-
1 manche
nf.1. yeng; relever, retrousser ses manches yengini shimarmoq; fig. yeng shimarib ishga kirishmoq; tirer qqn. par la manche birovni olib kelmoq, o‘z oldida tutib turmoq; fig. e'tiborini tortmoq, jalb qilmoq2. techn. shlang, ichak; manche à air ventilyatsion truba; shamol yo‘nalishini o‘lchagich3. vx. bo‘g‘oz; La Manche Lamansh bo‘g‘ozi4. sport. tur, davra; manche d'un match de tennis set, davra.nm.1. sop, dasta, tutqich, band; manche de casserole kastrulning qulog‘i2. fig.loc. branler dans le manche vazifasida omonat turmoq; jeter le manche après la cognée hamma narsaga qo‘l siltamoq, qo‘lini yuvib, qo‘ltiqqa urmoq; fam. être, se mettre du côté du manche manfaatli yoki kuchliroqlar tarafida bo‘lmoq3. pay; manche à gigot tutqich (son go‘shtini maydalaganda ishlatiladi)4. mus. cholg‘u asboblarining parda dastasi; manche de violon, de guitare g‘ijjak, gitara dastasi.nf.loc.fam. faire la manche tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq.nm.adj.fam. ahmoq, galvars, kallavaram, anqov; ce qu'il, elle est manche! u g‘irt ahmoq! -
2 arracher
I vt.1. uzmoq, yulmoq, sug‘urmoq, yulib, uzib, sug‘urib, qazib, kovlab olmoq; arracher des pommes de terre kartoshka kovlamoq; arracher un enfant des bras de sa mère bolani onasi qo‘lidan yulib olmoq2. fig. majbur qilmoq, ko‘ndirmoq, unatmoq; arracher une augmentation ish haqining oshirilishiga erishmoq3. fig. chiqarmoq; ce récit lui arracha des larmes bu hikoya uning ko‘zlaridan yosh chiqarib yubordi4. sport. siltamasdan ko‘ tarmoqII s'arracher vpr.1. (de, à) afsus bilan uzoqlashmoq, ketmoq; kuch bilan chiqib ketmoq2. s'arracher qqn. darrov ilib ketmoq, darrov olmoq; il est si intelligent que tout le monde se l'arrache u shunday aqlliki, uni hamma o‘ziga chaqirib olyapti; s'arracher les cheveux tushkunlika tushmoq, sochlarini yulmoq. -
3 attaque
nf.1. hujum, hamla, tajovuz, bosqin, agressiya; déclencher, lancer une attaque hujum qilmoq, bostirib kirish; attaque à main armée qurolli hujum; attaque aérienne havo hujumi; attaque d'une banque bankga bosqinchilik; déclencher une attaque contre nos positions bizning pozitsiyalarimizga hujum boshlamoq; passer à l'attaque hujumga o‘ tmoq; repousser une attaque hujumni qaytarmoq2. fig. hujum, ta'na, malomat; yopishish3. fig. qattiq zarba, og‘ir kulfat; résister aux attaques du sort taqdirning kulfatlariga, falakning zarbalariga bardosh bermoq4. méd. xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish (biror kasallikning qattiq tutib qolishi)5. sport. hujum, hujumchilar6. être d'attaque kuchga to‘la bo‘lmoq, har narsaga tayyor bo‘lmoq. -
4 coupe
nf.1. qadah, jom, kosa, yumaloq idish; coupe à fruits mevalar jomi, vazasi2. sport. kubok musobaqalari; remporter la coupe de vitesse yugurishdan yuqori natija ko‘rsatmoq3. fontan jomi.nf.1. kesish, qirqish, to‘g‘rash, maydalash, bo‘laklash; coupe claire kuchli kesib siyraklashtirish (o‘rmonni); coupe réglée to‘g‘ri kesish; coupe sombre kuchsiz, kam siyraklashtirish; fig. faire des coupes sombres qatorlarni qirib tashlamoq, xarobazorga aylantirmoq; fig. mettre en coupe réglée shilmoq, talamoq, aldab o‘zlashtirmoq, ishlatmoq, kuchidan, mehnatidan foydalanmoq2. o‘rmonning yog‘och kesib olinadigan joyi3. soch oldirish4. bichim, andaza; de coupe parfaite benuqson tikilgan5. kesish, kesim, qirqim, kesilgan joy, kesik, yon tomon, profil; coupe longitudinale uzunasiga kesilgan yon tomon, profil; coupe transversale ko‘ndalanggiga kesilgan yuz6. to‘xtam, dam, dam olish, nafasini rostlash, tin, tinim olish, tanaffus, sezura (she'riyatda takror lanadigan to‘xtam, nafas olishning alohida turi)7. kesish, qirqish, kesib, qirqib chiqish, butash, butoq qilish, siyraklashtirish, qarta to‘dasini bo‘lish (qarta o‘yinida); avoir qqn. sous sa coupe o‘z hukmi ostida ushlamoq, tutmoq; être sous la coupe de qqn. qaram bo‘lmoq, qo‘li ostida bo‘lmoq, tobe bo‘lmoq; mettre sous la coupe de hukmiga bo‘ysunmoq; se mettre sous la coupe de tobe qilmoq, bo‘ysundirmoq8. qirqish, kesilgan joy, kesik, qirqim, parcha9. ajratish, bir kiyimlik (kesilgan) mato, material, qirqiladigan chiziq10. quloch otib, qulochkashlab suzish. -
5 dos
nm.1. orqa bel; le dos au feu o‘ t, olovga orqasi bilan o‘girilib; tourner le dos à qqn. orqasi bilan o‘girilmoq; fig. e'tiborsiz bo‘lmoq, inkor qilmoq, beparvo qaramoq; faire le gros dos orqasini yoy qilmoq (mushuk); fig. gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq; à dos d'hommes o‘zida, orqasida; de dos orqasi bilan, orqasidan; cela fait froid dans le dos bundan orqasida titroq turadi; être sur le dos betob bo‘lib yotmoq; se mettre qqn. à dos birovni o‘ziga qarshi qilib qo‘ymoq; avoir sur le dos qaramog‘ida bo‘lmoq, turmoq; il n'a rien à se mettre sur le dos kiyishga hech nimasi yo‘q; mettre qqch. sur le dos de qqn. javobgarlikni birovga yuklamoq; tourner le dos à la mangeoire aqlsizlarcha ish qilmoq; avoir le dos au feu, le ventre à table qulay joylashib olmoq; kayfiyati yaxshi bo‘ lmoq; j'en ai plein le dos bu o‘lguday, juda jonimga tegib ketdi; se laisser tondre (manger) la laine sur le dos so‘zsiz hammasiga chidamoq, o‘zini ship-shiydam qilib olishiga yo‘l qo‘yib bermoq; il a bon dos! uning haqida nimalarni gapirishmadi! dos à dos sport. teng, hech kimniki emas; renvoyer dis à dos teng hisobni qayd etmoq2. orqasida suzmoq; dos brassé orqa bilan suzish; dos crawlé chalqanchasiga qulochkashlab suzish3. biron narsaning orqasi; le dos de la main qo‘l orqasi; dos d'âne yo‘l notekisligini ko‘rsatuvchi belgi4. teskari tomon; voir au dos teskarisiga qaramoq; à dos levé qopqog‘ i ko‘ tarilgan (royalda). -
6 épreuve
nf.1. sinash, sinab ko‘rish; sinov; tajriba; mettre à l'épreuve sinab ko‘rmoq, sinovdan o‘ tkazmoq, tekshirmoq2. fig. baxtsizliklar, qiyinchiliklar; og‘irchiliklar, musibatlar; kulfatlar; surmonter une rude épreuve og‘ir musibatlarni yengmoq, og‘ir baxtsizliklarga bardosh bermoq3. sinov, imtihon4. sport. sport musobaqasi; bellashuv; des épreuves éliminatoires saralash musobaqalari5. korrektura (xatolarni tuzatish uchun boshlagan matn nusxasi)6. fotonusxa. -
7 marque
nf.1. belgi, nishon, alomat, ishora2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)8. iz; marque de dents tish izlari9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir. -
8 marquer
I vt.1. belgilamoq, belgi qo‘ymoq; marquer la peau de tatouages teriga tatuirovka qilmoq; visage marqué de cicatrices chandiq bosgan yuz; marquer les points, au cours d'une partie o‘yinda ochkolar yutmoq; loc. marquer le coup nishonlamoq, e' tibor bermoq; marquer un coup raqibdan ustun kelmoq, ustunlikka erishmoq; sport. marquer un but to‘p kiritmoq2. o‘lchamoq; belgilamoq, chegaralamoq, chegarani biror narsa bilan belgilamoq; marquer une limite chegarani belgilamoq3. ko‘rsatmoq (asbob); le thermomètre marquait dix degrés au-dessous de zéro termometr o‘n daraja sovuqni ko‘rsatar edi4. fig. nazorat qilmoq, kuzatmoq, ta'qib qilmoq; sport. marquer un joueur o‘yinchini ushlamoq (himoyada)5. dona-dona, alohida-alohida ajratib gapirmoq; ta'kidlamoq6. guvohlik bermoq, ko‘rsatmoq, hurmat bildirmoq, ifodalamoq, izhor qilmoq; marquer de l'intérêt à qqn. birovga qiziqish bildirmoq; marquer de la rancune à qqn. birovga nisbatan kek saqlamoq7. bildirmoq, ifodalamoq, ko‘rsatmoq, dalolat bermoq (narsa)8. belgilamoq, ifodalamoq; les artistes qui ont marqué cette époque bu asrni belgilovchi san'atkorlar; une enfance marquée par la guerre urush chuqur iz qoldirgan yoshlikII vi.1. muhim, ahamiyatli bo‘lmoq; katta ahvmiyatga ega bo‘lmoq, e' tiborga loyiq, molik bo‘lmoq; événement qui marque muhim voqea; les personnalités qui ont marqué pendant cette période shu davrning e'tiborga molik shaxslari2. fam. marquer mal yomon taassurot qoldirmoq3. iz, belgi qoldirmoq; coup qui marque iz qoldiradigan zarba. -
9 poids
nm.inv.1. og‘irlik, vazn; d'un poids faible yengil; d'un grand poids og‘ir; poids spécifique solishtirma og‘irlik2. og‘irlik, vazminlik; le poids d'un fardeau yukning og‘irligi; peser de tout son poids bor og‘irligini solmoq; yuk, vazn; denrée qui se vend au poids ou à la pièce kilolab yoki donalab sotiladigan tovar; poids utile bir transport vositasining ko‘ tara oladigan yuk og‘ irligi; prendre, perdre du poids semirmoq, ozmoq; surcharge de poids ortiqcha ortilgan yuk3. sport. vazn; poids plume, poids moyen, lourd eng yengil vazn, yengil, o‘rta, og‘ir vazn; il ne fait pas le poids u unga to‘g‘ri kelmaydi4. qadoqtosh; faire deux poids, deux mesures ikki xil o‘lchov bilan qaramoq, ikki xil yondoshmoq5. sport. ko‘tariladigan anjomlar; shtanga, tosh; poids et haltères og‘ir atletika; le lancement du poids yadro irg‘itish6. og‘irlik, garanglik; avoir un poids sur l'estomac me'daning og‘irlashuvi7. fig. og‘ir yuk, og‘irlik, qiyinchilik; un vieillard courbé sous le poids des années yillar yuki ostida bukilib qolgan qariya; poids mort o‘lik yuk8. salmoq, ta'sir, nufuz, obro‘, e' tibor; le poids d'un argument dalilning asosliligi; un homme de poids nufuzli odam. -
10 appel
nm.1. chaqiriq ovozi; chaqiriq, chaqirish; un appel à l'aide yordamga chaqirish; yordam chaqirgan qichqiriq; l'appel d'une cloche qo‘ng‘iroqning da'vat etgan ovozi; répondre à un appel chaqiriqqa javob bermoq; accourir au premier appel birinchi chaqiriqqayoq, birinchi so‘ragandayoq yugurib yetib kelmoq, chopib yetib kelmoq; faire un appel du pied ishora, shama qilmoq; appel aux armes (à l'insurrection) qurolli qo‘zg‘olonga chaqiriq; envoyer un appel téléphonique telefonda gaplashish uchun chaqiriq, chaqiriq qog‘ozi jo‘natmoq; l'appel de la conscience vijdon amri2. mil. chaqirish; l'appel sous les drapeaux harbiy xizmatga, armiya safiga chaqirish; devancer l'appel harbiy xizmatga muddatidan oldin kirmoq; l'âge de l'appel chaqiriq yoshi3. xitobnoma, murojaatnoma; murojaat, xitob, chaqiriq; faire appel murojaat qilmoq, undamoq, da'vat qilmoq4. yo‘qlama; faire l'appel yo‘qlama qilmoq; répondre, être présent à l'appel yo‘qlamada hozir bo‘lmoq5. dr. apellatsiya, shikoyat arizasi; la cour d'appel shikoyat sudi, apellatsion sud; faire appel d'un jugement sud qaroriga shikoyat arizasini bermoq; sans appel shikoyat qilish huquqisiz; fig. apellatsiyasiz, shikoyatga, norozilik arizasiga yo‘l qoldirmaydigan, qat'iy; un refus sans appel qat' iy bosh tortish, rad qilish6. techn. havo tortish kuchi, havo tortish; un appel d'air havo tortish; havo tortish joyi (mo‘ri, pech kabilar)7. sport. ko‘ tarish, otish yoki sakrash uchun qilingan keskin harakat, zarb. -
11 arçon
nm.1. egarning yog‘och asosi; vider les arçons otdan yiqilmoq; être ferme dans, sur ses arçons egarda mustahkam o‘rnashib o‘ tirmoq; fig. o‘zining mustahkam fikriga ega bo‘lmoq2. sport. tutqich, band, dasta (gimnastika otining tutqichi) cheval d'arçons gimnastika oti. -
12 arme
nf.1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi. -
13 arrière
I nm.1. quyruq, orqa qism, orqa tomon; l'arrière d'une voiture mashinaning orqa qismi; l'arrière d'un bateau kemaning quyrug‘i2. mil. front orqasi, orqa tomon3. sport. himoyachiII adj. orqadagi, keyingi, ketingi, orqa; le siège arrière orqa o‘rindiq; le feu arrière orqadagi chiroq; en marche arrière orqaga yuribIII adv. orqaga, orqasiga, ketinga, keyinga; faire machine arrière orqaga yurmoq; fig. o‘z so‘zidan qaytmoq; rester en arrière orqada qolmoq; regarder en arrière orqaga qaramoqIV intj. arrière! orqaga! arriéré, éeI adj.1. orqada qolgan, qoloq; un pays arriéré qoloq mamlakat2. qoloq, zaif (aqliy tomondan)II nm. soliqdan to‘lanmay qolgan qarz; oxirigacha olinmagan summa; toucher un arriéré de pension pensiyaning qolgan qismini olmoq. -
14 assaut
nm.1. hujum, qattiq hujum; l'assaut d'une forteresse qal'aga hujum; monter, partir à l'assaut qattiq hujumga o‘ tmoq; donner l'assaut qattiq hujum bilan egallamoq2. fig. shiddat, birdan kuchayish (shamol); xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish (kasallik)3. sport. mashq, musobaqa; faire assaut de qqch. avec qqn. biror kimsa bilan biror narsada musobaqalashmoq. -
15 avant
I prép.1. -gacha, -ga qadar, -dan oldin, burun, avval, ilgari (vaqt); avant la guerre urushgacha, urushga qadar, urushdan avval; avant cela il était étudiant bundan avval u talaba edi; avant son départ jo‘nab ketishidan avval; avant qu'il (ne) parte jo‘nashidan oldin; avant de partir jo‘nashidan avval2. oldida, oldiga, oldinga; oldinda, -ga yetmasdan, -ga yetmay; (makon, joy); arrêtez-vous avant le carrefour chorrahaga yetmay to‘xtang; passer avant les autres boshqalardan oldinda o‘tingII adv.1. -guncha, -gunga qadar; oldin, ilgari, avval; dastlab, dastavval (vaqt); avant il habitait Leningrad avval u Leningradda yashardi; peu de temps avant bundan avval, bunga qadar; trois jours avant uch kun avval2. yuqori, yuqorida, yuqoriga3. en avant olg‘a (harakatni bildiradi); oldinda (joyni bildiradi); en avant, marche! olg‘a! marcher en avant oldinda yurmoq; fig. mettre qqch. en avant biror narsadan dalil sifatida foydalanmoq; mettre qqn. en avant bir kishining panohida, homiyligida bo‘lmoq.I nm.1. old, old tomon; l'avant d'un bateau kemaning old tomoni; d'avant avvalgi, o‘tgan; l'année d'avant o‘ tgan yili2. sport. hujumchi; la ligne des avants hujum chizig‘i3. mil. oldingi marra, oldingi chizig‘i (frontning)II adj.inv. oldingi, oldindagi, oldidagi; la roue avant oldingi g‘ildirak. -
16 drapeau
nm. bayroq; le drapeau rouge qizil bayroq; drapeau tricolore uch rangli Fransiya milliy bayrog‘i; drapeau de coin sport. uchburchak bayroq; hisser le drapeau bayroqni ko‘ tarmoq; se rallier au drapeau fig. bayroq ostida turmoq; être sous les drapeaux majburiy harbiy xizmatda bo‘lmoq; être appelé sous les drapeaux harbiy xizmatga chaqirilmoq; se ranger sous les drapeaux de qqn. birov yoni, tomonini olmoq; avmise en drapeau samolyot qanotlarining harakati (ko‘tarilib-tushishi). -
17 fond
nm.1. chuqurlik, tub, tag; des travaux de fond yerosti ishlari; aller au fond des choses narsalar mohiyatini tushunib yetmoq; fig. buzmoq, xonavayron qilmoq, barbod, xarob qilmoq; sans fond tagsiz, tubsiz, tagi yo‘q, cheksiz, bepayon; (tout) au fond chin ko‘ngildan, ich-ichidan, ko‘nglida, dilida, yuragida; de fond en comble loc.adv. boshdan-oyoq; butunlay, tamoman, tag-tomiri bilan, tubigacha; le fin fond yurakdagi, yurak tubidagi2. tag, tub, ost; chuqur qism; à double fond ikki barobar chuqur; le fond de cale mar. kemaning mexanizmlar o‘rnatiladigan va yuk ortiladigan ostki qismi; user ses fonds de culotte o‘tiroverib shimni teshaverib yirtmoq3. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun, mag‘iz; un article de fond bosh maqola (gazeta, jurnalda); loc.adv. faire fond sur qqn. sur qqch. kimgadir, nimagadir ishonmoq, suyanmoq4. orqa qism, orqa o‘rin, joy (ekipajda); le fond de la scène sahna orti; à fond de train jon boricha, bor kuchi bilan chopmoq, yugurmoq5. fon; un fond sonore tovush, ovoz jo‘rligi; un fond lumineux yoritilgan maydon; un fond noir tushunarsiz, qorong‘i maydon6. o‘rmonning ichkarisi, odam oyog‘i yetmagan yeri, xilvat joyi7. fond, mablag‘, pul8. sport. chidamlilik, bardoshlilik, toqatlilik; une course de fond uzoq masofaga yugurish. -
18 forfait
nm. jinoyat.nm. berib turish, topshirish, oldindan shartlashishgan to‘lov (muayyan shartlar bi lan); une vente à forfait oldindan savdo qilish.nm. déclarer forfait sport. musobaqada qatnashishdan voz kechmoq; fig. rad etmoq, voz kechmoq, bahridan o‘tmoq, yuz o‘girmoq. -
19 glaner
vt.1. o‘rimdan keyin boshoq termoq, yig‘moq, mashoq qilmoq2. fig. qolgan qutganlarini yig‘ib olmoq, qolganlaridan foydalanmoq, ma'lumot yig‘moq; sport. glaner les lauriers g‘alaba qozonmoq, yutib chiqmoq. -
20 handicap
nm.anglic.1. sport. yutuqni tenglashtirish2. fig. to‘siq, g‘ov, to‘sqinlik, mashaqqat, noxush hodisa.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
SPORT — DANS un monde soumis quotidiennement aux bouleversements politiques, aux fluctuations économiques et qui, de surcroît, ne peut ignorer les sources permanentes de conflits qui séparent les consciences, rares sont les langages universels perçus par … Encyclopédie Universelle
Sport — Sportart; Leibesertüchtigung; Leibesübungen; Körperertüchtigung; Körpererziehung * * * Sport [ʃpɔrt], der; [e]s: 1. nach bestimmten festen Regeln [im Wettkampf mit anderen] ausgeübte körperliche Betätigung (aus Freude an Bewegung und Spiel… … Universal-Lexikon
Sport Aerobics — The definition of Sport Aerobics, officially called Aerobic Gymnastics [cite news | coauthors= | title=FIG definition to Sport aerobics | date= | publisher=FIG | url =http://www.fig gymnastics.com/cache/compo/12588 6249 10001.html | work = |… … Wikipedia
Sport in Pakistan — Along with Champions of Squash and Hockey, Cricket is the by far the most popular sport in Pakistan, and they have been considered the most dominant country in the sport of cricket, with numerous records under.[1] Traditional sports like Kabaddi… … Wikipedia
Sport in der Schweiz — Die Sportarten, die in der Schweiz ausgeübt werden, sind vorwiegend durch die alpinen Lagen beeinflusst. Inhaltsverzeichnis 1 Historische Sportarten / Volkssport 2 Breitensport 2.1 Im Winter … Deutsch Wikipedia
Sport — Spọrt 〈m.; Gen.: (e)s, Pl.: e〉 1. körperl. Betätigung nach bestimmten Regeln aus Freude daran od. zur Erhaltung der Gesundheit; Sport treiben; einen Sport betreiben 2. Gesamtheit der Leibesübungen 3. Leibesübung, im Unterschied zum Geräte u.… … Lexikalische Deutsches Wörterbuch
List of international sport federations — This is a list of international sports federations, each of which serves as a non governmental governing body for a given sport and administers its sport at a world level, most often crafting rules, promoting the sport to prospective spectators… … Wikipedia
National sport — A national sport or national pastime is a sport or game that is considered to be an intrinsic part of the culture of a nation. Some sports are de facto national sports, as baseball is in the U.S., while others are de jure as lacrosse and ice… … Wikipedia
KZ Sport 1 — Страна … Википедия
Man's Favorite Sport? — Original theatrical release poster Directed by Howard Hawks Produced by … Wikipedia
Plan tactique (en sport) — Plan tactique (sport) Plan tactique [B] a pla … Wikipédia en Français