-
1 propos
nm.inv.1. litt. maqsad, niyat, murod, muddao; son propos est de +inf uning maqsadi2. so‘z, gap; il lui tint des propos blessants u unga qattiq botadigan gaplar aytdi.nm.inv.1. to‘g‘risida, xususida, haqida; munosabati bilan; je n'ai rien à ajouter à propos de cette affaire, à ce propos bu ish xususida mening hech qanday qo‘shadigan gapim yo‘q; à quel propos? nima to‘g‘risida? à propos de tout et de rien o‘rinli va o‘rinsiz narsalar haqida; il se met en colère à tout propos uning bo‘lar-bo‘lmas narsalarga ham jahli chiqaveradi; à propos, à ce propos ha aytgancha, aytmoqchi, aytganday; ah! à propos, je voudrais vous demander ha aytgancha, men sizdan so‘ramoqchi edim; mal à propos bemahal, bemavrid; noo‘rin, o‘rinsiz2. à propos o‘z vaqtida, joyida, mavridida, zarur paytda; o‘rinli, o‘rnida, jo‘yali; tu arrive à propos nous parlillons justement de toi sen paytida kelding, biz aynan sen haqingda gaplashayotgan edik3. hors de propos o‘rinsiz, mavridsiz; il est hors de propos de répondre javob berish o‘rinsiz. -
2 à-propos
nm. o‘z vaqtida ekanlik, o‘rinli, jo‘yali bo‘lishlik; joyida, mavridida bo‘lishlik; tadbirkorlik, topqirlik, hozirjavoblik; l'à-propos d'une remarque tanbehning o‘rinligi; l'esprit d'à-propos topqirlik; manque d'à-propos topqirlik, hozirjavoblikning yo‘qligi, yetishmovchiligi; dire qqch. avec àpropos biror narsani mavridi bilan aytmoq; sans le moindre à-propos butunlay, batamom o‘rinsiz. -
3 avant-propos
nm.inv. so‘zboshi, muqaddima. -
4 béotien
-iennen. et adj. zehni past, go‘l; propos d'un béotien bema'ni gaplar. -
5 délibéré
-éeI adj.1. erkin, bemalol, tabiiy; avoir un air délibéré tabiiy qiyofaga ega bo‘lmoq2. jasur, botir, qo‘rqmas, dovyurak, dadil, mardonovor, mard, tap tortmoq; c'est une chose délibérée bu hal bo‘lgan ish; de propos délibéré atayin, qasddan, jo‘rtaga, bila turib, avvaldan o‘ylagan maqsad bilanII nm. sudyalar, sudlar kengashi. -
6 gaillard
-ardeI adj.1. fam. shod, xursand, vaqti, kayfiyati, dimog‘i chog‘, quvnoq, xushchaqchaq, jonli, ta‘sirchan yigit2. sog‘lom, baquvvat, tetik, bardam, dadil, hormagan, so‘lmagan, toza3. sho‘x, o‘ynoqi, xushchaqchaq, yengiltak, erkin, mustaqil, hur, ozod; des propos gaillards erkin suhbat4. mard, jasur, mardona, mardonavor, dadil, tetik, jasurona, azamatII n.1. xushchaqchaq, xushtabiat odam, ulfat, hazilkash, yaxshi odam2. nm. yigit, yigitcha.nm. kema yuqori palubasining orqa qismidagi boshpana. -
7 gaulois
-oiseI adj.1. gall qabilasiga oid2. hazillashadigan, hazilkash, qiziqchi; hur, erkin, mustaqil, ozod; kamtarin, sipo emas, gustoh; un propos gaulois erkin gapirishII nm. gall, kelt tili. -
8 hors
prép. hors jeu sport. o‘yindan tashqari; demeurer hors de la ville shahardan tashqarida yashamoq; être hors concours mislsiz bo‘lmoq; mettre hors-la-loi qonundan chetda qoldirmoq; hors série kutilmagan; hors-cadre safdan tashqari; loc.prép. hors de tashqari; loger hors de la ville shahardan tashqarida yashamoq; hors d'ici jo‘na bu yerdan! hors pair mislsiz, misli yo‘q, misli ko‘rilmagan, mashhur, tengsiz; hors service yaroqsiz bo‘lib qolgan; hors de tout soupçon shubhadan xoli; hors de propos noo‘rin, o‘rinsiz, chakki, bemavrid, bevaqt, bemahal; être hors d'usage ishdan chiqmoq, yaroqsiz bo‘lib qolmoq; être hors de combat safdan chiqmoq; être hors d'haleine harsillamoq, nafasi tiqilmoq, entikib qolmoq; être hors de danger xavf-xatardan chetda bo‘ lmoq; être hors de soi o‘zini yo‘qotmoq, o‘zini bilmay qolmoq (g‘azabdan). -
9 lénifiant
-ianteadj. yumshatadigan, tinchlantiradigan, yengillashtiradigan, pasaytiradigan, kamaytiradigan; propos lénifiants tinchlantiradigan gaplar. -
10 libertin
-inen. et adj.litt. axloqsiz, buzuq; suyuqoyoq, fohishaboz, fohisha; c'est un libertin bu buzuq odam; propos, livres, vers libertins maqtov she'rlar. -
11 licencieux
-euseadj.litt. beadab, uyat, axloqsiz, yaramas, nomunosib; propos licencieux uyat gaplar. -
12 mal
-maleadj. yomon, yaramas, mash'um, kasofat, noxush; bon an, mal an o‘rtacha; yil yilga to‘g‘ri kelmaydi; pas mal yomon emas.adv. yomon, yaxshi emas, beodob; ça commence mal bu yomon boshlandi; ça va aujourd'hui? mal, très mal bugun ishlar qalay? yomon, juda yomon; ça tombe mal bu bemavrid bo‘ldi; se trouver, se sentir mal o‘zini behuzur sezmoq, behuzur bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; être mal portant kasal bo‘lmoq, sog‘lig‘i yomon bo‘lmoq; être mal dans sa peau o‘zini noqulay his etmoq; traiter mal qqn. biron kishiga yomon muomala qilmoq; être mal à l'aise o‘zini noqulay sezmoq; mal à propos o‘rinsiz, noo‘rin; pas mal yomon emas, ancha; il a pas mal voyagé u ancha sayohat qilgan; tant bien que mal naridan-beri; de mal en pis battarroq.-mauxnm.1. yomonlik, yovuzlik, balo, ofat, musibat, kulfat, mushkul ahvol, talafot, zarar, ziyon; faire du mal à qqn. biror kishini dilini, jonini og‘ritmoq2. dard, azob, azob-uqubat, og‘riq, behuzurlik; mal insupportable, intolérable chidab bo‘lmas og‘riq3. kasallik; prendre mal, du mal kasal bo‘lib qolmoq, shamollab qolmoq4. g‘am, tashvish, azob, xafagarchilik; le mal du pays vatan sog‘inchi; être en mal de qiyin, mushkul ahvolda bo‘lmoq (biror narsaning yetishmasligidan)5. qiyinchilik, azob; avoir du mal à faire qqch. biror narsa qilishga qiynalmoq; on n'a rien sans mal jondan kechmasang, janona qayda, toqqa chiqmasang, do‘lona qayda6. yomonlik, illat, ayb, kamchilik, qusur; prendre, tourner en mal qqch. yomonlikka yo‘ymoq; dire, penser du mal de qqn. biron kishini yomonlamoq, g‘ iybat qilmoq, yomon fikrda bo‘lmoq7. relig. gunoh. -
13 malveillant
-anteadj. yomonlik tilaydigan; ichi qoralik, dushmanlik qiladigan; être malveillant pour, envers qqn. birovga yomonlik tilaydigan bo‘lmoq2. zimdan qarshilik ko‘rsatadigan, to‘sqinlik qiladigan, putur yetkazadigan; propos malveillants dushmanlik kayfiyati. -
14 mot
nm.1. so‘z; phrase de six, de dix mots olti, o‘n so‘zli gap; articuler, manger ses mots so‘zlarni talaffuz qilmoq, yamlamoq; ne pas dire un seul mot biror og‘iz ham so‘z aytmaslik; mot nouveau, courant, rare yangi, iste'moldagi, noyob so‘z; mot mal écrit, illisible yomon yozilgan, o‘qib bo‘lmaydigan so‘z; loc. les grands mots balandparvoz so‘z; gros mot qo‘pol so‘z; se donner le mot bir biriga so‘z bermoq; rapporter un propos mot pour mot ma'lumotni so‘zma-so‘z yetkazmoq; mot à mot so‘zma-so‘z, aynan2. so‘z, gap (ma'nodan xoli); ce ne sont que des mots bu quruq so‘zlar xolos; les mots et les actes so‘z va ish3. gap, ibora; je lui en dirai, toucherai un mot men unga bir og‘iz gap aytib qo‘yaman; en un mot bir gap bilan; avoir son mot à dire gapirishga huquqi bo‘lmoq; je m'en vais lui dire deux mots men unga ikki og‘iz gap aytib qo‘yaman; c'est mon dernier mot bu mening oxirgi, qat' iy gapim; avoir le dernier mot boshqa gap yo‘q; prendre qqn. au mot birovni tilidan tutmoq4. ikki enlik xat, noma; je lui ai glissé un mot sous sa porte men uning eshigining ostiga ikki enlik xat qistirib qo‘ydim; écrire un mot à qqn. birovga ikki enlik xat yozmoq5. so‘z, ibora; mots célèbres, historiques mashhur, tarixiy iboralar; mot d'enfant yosh bolaning so‘zi, gapi; mot d'auteur muallif so‘zi; loc. le mot de la fin xulosaviy so‘z; bon mot, mot d'esprit qizziq so‘z; il a toujours le mot pour rire u doim qizziq so‘zlar topib yuradi. -
15 outrageant
-anteadv. haqoratli, tahqirli, kamsituvchan; critique, propos outrageants haqoratli tanqid, g‘iybat. -
16 penser
I vi.1. o‘ylamoq, fikr yuritmoq, mulohaza qilmoq; tu ne peux donc pas penser par toi-même? bunga axir o‘zingning aqling yetmaydimi? la faculté de penser fikr, o‘y; penser sur un sujet biror mavzu haqida fikr yuritmoq; penser juste to‘g‘ri fikr yuritmoq; la façon de penser de qqn. birovning fikri; loc. je vais lui dire ma façon de penser men uning haqida qanday fikrda ekanligimni o‘ziga aytaman; une chose qui donne, qui laisse à penser o‘ylantiradigan, o‘ylashga majbur qiladigan narsa2. fikrga ega bo‘lmoq, fikrlamoq, o‘ylamoq; tu penses ou tu rêves? sen o‘ylayapsanmi yoki xayol suryapsanmi? penser tout haut fikrini, kallasida borini aytmoq; les animaux pensent-ils? hayvonlar fikrlaydimi, o‘ylaydimi?3. (à) haqida o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, fikr yuritmoq; o‘z fikrini, e' tiborini qaratmoq; pensez à ce que vous dites aytayotgan narsangizni o‘ylab ko‘ring; n'y pensons plus bu haqda boshqa o‘ylamaylik, shuni unutaylik; faire une chose sans y penser biror narsani o‘ylamasdan, bexosdan qilib qo‘ymoq4. o‘ylamoq, eslamoq, xotirlamoq; il s'efforçait de ne plus penser à elle u u haqida butunlay o‘ylamaslikka harakat qilar edi; faire penser à xotirasiga solmoq, keltirmoq; xotirasida namoyon qilmoq, esiga solmoq5. o‘ylamoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; penser aux autres boshqalar haqida o‘ylamoq; il faut penser à l'avenir kelajak haqida o‘ylamoq kerak; elle ne pense qu'à s'amuser u faqat o‘ynab-kulib qolishning tashvishini qiladi6. o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, xotirlamoq, eslamoq, o‘ylab qo‘ymoq, xayolida bo‘lmoq; j'essaierai d'y penser men buni eslashga harakat qilaman; j'ai pensé à tout men hamma narsani o‘ylab qo‘ydim; je n'avais pas pensé à cela, je n'y avais pas pensé men bu haqda o‘ylamagan ekanman; sans penser à mal beg‘araz, beixtiyor, o‘ylamasdan, yomonlikni ko‘ngliga keltirmayII vt.1. o‘ylamoq, fikrda bo‘ lmoq, hisoblamoq; penser du bien, du mal, beaucoup de bien, de mal de qqn. de qqch. biror kishi, narsa haqida yaxshi, yomon, juda yaxshi, juda yomon fikrda bo‘lmoq; penser qqch. de, à propos de, sur qqch. biror narsani o‘ylamoq, biror narsa haqida, yuzasidan o‘ylamoq; qu'en pensez-vous? bu haqda siz qanday fikrdasiz? loc. il ne dit rien mais il n'en pense pas moins u hech narsa demayapti, lekin u bilgan narsasini aytmayapti2. o‘ylamoq, deb o‘ylamoq, hisoblamoq, ishonmoq, faraz qilmoq; jamais je n'aurais pu penser cela! hech qachon men buni xayolimga ham keltirolmagan bo‘lardim! il n'est pas si désintéressé qu'on le pense u odamlar o‘ylaganchalik xolis emas; intj. tu penses! albatta, turgan gap, shubhasiz, tabiiy! penses-tu! pensez-vous! yo‘g‘-e, unday emas, qo‘ysang-chi, qo‘ysangizchi! penser que deb o‘ylamoq, degan fikrda bo‘lmoq, deb ishonmoq; vous pensez bien que je n'aurais jamais accepté! albatta siz meni hech qachon rozi bo‘lmaydi deb o‘ylayapsiz! je pense qu'il peut; je ne pense pas qu'il puisse men o‘ylaymanki, u qiloladi; men uni qiloladi deb o‘ylamayman; nous pensons avoir résolu ces problèmes biz bu masalalarni hal qildik deb hisoblaymiz3. o‘ylamoq, degan fikrga ega bo‘lmoq; dire ce que l'on pense o‘z fikrini aytmoq; euphém. il lui a flanqué un coup de pied où je pense, où vous pensez u uning men o‘ylagan, siz o‘ylagan joyiga (o‘sha joyiga) boplab tepti (orqasiga); penser que o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilmoq; pensez qu'elle n'a que seize ans! tasavvur qilinga, u endigina o‘n oltiga kirdi!4. o‘ylamoq, niyat qilmoq, qilmoqchi bo‘lmoq; que pensez-vous faire à présent? hozir nima qilmoqchisiz? je pense m'en aller, renoncer, recommencer men ketmoqchiman, voz kechmoqchiman, qaytadan boshlamoqchiman5. litt. o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilib ko‘rmoq; penser l'histoire, penser un problème hodisani, masalani tasavvur qilib ko‘rmoq; l'affaire est bien pensée ish yaxshilab o‘ylab ko‘rilgan.nm.litt. xayol, fikr, o‘y; des pensers chagrins le minaient qayg‘uli xayollar uni yemirardi. -
17 précéder
vt.1. oldin o‘ tmoq, ilgari bo‘lmoq, oldin, ilgari yuz bermoq; dans la semaine précédant mon arrivée, qui a précédé mon arrivée mening kelishimdan oldin o‘ tgan hafta2. biror narsadan oldin bo‘lmoq, biror narsadan oldin berilmoq; l'avant-propos qui précède cet ouvrage bu asardan oldin keladigan kirish so‘zi; dans tout ce qui précède hamma oldin kelganlarida; sa mauvaise réputation l'avait précédé uning yomon nomi o‘zidan oldin tanilgan edi3. yashab o‘ tmoq, oldin o‘ tmoq; ceux qui nous ont précédés bizdan oldin yashab o‘ tganlar4. oldida, oldinda bormoq, bo‘lmoq; je vais vous précéder pour vous montrer le chemin men sizga yo‘lni ko‘rsatish uchun oldinda boraman5. biror joyga biror kimsadan yoki narsadan oldin kelmoq; il ne m'a précédé que de cinq minutes u mendan besh minutgina oldin keldi6. biror kimsadan ilgarilab ketmoq, oldinlab ketmoq, oldiga o‘ tib ketmoq; il l'a précédé dans cette voie u bu yo‘lda undan ilgarilab ketdi. -
18 prêter
I vt.1. qarz(ga) bermoq, qarz berib turmoq; prêter de l'argent à qqn. birovga pul qarz berib turmoq; il ne prête pas son livre u kitobini vaqtincha berib turmaydi; prêter sur gage garovga pul qarz bermoq2. vaqtincha berib turmoq; loc. prêter son concours à une entreprise biror korxonaga yordam qo‘lini cho‘zmoq; prêter attention e' tiborini qaratmoq; prêter l'oreille à qqch. biror narsaga quloq tutmoq; prêter serment qasamyod qilmoq3. nisbat bermoq, deb bilmoq, deb tushunmoq, deb o‘ylamoq; on me prête des propos que je n'ai jamais tenus men hechqachon aytmagan g‘iybatlarni meni aytdi deb o‘ylashyapti, menga taqashyapti; prêter de l'importance à qqch. biror narsaga katta e' tibor bermoq; prov. on ne prête qu'aux riches boy ham boyga, xudo ham boygaII vi. (à) yo‘ l ochib, imkon yaratib bermoq; prêter à discussion tortishuvga yo‘l ochib bermoq; prêter à rire kulgiga qo‘ymoqIII se prêter vpr.1. rozi bo‘lmoq, ko‘nmoq, unamoq, bo‘ysunmoq; je ne me prête pas à cette manoeuvre men bu ishga rozi bo‘lmayman2. mos kelmoq (narsa); une terre qui se prête à certaines cultures ba'zi bir ekinlar eksa bo‘ladigan yer.vi. cho‘zilmoq, uzaymoq, kengaymoq; tissu qui prête à l'usage foydalanganda cho‘zilib ketadigan gazmol. -
19 puéril
-ileadj. bolalarga oid; bolalarga xos; bolalarcha; des propos puérils bolalarcha gap. -
20 rétracter
I vt.litt. tonmoq, inkor qilmoq, bo‘yniga olmaslik; rétracter des propos calomnieux ig‘vo gaplardan tonmoqII vpr. après ses aveux, il s'est rétracté u tan olishlaridan keyin, inkor qildi.I vt. ichiga tortib olmoq, yig‘ib olmoq; l'escargot rétracte ses cornes shilliq qurt shoxlarini ichiga tortib oladiII se rétracter vpr. ichiga tortilmoq, qisqarmoq, taranglashmoq; le muscle s'est rétracté mushak qisqardi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
propos — [ prɔpo ] n. m. • 1265; purpos 1180; de proposer, d apr. lat. propositum I ♦ 1 ♦ Littér. Ce qu on se propose; ce qu on se fixe pour but. ⇒ dessein, intention, résolution. « Je formais le propos de ne jamais chicaner » (Duhamel). Être dans le… … Encyclopédie Universelle
propos — Propos, Vient du Latin, Propono, et signifie ores conference de paroles entre deux ou plusieurs, Sermo, Oratio, Conlocutio, comme, Ils ont propos ensemble de mes affaires, Sermonem habent de rebus meis. Par son propos j ay entendu, Ex eius… … Thresor de la langue françoyse
propos — Propos. s. m. Discours, entretien. Propos agreable. propos fascheux. ils ont tenu d estranges propos. les propos de table. mettre certains propos sur le tapis. vous tenez là des propos un peu trop libres, un peu gaillards. sur quel propos en… … Dictionnaire de l'Académie française
Propos sur l'education — Propos sur l éducation Propos sur l éducation est un recueil de pensées d Alain concernant l éducation, publié en 1932. Le livre est composé de 86 chapitres, ou propos, indiqués en chiffres romains. Alain y développe ses idées sur l éducation,… … Wikipédia en Français
Propos sur l'éducation — est un recueil de pensées d Alain concernant l éducation, publié en 1932. Le livre est composé de 86 chapitres, ou propos, indiqués en chiffres romains. Alain y développe ses idées sur l éducation, tirées de sa propre expérience de… … Wikipédia en Français
Propos, mots sans suite — ● Propos, mots sans suite incohérents, illogiques … Encyclopédie Universelle
propos — (pro pô) s. m. 1° Résolution. • Je vous demande si.... vous voulez vous convertir d une volonté forte, pleine, sincère, qui ne forme pas des propos vagues et éloignés de changement, MASS. Carême, Confess.. • Les sacrements nous laissent… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
PROPOS — s. m. Discours qu on tient dans la conversation. Propos agréable. Propos fâcheux. Ils ont tenu d étranges propos. Propos de table. Un propos de fou. Un propos d homme sensé. Mettre certains propos sur le tapis. Sur quel propos en étiez vous ?… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
PROPOS — n. m. Paroles échangées dans la conversation. Propos agréable. Propos fâcheux. Ils ont tenu d’étranges propos. Propos de table. Vous tenez là des propos un peu trop libres. Tenir de joyeux propos. Changeons de propos. Revenons à notre propos. De… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
propos — nm., discours, conversation : PROPOU (Albanais.001b.PPA., Annecy.003, Chambéry.025, Samoëns, Saxel.002, Thoiry.225), porpou (001a), parpou (Leschaux.006), propô (003, Thônes.004). A1) adv., mal à propos, au mauvais moment : mâl à propou (001,002) … Dictionnaire Français-Savoyard
Propos sur le bonheur — Les Propos sur le bonheur est un ouvrage du philosophe Alain sur l art d être heureux, publié en 1925 (une édition augmentée a été publiée en 1928). Structure et contenu Il est divisé en chapitres brefs et constitue un exemple caractéristique du… … Wikipédia en Français