-
21 manoeuvre
nf.1. boshqarish, boshqarish uchun qilingan harakat2. manyovr; manoeuvre d'une locomotive, de wagons dans une gare vokzalda lokomotiv va vagonlarning manyovri3. mil. manyovr, harbiy mashqlar; champ de manoeuvres poligon, otish maydoni; grandes manoeuvres katta harbiy mashqlar.nm.1. vx. qora ishchi (tur li xil ko‘pincha jismoniy ishlarni bajaradigan, ixtisoslashmagan odam)2. yordamchi, shogird, dastyor; fam. manoeuvre spécialisé yordamchi; manoeuvre-balai kasbi-kori yo‘q odam. -
22 modèle
nm.1. model, namuna, timsol, o‘rnak, ibrat; texte qui est donné comme modèle à des élèves o‘quvchilarga namuna sifatida berilgan matn; sa conduite doit être un modèle pour nous uning xulqi bizga o‘rnak bo‘lishi kerak; prendre qqn. pour modèle biron kishini timsol qilib olmoq; sur le modèle de namunasida, timsolida, o‘rnakida, ibratida; loc. des employés modèles o‘rnak, namunali xizmatchilar2. naturachi; dessin, dessiner d'après le modèle naturachidan chizish, naturachidan rasm chizmoq3. xil, tur, shakl, nusxa, model; les différents modèles d'organisation industrielle ishlab chiqarishni tashkil qilishning turli shakllari; modèle reproduit en grande série ko‘plab ishlab chiqarilgan nusxa; un nouveau modèle de voiture avtomobilning yangi nusxasi; les modèles de la haute couture modalar uyining yangi nusxalari4. maket (narsalarning kichraytirib yasalgan modeli, namunasi, nusxasi); modèle réduit kichraytirilgan model, namuna, nusxa; des modèles réduits de bateaux kemalarning kichraytirilgan nusxalari; faire voler un avion modèle réduit samolyot modelini uchirmoq. -
23 moteur
-triceI adj. harakatga keltiruvchi, soluvchi, harakatlantiruvchi; nerfs sensitifs et nerfs moteurs sezgi, harakatlantiruvchi nervlar; force motrice harakatlantiruvchi kuch; voiture à quatre roues motrices to‘rt g‘ildiragi ham harakatlantiruvchi avtomobilII nm. harakatlantiruvchi kuch, manba, asos; le moteur de la guerre urushning asosiy manbasi; elle est le moteur de l'entreprise u korxonaning fitnachisi.nm.1. motor, dvigatel; moteurs hydrauliques, thermiques gidravlik, issiqlik dvigatellari; moteurs à combustion interne ichki yonuv dvigatellari; moteurs électriques elektrodvigatellar; véhicules à moteur motorli harakat vositalari2. motor, dvigatel; moteur à, 6 cylindres, 6 silindrli motor; moteur de 750 cm 750 sm li motor3. inform. moteur de recherche qidiruv dvigateli (dunyoning tur li burchaklarida joylashgan va internetda ma'lumot qidirishga mo‘ljallangan maxsus ixtisoslashgan dasturlar). -
24 note
nm.1. nota2. ohang; fausse note buzuq ohang; qalbaki, yasama, mos kelmaydigan narsa; note cristalline jarangdor ohang3. klavish; taper sur deux notes à la fois baravariga ikkita klavishni bosmoq4. loc. note juste haqiqiy tafsilot; forcer la note bo‘rttirmoq, orttirib yubormoq; les rideaux blancs mettaient une note gaie dans la chambre oq pardalar xonaga sururli tus berar edilar; donner la note ibrat ko‘rsatib ergashtirmoq; être dans la note uslubida, mos tushgan, xonasida bo‘lmoq; cet objet, cette remarque étaient bien dans la note bu narsa, bu izoh juda mos tushgan edi.nf.1. belgi, ishora; note marginale hoshiyadagi belgi; commentaire en note qisqacha belgilar bilan berilgan sharh2. qisqa yozma xabar, axborot, ma'lumot; faire passer une note qisqa xabar bosib chiqarmoq; note officielle rasmiy xabar3. qayd, yozma xotira, mulohaza; cahier de notes yon daftarcha; prendre note d'une adresse adresni yozib olmoq; astu pris des notes pendant le cours? leksiyani yozib bordingmi? prête-moi tes notes konspektingni berib tur4. hisob-kitob, schyot; note d'électricité elektr hisob-kitobi; note d'hôtel mehmonxona hisob-kitobi; demander, payer sa note hisob-kitobni so‘ramoq, hisob-kitob qilmoq5. baho; une mauvaise note yomon baho; carnet de notes d'un écolier o‘quvchining kundalik daftari. -
25 oust
-ousteintj.fam.1. tezroq, bo‘l, qimirla; allez, ouste, dépêche-toi! yur, bo‘l, tezroq qimirla!2. qoch, jo‘na, nari tur. -
26 parité
nf.1. tenglik, barobarlik (ikki narsaning; erkaklar va ayollar maoshining tengligi)2. paritet, nisbat (tur li mamlakat pul birliklari qiymatining oltin baravarida bir-biriga nisbati); parité de change pul almashtirish nisbati. -
27 peinture
nf.1. bo‘yash, bo‘yoq berish san'ati; bo‘yash, bo‘yab qo‘yish; peinture d'art gul solish; peinture en bâtiment bo‘yash, kraskalash, gulqog‘oz yopishtirish; peinture au rouleau, au pistolet, à la brosse, au peinceau g‘altakcha, pulverizator, cho‘tka, cho‘ tkacha bilan bo‘yash2. en peinture tasvirda; loc. je ne peux pas le voir en peinture uning basharasini ko‘rgim yo‘q3. tasvir, ifoda; ce roman est une peinture de la société bu roman jamiyatning tasviridir4. rassomlik san'ati; rassomlik; rasm, tasvir; peinture à l'huile, à l'eau, à l'acrylique moybo‘yoqda, suvda, akrilikda chizilgan rasm; peinture et dessin, et gravure, et mosaïque, et vitrail tasviriy san'at asari, rasm, va gravyura, va mozaika, va vitraj; (tur va uslubi) peinture figurative, abstraite tasviriy, abstrakt rassomchilik; la peinture flamande, italienne flamand, Italiya rassomchiligi; exposition, galerie de peinture rasmlar ko‘rgazmasi, galereyasi5. rasm, xolst; peintures rupestres g‘orlarga chizilgan rasmlar; une mauvaise peinture no‘noq rasm, yomon ishlangan rasm6. biror narsaning ustiga berilgan rang, bo‘yoq; la peinture commence à s'écailler bo‘yoq ko‘chib ketaboshlayapti7. bo‘yoq, kraska; acheter un pot de peinture mate bir banka to‘q rangli bo‘yoq sotib olmoq; appliquer plusieurs couches de peinture bir necha qavat rang bermoq; peinture fraîche yangi surtilgan bo‘yoq. -
28 pion
-pionnen.fam.arg. sinf murabbiysi, nazoratchi; elle est sympa, la pionne! yoqimtoy ekan, bu sinf murabbiysi!nm.1. piyoda (shahmat); la ligne des pions piyodalar qatori2. shashka3. jeton (tur li o‘yinlarda). -
29 rescapé
-éen.1. tirik qolgan, sog‘ qolgan, omon qolgan; les rescapés d'un naufrage kema halokatidan omon qolganlar2. eson-omon, sog‘-omon yetib kelgan kishi (uzoq va og‘ir sport musobaqasidan); les rescapés du Tour de France Tur de Fransning oxirgi marrasiga eson-omon yetib kelgan sportchilar. -
30 revanche
nf.1. qasos, o‘ch; prendre sa revanche o‘chini olmoq2. sport. revansh; la première manche, la revenche et la belle birinchi tur, revansh, hal qiluvchi o‘yin3. loc. o‘rniga o‘rin evaziga, sizdan ugina-bizdan bugina; je t'aiderai, mais à charge de revanche men senga yordam beraman, lekin sendan ugina-bizdan bugina4. en revanche lekin, shunga qaramasdan, aksincha; il y fait froid, mais en revanche c'est très vivifiant u yerda sovuq, shunga qaramasdan bu juda tetiklashtiruvchi; c'est un homme agréable, en revanche sa femme est assez renfermée bu juda yoqimtoy odam, uning xotini aksincha, juda pismiq. -
31 sorte
nf. tur, xil, nav; il y a plusieurs sortes de problèmes ko‘p turli masalalar bor; cette sorte de gens bu xil odamlar; une sorte de fraises qulupnayning bir turi; une sorte de qandaydir, bir xil, bir turdagi; c'était une sorte de vagabond bu qandaydir daydi edi; loc. de la sorte shunday, bunday, shu tarzda; pourquoi ris-tu de la sorte? sen nega bunday kulyapsan? en quelque sorte ma'lum darajada, agar ibora joyiz bo‘lsa, go‘yo; tu a eu de la chance, en quelque sorte ma' lum darajada, sening omading bor ekan; de telle sorte que shunday darajada, shunday uslubda; il avait brouillé les pistes de telle sorte qu'on ne l'a jamais retrouvé u izlarini shunday darajada yo‘qotgan ediki, uni hech qachon topisholmadi; de sorte que natijada, shunday qilib; j'étais en retard, de sorte que j'ai manqué le début du film men kech qolgan edim, natijada filmning boshini o‘tkazib yubordim; faire en sorte que shunday qilish kerakki; fais en sorte que tout soit prêt demain shunday qilginki, ertaga hamma narsa tayyor bo‘lsin; faire en sorte de ilojini qilmoq; fais en sorte d'être à l'heure vaqtida bo‘lishning ilojini qil. -
32 suiveur
-eusen.1. kuzatib boruvchi; la caravane des suiveurs du Tour de France Tur de Fransni kuzatib boruvchilar2. taqlidchi, qaytaruvchi. -
33 tour
nf.1. minora, kuzatish minorasi2. metall minora3. fil (shahmat)4. loc. tour d'ivoire tanholikni ixtiyor qilish, une tour de Babel Bobil minorasi (hamma tillarda gapiriladigan joy).nm.1. aylana; faire le tour aylanmoq, kezmoq, sayr, sayohat qilmoq; qilmoq; Tour de France Tur de Frans (Fransiya velopoygasi)2. aylanish, burash; à tour de bras qo‘lning bor kuchi bilan; en un tour de main juda tez; tour de rein qaltis harakatdagi og‘riq3. bajarilishi qiyin mashg‘ulot; tour de force kuchli harakat4. hiyla-nayrang5. ishning ketishi, marom; tour d'esprit fikrga yopishib olish6. navbat; tour à tour birin-ketin, à tour de rôle o‘z navbatida.nm. tokarlik uskunasi, stanogi. -
34 trophée
nm.1. o‘lja (tur li)2. harbiy o‘lja (bayroq, nishon, aslaha). -
35 type
nm.1. zot, siymo; un type de beauté éternelle boqiy go‘zallik siymosi2. irq, zot, nasab, elle a le type nordique u shimoliy zotdan, irqdan3. tur, xil4. haqiqiy inson5. qandaydir kishi; quel pauvre type! voy bechora! -
36 variante
nf.1. variant, tur, xil, nusxa2. pl. turli ziravorlar. -
37 variation
nf.1. o‘zgarish; beqarorlik; mar. variation de l'aiguille du compas kompas strelkasining chetga toyishi2. biol. tafovut, genetik o‘zgarish, mutatsiya3. pl.mus. variatsiya, tarona (musiqa mavzuining tur li shaklda ishlanishi)4. math. variatsiya; calcul des variations variatsion hisob. -
38 variété
nf.1. rang-baranglik, turli-tumanlik, har xillik, xilma-xillik2. o‘zgarish, beqarorlik3. nav, sort, sinf, tur, shakl; variétés de blés obtenues par hybridation duragaylash bilan hosil qilingan bug‘doy navlari4. pl. variétés, spectacles de variétés estrada konserti, estrada tomoshasi; théâtre des variétés estrada teatri; chanteur de variété estrada qo‘shiqchisi. -
39 visible
adj.1. ko‘zga ko‘rinadigan, ko‘ringan, ko‘z ilg‘aydigan, ko‘rsa bo‘ladigan; visible au microscope mikroskopda ko‘rinadigan, ko‘rsa bo‘ladigan2. oshkor, ochiq-oydin, namoyon, sezilarli, ko‘zga tashlanadigan, zohir, yaqqol ko‘rinib turgan3. être visible birovni qabul qila oladigan ahvolda bo‘lmoq; birovga ko‘rina oladigan ahvolda bo‘lmoq; attends une seconde, je ne suis pas visible hozir birovga ko‘rinadigan ahvolda emasman, bir oz kutib tur. -
40 voir
I vt.1. ko‘rmoq, qaramoq, razm solmoq; voir de loin uzoqdan ko‘rmoq; fig. oldindan ko‘ra bilmoq; voir du pays sayohat qilmoq, dunyo kezmoq; faire voir ko‘rsatmoq; se faire voir ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; paydo bo‘lmoq; voir la mort de près o‘lim bilan yuzma-yuz kelmoq, ajal bilan olishmoq; en voir trente-six chandelles ko‘zlaridan o‘t chiqib, chaqnab ketmoq, ko‘zining olovi chiqib ketmoq; cela n'a rien à voir avec notre affaire bu narsaning ishimizga hech qanday aloqasi yo‘q; il faut voir venir kutib turish kerak; loc.fam. je voudrais vous y voir mening o‘rnimda bo‘lib qolsangiz ko‘rardim, shunday ahvolga tushib qolsangiz ko‘rardim; y voir clair tushunib, fahmlab, anglab olmoq; voyez-moi ça kerak emasmi, istamaysizmi; voyons ko‘ramiz, qani; mais voyons nimalar deyapsiz, nahotki, yo‘g‘-ey; attends voir! fam. shoshmay tur!2. ko‘rmoq, tasavvur qilmoq, faraz qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; je vois ça tasavvur qilayapman; je vous vois venir nima demoqchi ekanligingizni fahmlayapman; loc.fam. tu vois ça d'ici bir tasavvur qilib ko‘r3. boshdan kechirmoq, boshga tushmoq, ko‘rmoq; j'en ai vu d'autres bundan ham battarini ko‘rganman; en faire voir à qqn. de toutes les couleurs kunini ko‘rsatmoq, adabini berib qo‘ymoq, onasini Uchqo‘rg‘ondan ko‘rsatmoq4. uchratmoq, tashrif buyurmoq, borib ko‘rmoq, ko‘rgani bormoq; voir un malade kasal ko‘rgani bormoq; kasalni tekshirmoq; venez nous voir biznikiga keling; loc.fam. je l'ai assez vu u jonimga tegdi, uning bilan ko‘ishishni boshqa istamayman5. ko‘rmoq, ko‘rib, o‘rganib chiqmoq, tekshirmoq; ceci est à voir buni hali ko‘rib chiqish kerak, bu haqda hali o‘ylab ko‘rish kerak6. voir à o‘ylamoq, qaramoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; fam. il faudrait voir à voir hatto xayolingga ham keltirma, bu haqda o‘ylab ham o‘ tirmaII se voir vpr.1. o‘ziga qaramoq, o‘zini ko‘rmoq, o‘zini oynaga solib qaramoq2. ko‘rishmoq, bir-biri bilan uchrashib turmoq; loc.fig. ils ne peuvent pas se voir ular bir-birini ko‘risholmaydi, ular bir-biridan nafratlanishadi3. ko‘rinmoq, ko‘rilmoq4. uchramoq, uchrab turmoq, topilmoq; bo‘ lib turmoq, sodir bo‘lmoq; cela ne s'est jamais vu bunday bo‘lishi mumkin emas.
См. также в других словарях:
Tur — or TUR can stand for:* Arba ah Turim, a work of Jewish law * Tur (bean) * Turkish language (ISO 639 2 language code) * West Caucasian Tur, a species of goat * Trans urethral resection, a surgical procedure * Tur, Egypt * Tur, Iran * Tur, Kuyavian … Wikipedia
Tür — Tür: Das altgerm. Substantiv mhd. tür, ahd. turi, niederl. deur, aengl. (u Stamm) duru, schwed. dörr beruht mit verwandten Wörtern in anderen idg. Sprachen auf idg. *dhu̯ē̆r , *dhur »Tür«, vgl. z. B. griech. thýrā »Tür, Torflügel« und lit.… … Das Herkunftswörterbuch
Tür — Sf std. (8. Jh.), mhd. tür(e), ahd. turi, tür, as. duri Stammwort. Aus g. * dur Tür , das meist im Dual, später im Plural erscheint, der dann im Deutschen in einen neuen Singular umgedeutet wird. Auch in gt. daurons Pl., anord. dyrr n. Pl., ae.… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Tür — die; , en; von Tür zu Tür; du kriegst die Tür nicht zu! (umgangssprachlich für das ist nicht zu fassen!) … Die deutsche Rechtschreibung
Tür — [Basiswortschatz (Rating 1 1500)] Bsp.: • Es ist jemand an der Tür. • Es gibt einen Kratzer an der Tür meines Wagens. • Öffne bitte die Tür … Deutsch Wörterbuch
tur´id|ly — tur|bid «TUR bihd», adjective. 1. not clear; cloudy; muddy: »a turbid river. 2. thick; dense; dark: »turbid air or smoke. 3. Figurative … Useful english dictionary
tur — sb., en, e, ene; tur og retur (jf. tur retur) … Dansk ordbog
Tur — Tur, n. [Pol.] (Zo[ o]l.) The {urus}. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Tür — Tür, Verschlußvorrichtung einer Durchgangsöffnung in einer Wand; auch diese Öffnung selbst. Die ältesten Türen geschichtlicher Zeit bestanden aus Holz und waren zum Schutz gegen Zerstörung oft mit Metallblechen verziert oder ganz bekleidet.… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
ţur — interj. (var.) Zur. Trimis de tavi, 03.03.2009. Sursa: DER ţur interj. Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar ortografic … Dicționar Român
Tur — Tur, Ture Peut être un nom correspondant au toponyme préroman tur (= colline). Peut être aussi un nom de personne d origine germanique, Thuro, de sens obscur … Noms de famille