Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(un+peu

  • 1 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 2 à-peu-près

    ou à peu près
    nm. taxminiylik, taqribiylik, chama; burmuncha yaqinlik (haqiqatga); vous faites vos calculs sur des à-peu-près siz hisobingizni taqribiy bajaryapsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > à-peu-près

  • 3 près

    adv. yaqinda, yaqin joyda, yaqinida, yonida, yonma-yon; il habite assez près, tout près u yaqinginada, juda yaqinda yashaydi; venez plus près yaqinroq keling; pas si près! unchalar yaqin emas! loc.adv. de près yaqindan; regarder de près, de trop près yaqindan, o‘ta yaqindan qaramoq; se raser de près soqolini qirtichlab olmoq; connaître qqn. de près biror kishini yaqindan tanimoq; examiner de près sinchiklab o‘rganmoq; loc. ne pas y regarder de si près, de trop près talabchan, o‘ ta talabchan bo‘lmaslik; deux événements qui se suivent de près birin-ketin sodir bo‘ladigan ikki voqea; loc.prép. près de yaqinida, yonida, oldida; près d'ici bu yerga yaqin joyda, yaqinda; tout près de Paris Parijning yonginasida; s'assoir près de qqn. birovning yonida o‘ tirmoq; loc.fam. être près de son argent, de ses intérêts o‘z manfaatini o‘ylamoq, ko‘zlamoq; il en manque près de la moitié yarmidan kamrog‘i yetishmayapti; il était près de mourir u o‘lay deb qolgan edi; il est près de midi tush bo‘lay deb qoldi; à peu près deyarli, qariyb; l'hôtel était à peu près vide mehmonxona deyarli bo‘sh edi; à peu près six mille hommes qariyb olti ming odam; il y a à peu près vingt minutes qariyb yigirma minut oldin; à peu de chose(s) près -tacha; il y en a mille, à peu de choses près mingtacha bor; à beaucoup près juda katta farq bilan; à cela près bundan tashqari; il se sentait heureux, à cela près qu'il n'avait pas un sou u o‘zini baxtli his etar edi, bundan tashqari uning bir chaqasi ham yo‘q edi; à qqch. près -gacha (aniqlik darajasini bildiradi); mesure au millimètre près millimetrgacha aniqlikdagi o‘lchov; calculer au centime près tiyinigacha hisoblamoq; il n'en est pas à cent francs près yuz frank farq uning uchun hech gap emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > près

  • 4 importer

    vt.
    1. chetdan mol olib kelmoq, olib kirmoq
    2. kiritmoq, kirgizib qo‘ymoq; importer une maladie kasallik olib kelmoq, kirgizmoq; importer une mode nouvelle yangi fason kiritmoq.
    vi. muhim, ahamiyatli, kerakli, e' tiborli bo‘lmoq, il importe peu muhim emas; peu importe, que m'importe? mening nima ishim bor, menga butunlay farqsiz, befarq; peu importe si muhim emas agar; peu leur importe ularning nima ishi bor, ularga tamoman ahamiyati yo‘q; n'importe! muhimmas! muhtojlik yo‘q, zarurat yo‘q! bari bir! hech nima! qu'importe? demak nima? nima muhimlik?, bari bir emasmi?; n'importe quoi nima bo‘lganda ham, bari bir nima?; n'importe qui kim bo‘ lganda ham; n'importe (le) quel har bir, qanday bo‘ lganda ham; à n'importe quelle heure har qanday soatda ham, vaqtda ham; n'importe comment naridan beri, chalachulpa, pala-partish; n'importe quand qachon bo‘lmasin, duch kelgan joyda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > importer

  • 5 chose

    I nf.
    1. narsa, buyum, ashyo; c'est une chose bien agréable que de rencontrer un ami do‘stni uchratishday rohati jon narsa bormi! il se passe ici des choses bizarres g‘alati, qiziq voqealar bo‘ layotibdi
    2. borliq, haqiqat, fakt; regarder les choses en face haqiqat yuziga tik boqmoq, qaramoq; un tas de choses bir butun, to‘da borliq; les choses humaines, de ce monde olam borlig‘i; la nature des choses tabiat borlig‘i, borliq tabiati; c'est chose faite bo‘ lgan voqea, fakt; dites-lui bien des choses de ma part mendan yaxshi gaplarni, istaklarni aytib qo‘ying; loc. autre chose boshqa narsa; c'est autre chose, tout autre chose bu butunlay boshqa narsa; la même chose shunday narsa; ce n'est pas la même chose bu ayni shunday emas; quelque chose nimanidir; il lui est arrivé quelque chose unga nimadir bo‘lgan; peu de chose muhim emas; c'est bien peu de chose bu juda muhim emas
    II nm.
    1. shunaqa, shunday narsa
    2. bu (odam haqida); j'ai vu monsieur chose men anavi odamni ko‘rdim (oti nima ediya)
    III adj. être tout chose kayfi buzuq bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; je suis tout chose men o‘zimni yomon his qilayotibman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chose

  • 6 contenter

    I vt. qondirmoq, bajo keltirmoq, mamnun, xursand qilmoq, ta'minlamoq; contenter sa curiosité havasini qondirmoq; il faut peu de chose pour le contenter ozgina unga yetarli
    II se contenter vpr. (de qqch) yetarli bo‘lmoq, qanoatlanmoq; se contenter de peu ozgina bilan qanoatlanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contenter

  • 7 moins

    I adv.
    1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas
    2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni
    3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan
    4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor
    5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boraman
    II nm.
    1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi
    2. le signe moins minus, ayirish belgisi
    III prép.
    1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi
    2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moins

  • 8 ouvrir

    I vt.
    1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!
    2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq
    3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq
    4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq
    5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq
    6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq
    7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq
    8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq
    9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq
    10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoq
    II vi.
    1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)
    2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadi
    III s'ouvrir vpr.
    1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi
    2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim
    3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvrir

  • 9 ragoûtant

    -ante
    adj. inkor formada ishlatiladi ishtahani keltiradigan, shirin, mazali, yoqimli; un mets peu ragoûtant bemaza ovqat; une histoire peu ragoûtante bemaza qissa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ragoûtant

  • 10 reconnaître

    I vt.
    1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi
    2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoq
    II se reconnaître vpr.
    1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq
    2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!
    3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi
    4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.
    vt.
    1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi
    2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq
    3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq
    4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq
    5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq
    6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reconnaître

  • 11 remplir

    I vt.
    1. to‘ldirmoq, to‘latmoq, to‘lg‘izmoq; remplir une salle zalni to‘ldirmoq; ce succès l'a rempli d'orgueil bu yutuq uni faxrga to‘ldirdi; l'eau remplissait les réservoirs suv havuzlarni to‘ldirardi; remplir un vide bo‘sh joyni to‘ldirmoq; peu à peu la foule remplissait la place sekin-asta olomon maydonni to‘ldira boshladi; remplir un discours de citations nutqni sitatalar bilan to‘lg‘izmoq; remplir un questionnaire savolnomani to‘ ldirmoq
    2. egallab olmoq, qamrab olmoq, to‘ldirmoq; la colère qui remplit son coeur qalbini qamrab olgan g‘azab; toutes les occupations qui remplissent sa vie hayotini egallab olgan turli tashvishlar
    3. to‘ldirib tashlamoq (qog‘ozni, varaqni); remplir des pages et des pages ko‘plab qog‘oz betlarini to‘ ldirib tashlamoq
    II se remplir vpr. to‘lmoq; la salle commence à se remplir zal to‘la boshladi.
    vt. bajarmoq, ijro etmoq; remplir une fonction biror vazifani bajarmoq; il a rempli ses engagements u o‘zining ustiga olgan vazifasini bajardi; la tragédie classique devait remplir certaines conditions klassik tragediya ba'zi bir shartlarni bajarishi kerak edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remplir

  • 12 répandre

    I vt.
    1. to‘kib yubormoq, ag‘darib yubormoq; répandre du vin sur une nappe dasturxonga vino to‘kib yubormoq; répandre des larmes ko‘z yoshi to‘kmoq
    2. tarqatmoq, taratmoq, chiqarmoq; répandre une odeur hid taratmoq
    3. litt. tarqatmoq, ulashmoq; sochmoq, ekmoq (urug‘ni); répandre des bienfaits ezgulik tarqatmoq; répandre la joie, l'allégresse xursandchilik, shodlik ulashmoq
    4. yoymoq, tarqatmoq; répandre une doctrine, une mode nazariyani, modani yoymoq
    5. tarqatmoq, oshkor qilmoq, yoymoq; répandre une nouvelle, un bruit yangilik, gap tarqatmoq
    II se répandre vpr.
    1. tarqalmoq, yoyilmoq, taralmoq; la fumée se répand dans la pièce xonada tutun tarqaldi; fig. la consternation se répandit sur tous les visages hammaning yuzini xavotirlik bosdi
    2. tarqalmoq, yoyilmoq; egallamoq, o‘rin olmoq; l'épidémie risque de se répandre epidemiyaning tarqalib ketish xavfi bor; cet usage se répand peu à peu bu odat sekin asta urf bo‘lyapti; le bruit s'est répandu qu'il avait disparu u yo‘qolib qolibdi degan gap tarqaldi
    3. se répandre (ou être répandu) dans la société ko‘pchilikning ichida yurmoq, ko‘pchilikning ichida bo‘lmoq
    3. (en) rosa biror narsa qilmoq, rosa biror narsa qila ketmoq; se répandre en louanges rosa maqtamoq, maqtay ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répandre

  • 13 temps

    nm.
    1. vaqt; le temps et l'espace vaqt va borliq; payt; depuis ce temps-là o‘sha paytdan beri, o‘shandan beri
    2. zamon; en temps de paix tinchlik zamonlarida, paytlarida; muhlat, fursat, mavrid; le temps est venu de prendre la décision qaror qabul qilish uchun muhlat, fursat yetdi, qaror qabul qilishning mavridi keldi
    3. davr; ce vêtement a fait son temps bu kiyim o‘z davrini, vazifasini o‘ tab bo‘ldi
    4. lahza; en peu de temps bir lahzada, tezda; dans peu de temps yaqinda, tezda, tez orada; emploie de temps ish, dars jadvali; travailler à plein temps to‘liq ish kunida ishlamoq; on n'a pas le temps de s'amuser o‘yin-kulguga vaqt yo‘q; bon temps davru-davron; yaxshi davrlar; loc.adv. à temps vaqtida, muddatida; en même temps bir paytda; bir yo‘la, birvarakayiga; en tout temps doim, doimo; dans le temps ilgarilari, avvallari, oldinlari, qadimda, o‘ tmishda, azaldan; de temps en temps har zamonda, ora-sira, goh-goh, ahyon-ahyonda, ondasonda.
    nm. havo, ob-havo; un temps chaud issiq havo; temps de saison fasl havosi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > temps

  • 14 accointance

    aloqa; muloqot; tanishlik; il a des accointance avec des gens peu recommandables uning shubhali kishilar bilan aloqasi, tanishligi bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accointance

  • 15 acoquiner

    vpr.péj. topishmoq, og‘ iz-burun o‘pishmoq; til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq, kelishmoq; il s'est acoquiné avec un individu peu recommandable u bir shubhali kishi bilan topishib oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > acoquiner

  • 16 additionner

    I vt.
    1. qo‘shmoq qo‘shuv amalini bajarmoq; additionner 2 et 3 ikkiga uchni qo‘shmoq
    2. qo‘shmoq, aralashtirmoq; additionner son vin d'un peu d'eau vinoga ozgina suv qo‘shmoq
    II s'additionner vpr. qo‘shilmoq, birikmoq; toutes ces difficultés s'additionnent bu barcha qiyinchiliklar bir-biriga qo‘shilmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > additionner

  • 17 aigre

    I adj.
    1. achchiq, taxir, nordon, qimizak (ta'm va hid); un goût, une odeur aigre taxir ta'm, hid; un vin aigre taxir, nordon vino
    2. achitadigan, sovuq; vent aigre achitadigan, sovuq shamol
    3. dag‘al, qattiq, qo‘rs, keskin (gap, so‘z, muomala); des paroles un peu aigre biroz qo‘pol so‘zlar
    II nm. nordonlik, achchiqlik; nordon yoki achib ketgan narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aigre

  • 18 appelé

    nm.
    1. chaqirilgan, taklif qilingan, etilgan; chorlangan; il y a beaucoup d'appelés, mais peu d'élus taklif etilganlar ko‘p, ammo tanlab olinganlar kam
    2. mil. harbiy xizmatga chaqiriluvchi; les appelés de 2006 2006-yilda harbiy xizmatga chaqiriluvchilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appelé

  • 19 argenté

    -ée
    adj.
    1. kumush qoplangan, kumush yuritilgan; métal argenté kumush suvi yugurtirilgan metall
    2. kumush rang; des cheveux argentés kumush rang soch; un tilleul argenté venger jo‘kasi, lipasi
    3. fam. pulli, mablag‘li; je suis peu argenté en ce moment hozir pulim yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > argenté

  • 20 austère

    adj.
    1. talabchan, qattiq talab qiladigan, qattiqqo‘l; qahri qattiq, badjahl, berahm, shafqatsiz; une femme austère qattiqqo‘l ayol
    2. fig. og‘ir, mashaqqatli, qattiq, achchiq; mener une vie austère mashaqqatli hayot kechirmoq
    3. oqartirilmagan, xom, dag‘al, sur; cette robe est un peu austère bu ko‘ylak biroz dag‘al.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > austère

См. также в других словарях:

  • peu — [ pø ] adv. • pou, poiXIe; lat. pop. paucum, neutre adv., class. pauci « en petit nombre » I ♦ ( po XIIe) En fonction de nom ou de nominal Faible quantité considérée soit comme simplement « petite », soit comme « …   Encyclopédie Universelle

  • peu — (peu) s. m. 1°   Une petite quantité.    Peu construit avec l article défini, ou avec l adjectif possessif, ou un pronom démonstratif. •   Si je t abandonnais à ton peu de mérite, CORN. Cinna, v, 1. •   Quand je dis point, je veux dire très peu ; …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • peu — PEU. adv. Gueres. Il est opposé à Beaucoup. Estre peu sensible à l interest. manger peu. dépenser peu. parler peu, fort peu. avoir peu de bien, tres peu de bien. il arrivera dans peu de temps, dans peu de jours. je vous diray en peu de mots. cela …   Dictionnaire de l'Académie française

  • peu — Peu. Il vient de Paulum ou de Paucum. Les Hannoyers prononcent Pou, autres prononcent Pau, Parum, Paulum, Modicum. Peu de gens sont entrez, Modici introierunt. Un peu plus, Paulo amplius. Un peu moins qu il ne faut, Paulo minus. Peu plus, peu… …   Thresor de la langue françoyse

  • peu — péu m. poil; cheveu; petite quantité; brin. Li a pas de peu tant fin que non fague son ombra prov. . expr. : Cercar de peus sus l uou : couper les cheveux en quatre. Peu ros, peu rossa, peu roge, ja adj. et n. rouquine. En peu : tête nue > «… …   Diccionari Personau e Evolutiu

  • Peu me chaut, peu lui chaut — ● Peu me chaut, peu lui chaut peu m importe, peu lui importe …   Encyclopédie Universelle

  • Peu s'en faut que, il s'en faut de peu que — ● Peu s en faut que, il s en faut de peu que indiquent une éventualité proche de la réalisation : Peu s en est fallu que je rate le train …   Encyclopédie Universelle

  • pèu — f. peau; pelure; femme de mauvaise vie. Si faire una pèu de rire : se faire une bonne partie de rigolade. Aver la pèu sus leis òsses : n avoir que la peau et les os. A peta pèu : à en crever …   Diccionari Personau e Evolutiu

  • peu-2 —     peu 2     English meaning: to research, to understand     Deutsche Übersetzung: “erforschen, begreifen, verständig sein”     Material: Gk. νή πιος (*νη πF ιος) and νη πύ τιος “unverständig, kindisch”, πινυτός ‘smart”, πινυμένην συνετήν Hes.… …   Proto-Indo-European etymological dictionary

  • Peu Del Causse — (Thuir,Франция) Категория отеля: 3 звездочный отель Адрес: 6 carrer del Canigo Sainte …   Каталог отелей

  • peu а peu — фр. (пё а пё) шаг за шагом, постепенно см. также step by step Толковый словарь иностранных слов Л. П. Крысина. М: Русский язык, 1998 …   Словарь иностранных слов русского языка

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»