampoule électrique elektr lampochka
    2. bleu électrique ko‘kimtir kul rang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > électrique

  • 7 libération

    nf.
    1. ozod bo‘lish, ozod qilish
    2. harbiy xizmatdan bo‘shatish
    3. ozodlik, xalos, ozod bo‘ lish, qutulish
    3. ozod qilish, xalos qilish (bosib olingan joyni)
    4. chiqarish, ajratib chiqarish; (modda, energiya); libération d'énergie energiya ajratib chiqarish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > libération

  • 8 matérialisation

    nf.
    1. amalga oshirish, ro‘yobga chiqarish, mujassamlashtirish; matérialisation d'une idée, d'un projet g‘oyani, rejani amalga oshirmoq
    2. aylanishi, bir holatdan boshqa holatga o‘ tishi; matérialisation de l'énergie, d'un rayonnement energiyaning, nurning boshqa turga aylanishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > matérialisation

  • 9 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 10 nucléaire

    I adj.
    1. hujayra yadrosiga oid
    2. atom yadrosiga oid, yadroviy; atomga, uni ishlatishga oid; énergie nucléaire yadro energiyasi; physique nucléaire yadro fizikasi; centrale nucléaire atom elektr stansiyasi; puissances nucléaires yadro quroliga ega davlatlar
    II nm. atom energiyasi; être pour, contre le nucléaire atom energiyasiga tarafdor, atom energiyasiga qarshi bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nucléaire

  • 11 potentiel

    -elle
    I adj. potensal, yashirin, ammo yuzaga chiqishi mumkin bo‘lgan; solliciter les qualités potentielles de qqn. birovning yashirin sifatlarini qo‘zgatmoq; énergie potentielle potensial energiya
    II nm.
    1. potensial; potentiel électrique elektr potensiali
    2. potensial, kuch-qudrat; le potentiel économique et militaire d'un pays biror davlatning iqtisodiy va harbiy kuch-qudrati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > potentiel

  • 12 restituer

    vt.
    1. qaytarib bermoq, egasiga qaytarmoq; il dut restituer les objets volés o‘g‘irlangan narsalarni qaytarib berishiga to‘g‘ri keldi
    2. qayta tiklamoq, asl holiga keltirmoq; restituer un texte altéré, une inscription buzilgan matnni, yozuvni o‘z holiga keltirmoq
    3. bo‘shatib, qo‘yib, chiqarib yubormoq (to‘planib qolgan narsani); énergie restituée par un système mécanique mexanik yo‘l bilan chiqarib yuborilgan energiya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > restituer

  • 13 solaire

    adj.
    1. quyoshga oid, quyosh; heure solaire quyosh vaqti; énergie solaire quyosh energiyasi; cadran solaire quyosh soati
    2. quyoshga qarshi, quyosh; crème solaire quyoshga qarshi krem
    3. fig. quyosh nuriga o‘xshash; plexus solaire quyosh o‘rilmasi (qorinda tutashgan vegetativ nervlar sistemasi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > solaire

  • 14 suffire

    I vi.
    1. (à, pour) yetmoq, yetarli bo‘lmoq; un jour suffit, suffira pour préparer, pour que nous préparions la rencontre uchrashuvni tayyorlash uchun bir kun yetadi; votre parole me suffie sizning gapingiz menga yetarli; fam. ça suffit! yetarli, bo‘ldi!
    2. yetarli bo‘lmoq, qoniqtirmoq; une personne suffisait à l'entretien de la maison uyga qarash uchun bir kishi yetarli edi; sa famille lui suffit, il ne voit personne unga oilasi bo‘lsa bo‘ldi, u boshqa hech kimni ko‘rmaydi
    3. impers. il lui suffit, il lui a suffi de se montrer pour que le calme se rétablisse tinchlik o‘rnatilishi uchun uning ko‘rinishigina kifoya bo‘ldi; il suffisait y penser bu haqda o‘ylashning o‘zigina yetarli edi
    IV se suffire vpr.
    1. yetarli bo‘lmoq, muhtoj bo‘lmaslik; cette définition se suffit à elle-même uning o‘ziga shu ta'rifning o‘zi yetarli
    2. o‘ziga yetarli bo‘lmoq; le pays se suffit (à lui-même) quant à l'énergie mamlakatning energiyasi o‘ziga yetadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suffire

  • 15 sursaut

    nm.
    1. sakrab, sapchib, irg‘ib tushish; il a eu un sursaut en entendant frapper à la fenêtre derazaning taqillashini eshitib, u sakrab tushdi; se réveiller en sursaut sapchib uyg‘onmoq
    2. to‘satdan, birdan yuz bergan shiddatli, kuchli hodisa, voqea; dans un dernier sursaut d'énergie oxirgi kuchni to‘plab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sursaut

  • 16 thermique

    adj. issiqlik; énergie thermique issiqlik energiyasi, quvvqti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > thermique

  • 17 usure

    nf.
    1. yeyilish, yeyilib ketish; yirtilish; esarish, to‘zish; l'usure des pneus shinaning yeyilishi
    2. kamayish, ozayish; yomonlashish, og‘irlashish; usure des forces kuchning kamayishi; usure de l'énergie energiyaning ozayishi
    3. eskirganlik, to‘ziganlik; l'usure rendait son costume tout luisant kostumi eskirganlikdan butunlay yiltillab ketgan edi.
    nf. sudxo‘rlik; il pratique l'usure u sudxo‘rlik bilan shug‘ullanadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > usure

См. также в других словарях:

  • Energie — Énergie  Cet article concerne la quantité physique. Pour les autres significations, voir Énergie (homonymie). L énergie (du grec : ενεργεια, energeia, force en action[1]) est la capacité d un système à produire un travail entraînant un… …   Wikipédia en Français

  • ÉNERGIE — Dans toutes les transformations variées qui sont étudiées en physique, la notion d’énergie joue un rôle fondamental. Elle apparaît d’abord en mécanique, où elle signifie capacité de travail. La première forme d’énergie définie est le travail… …   Encyclopédie Universelle

  • Energie [1] — Energie = Arbeitsfähigkeit oder Arbeitsvermögen. Bei Einwirkung einer Kraft K auf einem Wege w wird das Produkt Kw mechanische Arbeit genannt (Bd. 1, S. 267). Das Produkt mv2/2 aus der Masse m und dem halben Quadrate der Geschwindigkeit v eines… …   Lexikon der gesamten Technik

  • Energie AG — Oberösterreich Unternehmensform Aktiengesellschaft Gründung 1892 Unternehmenssitz …   Deutsch Wikipedia

  • energie — ENERGÍE, energii, s.f. 1. Capacitate a unui sistem (fizic) de a efectua lucru mecanic în trecerea dintr o stare în altă stare dată. 2. Forţă, putere, tărie, vigoare, capacitate de a acţiona. ♦ Fermitate, hotărâre în atitudini, în acţiuni. – Din… …   Dicționar Român

  • Energie NB — Énergie NB Logo de Énergie NB Power Création 1920 Personnages clés David Hay : Président et chef de la direction …   Wikipédia en Français

  • Energie [2] — Energie, Zerstreuung derselben. Als Zerstreuung (Entwertung) der Energie wird die Ueberführung der letzteren in Zustände bezeichnet, in denen sie weniger leicht in andre Formen verwandelbar ist. Da die Wärme nur beim Uebergange von Körpern… …   Lexikon der gesamten Technik

  • énergie — ÉNERGIE. sub. f. Efficace, vertu, force. Il se dit principalement Du discours, de la parole. Il y a dans les Prophètes des expressions d une grande énergie. Il fit un discours plein d énergie. Parole pleine d énergie. S exprimer avec énergie.… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • Energīe — (griech.), Kraft, Tatkraft, Wirkungsvermögen; auch Kraft des Charakters, Nachdruck; daher energisch, stark, kraftvoll, nachdrücklich. – In der Naturwissenschaft bedeutet E. die Fähigkeit, Arbeit zu leisten. Ein Uhrgewicht befindet sich nach dem… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Energie — can refer to: * Energie clothing, Italian brand of clothing * Énergie, a French language brand of rhythmic top 40 radio in Quebec * The FC Energie Cottbus, a German football(soccer) club …   Wikipedia

  • Energie — Sf std. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. énergie, dieses aus spl. energīa Wirksamkeit , aus gr. enérgeia, zu gr. érgon n. Werk, Wirken und gr. en . Die Fortschritte der Physik des 19. Jhs. prägen das heutige Wortverständnis. Adjektiv:… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»