-
101 propager
vt.I tarqatmoq, yoymoq; gazetalar yangilikni yoydilarII se propager vpr. tarqalmoq, yoyilmoq; l'incendie s'est propagé très vite yong‘in juda tez yoyildi; la nouvelle s'est propagée dans toute la région yangilik butun viloyatga tarqaldi. -
102 propre
I adj.1. xususiy, o‘ziga tegishli, qarashli bo‘lgan, o‘z, o‘zining; vous lui remettrez ces papiers en main propres siz bu qog‘ozlarni uning o‘z qo‘liga topshirasiz; nom propre atoqli ot; propre à xos, xos bo‘lgan, odat bo‘lgan; un défaut propre la jeunesse yoshlarga xos kamchilik2. il rentrera par ses propres moyens u o‘z vositalari yordamida qaytadi; dans leur propre intérêt o‘zlarining shaxsiy manfaatlari yo‘lida; il l'a vu de ses propres yeux u uni o‘z ko‘zi bilan ko‘rdi; ce sont ses propres mots bu aynan uning so‘zlari3. loyiq, mos, mos keladigan, ayni, layoqatli, qobil; le mot propre mos so‘z; je le crois propre à remplir cet emploi men uni bu ishni bajarishga layoqatli deb bilaman; un propre-à-rien noloyiq, noqodir, qo‘lidan ish kelmaydigan, hech narsada yo‘q odamII nm.1. shaxsiy, qarashli, tegishli, o‘z; avoir un bien en propre shaxsiy boylikka ega bo‘lmoq2. xoslik, o‘ziga xoslik, tegishlilik; c'est le propre du régime actuel bu hozirgi tuzimga xos narsa3. au propre o‘z ma'nosida; se dit au propre et au figuré o‘z va ko‘chma ma'noda aytiladi.adj.1. toza, ozoda, pokiza; un hôtel modeste mais propre kamtarona, lekin ozoda mehmonxona; des draps bien propres toza choyshablar; avoir les mains propres qo‘llari toza bo‘lmoq2. pokiza, ozoda, orasta (odam); loc. propre comme un sou neuf top-toza; nous voilà propres! mushkul ahvolga tushib qoldik!3. oq, toza nusxa; une copie propre toza nusxa; recopier au propre oqqa ko‘chirmoq; voilà du travail propre mana meyoriga yetkazib qilingan ish4. halol, sof (odam); une affaire pas très propre halol bo‘lmagan ish; c'est du propre! bu bemazagarchilik! -
103 protéine
nf. protein; le blanc d'oeuf est très riche en protéines tuxumning oqi proteinga juda boy. -
104 prudent
-enteadj.1. ehtiyotkor, ehtiyotkorlik bilan ish tutadigan; soyez prudents, ne roulez pas trop vite ehtiyot bo‘ling, tez haydamang2. ishonarli, ma'qul, ehtiyotkor; ferme la porte à clé, c'est plus prudent PRUD'HOMME PUCELAGE eshikni qulflab qo‘y, bu ishonarliroq; ce n'est pas très prudent de traverser en dehors des passages pour piétons piyodalar o‘ tadigan joydan tashqarida yo‘lni kesib o‘tish ehtiyotsizlikdir. -
105 prussien
-ienneI adj. Prussiyaga oid, Prussiya; l'armée prussienne était très puissante Prussiya armiyasi juda kuchli bo‘lganII n. prussiyalik; les Prussiens ont battu les Français en 1871 1871 yili prussiyaliklar fransuzlarni yengishdi. -
106 puant
-anteadj.1. sassiq, sasib qolgan, sasib ketgan, badbo‘y, qo‘lansa; il faut jeter ces vieux fromages puants bu sasib qolgan eski pishloqni tashlab yuborish kerak2. fig. yaramas, razil, qabih, murdor, yuzsiz, beti yo‘q, sassiq; ce type est vraiment très content de lui, il est puant bu nusxa haqiqatdan ham o‘zida yo‘q xursand, u yaramas ekan. -
107 puissant
adj.1. kuchli, qudratli, azimkor, ulkan, katta; premier ministre est un personnage puissant bosh vazir katta shaxs; ces pays dépendent de leur puissant voisin bu mamlakatlar o‘zlarining qudratli qo‘shnisiga tobe2. kuchli ta'sir qiladigan, kuchli; il a pris un somnifère puissant u kuchli uxlatuvchi dori ichdi; un sentiment puissant chuqur tuyg‘u3. kuchli, baquvvat; le boxeur a des muscles puissants bokschining mushaklari baquvvat4. kuchli, baquvvat, quvvatli, katta quvvatga ega bo‘lgan (mashina, motor); sa voiture a un moteur puissant uning avtomobilining motori kuchli5. baland, qattiq, quvvatli, katta quvvatga ega bo‘lgan; le phare a une lanterne très puissante faraning chirog‘i katta quvvatga ega. -
108 puzzle
nm. bosh qotirma, jumboq, muammo; l'enfant assemble une à une toutes les pièces du puzzle bola bosh qotirmaning bo‘ laklarini birma bir yig‘ib chiqyapti; certains puzzles sont très difficiles à réaliser ba'zi bir muammolarni yechish juda qiyin. -
109 qui
pron.1. rel. ega ergash gapni bosh gapga bog‘lashda ishlatiladi: qaysiki, ya'ni; prenez la rue qui monte uy nomerlari oshib boradigan ko‘chaga yuring; ceux qui s'en vont bular jo‘nab ketayotganlar; la voila qui arrive u mana kelyapti; voilà qui doit être très agréable mana juda ham yoqimli bo‘ lishi kerak bo‘lgan narsa2. embrassez qui vous voudrez kimni xohlasangiz quching; l'homme à qui j'ai parlé, de qui je vous parle men gaplashgan, sizga gapirib berayotgan kishi3. intr. kim, kimni? qui te l'a dit? buni senga kim aytdi? qui demandez-vous? kimni so‘rayapsiz? de qui parlez-vous? kim to‘g‘risida gapirayapsiz? dis-moi qui tu fréquentes, et je te dirai qui tu es sen kimning huzurida bo‘lishingni menga ayt, sening kimligingni aytaman4. qui que tu sois, écoute-moi kim bo‘lsang ham menga quloq sol; qui que ce soit bu kim bo‘lganda ham. -
110 raide
I adj.1. bukilmas, egilmas, qotib qolgan; tarang, tik; il a une jambe raide uning bir oyog‘i bukilmaydi; ma soeur a des cheveux raides mening singlimning sochlari tikka-tikka2. g‘o‘daygan, beo‘xshov, beso‘naqay; il est, il se tient raide comme un échalas, comme un piquet u xodaday, xoda yutganday, tayoqday (tayoq yutganday) g‘o‘dayib turadi3. tarang, tarang tortilgan; une corde raide tarang tortilgan arqon; loc. être sur la corde raide jar yoqasida bo‘lmoq4. tik, tikka; tikka tushgan, tikka ko‘ tarilgan; un escalier, une pente très raide juda ham tik zinapoya, qiyalik5. fam. juda, juda ham, haddan tashqari, ortiq darajada (narsa); elle est raide celle-là! bunisi juda ortiqcha! c'est un peu raide! biroz oshirvordingiz!II adv.vx.1. qattiq, keskin, birdan; yomon2. tik, nishab; un sentier qui grimpe raide tik o‘ralab chiqib ketgan so‘qmoq3. raide mort til tortmay, o‘rnida o‘lmoq; elles sont tombées raides mortes ular tappa tushib, til tortmay o‘ldi. -
111 raisonnable
adj.1. ongli, aqli bor, idrokli, esli, esli-hushli, aqlli; animal raisonnable ongli hayvon, jonzot; un enfant raisonnable esli bola; sois raisonnable! o‘ylab ish qilgin! opinion raisonnable dono fikr2. o‘rtacha, o‘rta-miyona, evida, chidasa bo‘ladigan; mo‘'tadil; prix raisonnable o‘rtamiyona baho; le vendeur a été très raisonnable sotuvchi juda insofli ekan. -
112 rapport
nm. daromad, foyda, kirim; il vit du rapport de ses terres u yerlaridan kelgan daromad evaziga yashaydi; ce placement est de bon rapport bu pul qo‘yish juda daromodli; loc. immeuble, maison de rapport daromad ko‘riladigan imorat, uy (ijaraga beriladigan).nm.1. axborot, ma'lumot, xabar, hisobot, protokol, xulosa; faire un rapport écrit, oral sur une question biror masala yuzasidan yozma, og‘zaki ma'lumot bermoq; rédiger un rapport hisobot tuzmoq; rapport confidentiel, secret yashirin ma'lumot; un rapport de police politsiya protokoli.nm.1. aloqa, munosabat, rishta; rapports de parenté qarindoshlik rishtalari; pouvons-nous établir un rapport entre ces deux faits? bu ikki holat o‘rtasidagi aloqani aniqlay olamizmi? avoir rapport à taalluqli bo‘lmoq, aloqador bo‘ lmoq; loc.prép. par rapport à -ga nisbatan, qaraganda; considérons ces deux oeuvres l'une par rapport à l'autre bu ikki asarni bir biriga nisbatan ko‘rib chiqamiz; sous le rapport de nuqtai nazaridan; étudier un projet sous le rapport de sa rentabilité rejani daromadliligi nuqtai nazaridan o‘rganib chiqmoq; sous tous (les) rapports har jihatdan, hamma tomondan, har tomonlama; une jeune fille très bien sous tous rapports har tomonlama juda yaxshi qiz2. o‘xshashlik, umumiylik, yaqinlik, qarindoshlik; être sans rapport avec autre chose boshqa narsalar bilan hech qanday o‘xshashligi bo‘lmaslik; en rapport avec mos keladigan, mos tushadigan; il cherche une place en rapport avec ses goûts u o‘z didiga mos keladigan joy qidiryapti3. aloqa, bog‘liqlik, daxldorlik, taalluqlilik, tegishlilik, taalluq; je ne vois pas le rapport men bog‘liqlikni ko‘rmayapman4. math. nisbat; nombres dans le rapport de cent contre un yuzning birga nisbatidagi sonlar; un bon rapport qualitéprix sifat-narxning mos nisbati5. munosabat, aloqa; les rapports sociaux ijtimoiy munosabatlar; les rapports entre les états, entre les peuples davlatlar, xalqlar o‘rtasidagi munosabatlar6. pl. jinsiy aloqa. -
113 rapproché
-éeadj.1. yaqin; pl. bir biriga yaqin; les yeux très rapprochés ko‘zlari bir-biriga juda yaqin joylashgan2. birin-ketin; il y eut deux coups de feu rapprochés birin-ketin ikki o‘q uzildi. -
114 rebondir
vi.1. sakramoq, irg‘imoq, sapchib tushmoq; la balle rebondissait sur le sol to‘p yerda sakrar edi; rebondir très haut juda baland sakramoq2. olg‘a bosmoq, ilgari siljimoq, bosmoq, o‘zgarmoq; les derniers témoignages pourraient faire rebondir l'affaire oxirgi guvohliklar ishni ilgari siljitishi mumkin3. yurishib ketmoq. -
115 recevoir
I vt.1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladiII se recevoir vpr.1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi. -
116 recherché
-éeadj. kam uchraydigan, noyob, nodir, favqulodda; édition recherchée nodir nashr; un acteur très recherché juda noyob aktyor.-éeadj. nozik didli, did bilan qilingan; une mise recherchée nozik did bilan qilingan kiyim. -
117 recommander
I vt.1. tavsiya qilmoq; il a été chaudement recommandé auprès du ministre u vazirga qizg‘in tavsiya qilindi2. tavsiya qilmoq, maslahat bermoq; recommander un produit, une méthode biror mahsulotni, uslubni tavsiya qilmoq3. o‘ tinib so‘ramoq; je te recommande la plus grande prudence men sendan juda ham ehtiyot bo‘lishingni o‘tinib so‘rayman; impers. il est recommander de ne pas fumer chekmaslik so‘raladi; ce n'est pas très recommandé bu tavsiya etilmaydi4. pochta orqali buyurtma qilib jo‘natmoq; lettre recommandée buyurtma xat; envoi en recommandé buyurtma orqali jo‘natilgan maktubII se recommander vpr. (de)1. dalil, guvoh sifatida ko‘rsatmoq; vous pouvez vous recommander de moi meni dalil qilsangiz bo‘laveradi2. o‘z taqdirini biror kimsaga ishonib topshirmoq; o‘zini xudoga topshirmoq, tavakkal qilmoq. -
118 reconnaissant
-anteadj. minnatdor, yaxshilikni bilgan; je vous suis très reconnaissant de m'avoir aidé menga yordam berganingiz uchun sizdan juda minnatdorman. -
119 reculé
-éeadj.1. chetdagi, uzoqdagi, olisdagi, ovloqdagi; village reculé chetdagi, uzoqdagi qishloq2. olis, uzoq; olis, uzoq o‘ tgan vaqtdagi; à une époque très rculée juda uzoq o‘tgan davrdagi. -
120 redouter
vt.1. qo‘rqmoq, vahimaga tushmoq, cho‘chimoq; redouter qqn. birovdan juda ham qo‘rqmoq; c'est un chef très redouté de son personnel bu o‘zining xodimlaridan juda ham cho‘chiydigan boshliq2. cho‘chimoq, xavfsiramoq, qo‘rqmoq; redouter l'avenir kelajagidan xavotirda bo‘lmoq; elle redoutait d'être surprise, qu'on la surprenne u qo‘lga tushib qolishdan, uni ushlab olishlaridan qo‘rqar edi.
См. также в других словарях:
très — très … Dictionnaire des rimes
très — [ trɛ ] adv. • 1080; du lat. trans, prononcé tras « au delà de »; par ext. « de part en part, complètement »; d où son emploi comme adv. superl. ♦ Adv. d intensité marquant le superl. absolu À un haut degré. ⇒ 1. bien, 2. fort. 1 ♦ (Devant un adj … Encyclopédie Universelle
Trēs — Tres (lat./span. drei) steht für Partido Tres de Febrero, Verwaltungseinheit in Argentinien Tres Cantos, spanische Gemeinde in der Autonomen Gemeinschaft Madrid Tres Cruces Vulkan in den Anden Tres Fronteras, Grenzgebiet zwischen Brasilien, Peru… … Deutsch Wikipedia
tres — (Del lat. tres). 1. adj. Dos y uno. 2. tercero (ǁ ordinal). Número tres. Año tres. Apl. a los días del mes, u. t. c. s. [m6]El tres de julio. 3. m. Signo o conjunto de signos con que se representa el número tres. 4. Carta o naipe que tiene … Diccionario de la lengua española
Tres — (lat./span. drei) steht für Partido Tres de Febrero, Verwaltungseinheit in Argentinien Tres Cantos, spanische Gemeinde in der Autonomen Gemeinschaft Madrid Tres Cruces Vulkan in den Anden Tres Fronteras, Grenzgebiet zwischen Brasilien, Peru und… … Deutsch Wikipedia
TrES-2b — Tamaño de la comparación de TrES 2b con Júpiter. Descubrimiento Descubridor O Donovan et al. en USA en California Arizona … Wikipedia Español
Tres-4 — Vue d artiste de TrES 4 et de Jupiter. Étoile Nom GSC 02620 00648[1] … Wikipédia en Français
TrES-3b — Comparación de TrES 3 con Júpiter. Descubrimiento Descubridor O Donovan et al … Wikipedia Español
TrES-2 — Звезда … Википедия
TrES-4 — Vue d artiste de TrES 4 et de Jupiter. Étoile Nom GSC 02620 00648[1] … Wikipédia en Français
TrES-4 — Comparación de tamaños entre Júpiter y TrES 4. El aspecto de TrES 4 es supuesto. Descubrimiento Descubridor Mandushev et al. en … Wikipedia Español