-
21 inextricable
adj. chigal, chalkashgan, chuvalib ketgan, chalkashchulkash, chorasiz, ilojsiz, qiyin, mushkul, chorasi, iloji yo‘q; une situation inextricable mushkul holat, ahvol. -
22 international
-aleI adj. xalqaro, davlatlararo, baynalmilal, xalqlar, millatlar o‘rtasidagi, umumbashariy; le droit international xalqaro huquq; la situation internationale xalqaro vaziyatII n.sport. xalqaro uchrashuv, musobaqa qatnashchisi. -
23 légaliser
vt.1. tasdiqlamoq, guvohlik bermoq; faire légaliser sa signature o‘z imzosini tasdiqlatmoq2. qonunlashtirmoq, rasmiylashtirmoq, qonuniy, rasmiy tusga kiritmoq; légaliser une situation biror holatni rasmiylashtirmoq. -
24 névralgique
adj.2. nevralgiyaga oid, nevralgik; douleur, point névralgique nevralgik og‘riq, nuqta2. loc. le point névralgique d'une situation vaziyatning bo‘sh, ishkal joyi. -
25 optimisme
nm.1. optimizm, yaxshilikka ishonish2. optimizm, ishonch; dunyoga, hayotga umid bilan qarash, kelajakka ishonish; il faut envisager la situation avec optimisme vaziyatga ishonch bilan qarash kerak. -
26 parti
nm.1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.nm.1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.-ieadj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi. -
27 péril
nm.litt.1. xavf-xatar, xavf, xatar, tahlika; s'exposer au péril o‘zini xavf-xatarga qo‘ymoq; affronter les périls avec audace xavf-xatarga tik qaramoq; navire en péril xavf-xatarga uchragan kema2. xavf-xatarlilik, xavflilik, xatarlilik, tahlikalilik; les périls d'une situation vaziyatning tahlikaliligi3. loc. au péril de sa vie o‘z hayotini xavf-xatarga, tahlikaga qo‘yib; faire qqch. à ses risques et périls biror ishni o‘z hayotini xavfxatarga qo‘yib va tavakkaliga qilmoq; il y a péril en la demeure bu yerda qolish xatarli. -
28 plus
adv.1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng12. noldan yuqorini bildiradi, plus13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon! -
29 précaire
adj.1. omonat, beqaror, ishonchsiz, vaqtinchalik, tayinsiz, notayin, muqim bo‘lmagan; nous jouissons d'un bonheur précaire biz omonat baxtdan zavqlanyapmiz; sa santé est précaire uning salomatligi zaif; être dans une situation précaire notayin bir sharoitda bo‘lmoq; emploi, travail précaire muqim bo‘lmagan ish2. vaqtinchalik, omonat; possession précaire, à titre précaire omonat, omonatga tutib turish. -
30 préoccupant
-anteadj. tashvishga soluvchi, tashvishlantiruvchi, tashvishli, xavotirli; la situation est préoccupante vaziyat tashvishli. -
31 réaliste
n.adj.1. realist, realizm tarafdori; un écrivain, un peintre réaliste realist yozuvchi, rassom; un portrait réaliste realistik portret2. amaliyotchi, realist (shart-sharoitlarni aniq hisobga oluvchi); un homme d'état réaliste amaliyotchi davlat arbobi; une analyse réaliste de la situation sharoitning amaliy tafsili. -
32 redresser
I vt.1. to‘g‘ri, tik holatga keltirmoq, to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tiklamoq; redresser un poteau ustunni tiklamoq; redresser la tête boshini ko‘tarmoq2. to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tuzatmoq, to‘g‘ri holga keltirmoq; redresser une tôle tordue, déformée buklangan, egilgan tunukani to‘g‘rilamoq3. tuzatmoq, to‘g‘rilamoq, yaxshilamoq, ishga solib yubormoq; redresser la situation sharoitni tuzatmoqII se redresser vpr. to‘g‘rilanmoq, tiklanmoq, rostlanmoq, tik turmoq, qaddini rostlamoq; fig. l'économie du pays s'est redressée après la guerre mamlakat iqtisodi urushdan keyin qaddini rostlab oldi; redresse-toi! qaddingni rostla! -
33 régularisation
nf. tartibga solish, hal qilish, yo‘lga qo‘yish; statut, situation en voie de régularisation tartibga tushayotgan nizom, vaziyat. -
34 régulariser
vt.1. tartibga solmoq, yo‘lga qo‘ymoq; régulariser sa situation o‘z ahvolini (iqtisodiy, ma'muriy) tartibga solmoq2. tuzatmoq, sozlamoq, rostlamoq, tuzatmoq; régulariser le fonctionnement d'un appareil biron bir apparatning ishlashini sozlamoq; régulariser le régime d'un fleuve daryodagi suv oqimini rostlamoq. -
35 renversement
nm.1. ag‘darish, to‘ntarish, ag‘darib, to‘ntarib yuborish2. teskarisiga aylanish; le renversement des alliances aloqalarning teskarisiga aylanib ketishi; on assiste au renversement de la situation biz sharoitning chappasiga ketishida qatnashib turibmiz3. ag‘darish, to‘ntarish, qulatish, yiqitish; le renversement du régime tuzimni ag‘darish. -
36 repos
nm.inv.1. dam olish, istirohat qilish, orom, hordiq; prendre du repos dam olmoq; un jour de repos dam olish kuni; maison de repos dam olish uyi2. mil. erkin! garde à vous!… repos! rostlan!… erkin!3. loc. en repos tinchlik, osoyishtalik, orom; ne pas pouvoir rester en repos tinch o‘tirolmaslik; au repos dam olayotgan, orom olayotgan; animal au repos orom olayotgan hayvon4. orom, tinim, tinchlik; ne pas pouvoir trouver le repos tinim bilmaslik; laisez-moi en repos meni tinch qo‘ying; de tout repos aniq, ishonchli, tayinli; c'est une situation, un affaire de tout repos bu ishonchli sharoit, ish; ce n'est pas de tout repos bu tayinli narsa emas5. tinchlik, osoyishtalik, tanaffus, tin olish6. litt. orom; le repos de la mort o‘lim oromi; le repos éternel abadiy orom. -
37 ressource
nf.1. imkoniyat, vosita, iloj, chora, tadbir, yo‘l; je n'ai d'autre ressource que de partir mening jo‘nab ketishdan boshqa choram qolmadi; sans ressource chorasiz, imkoniyatsiz, umidsiz, bedavo; cette situation apparait sans ressource bu holat chorasiz ko‘rinadi2. pl. boylik, mablag‘, pul, davlat; ses ressources sont modestes uning boyligi kamtarona; être sans ressources mol-davlati bo‘lmaslik; les ressources de l'état davlat mablag‘i3. boylik, imkoniyat, manba; les ressources naturelles d'un pays mamlakatning tabiiy boyliklari; ressources humaines inson omillari4. imkoniyat, vosita; il a dû faire appel à toutes les ressources de son talent u o‘z qobiliyatlarining hamma imkoniyatlarini ishga solishi kerak edi; loc. un homme de ressources uddaburro odam; il a de la ressource uning imkoniyatlari bor; les ressources d'une langue tilning imkoniyatlari. -
38 résumer
I vt. qisqacha, lo‘nda ifodalamoq, mujassamlamoq; résumer un discours, la pensée d'un auteur nutqni, yozuvchining fikrini qisqacha ifodalamoq; je vais essayer de résumer la situation men sharoitni qisqacha tushuntirishga harakat qilamanII se résumer vpr. mujassamlanmoq, ifodalanmoq, xulosa qilmoq; pour nous résumer aytganlarimizni hulosa qilsak; sa vie se résume à son travail uning hayoti uning ishida mujassamlangan; en lui se résume toute une époque unda bir boshli asr mujassamlangan. -
39 retentissement
nm.1. litt. jaranglash, yangrash2. ta'sir, asar, iz; oqibat; aks sado; ces mesures auront un retentissement sur la situation économique bu choralar iqtisodiy ahvolda asar qoldiradi3. shov-shuv; ce manifeste a eu un grand retentissement bu manifest katta shov-shuvga sabab bo‘ldi. -
40 retour
nm.1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi.
См. также в других словарях:
situation — [ sitɥasjɔ̃ ] n. f. • 1375 « position (des étoiles) »; de situer 1 ♦ (Concret) Rare Le fait d être en un lieu; manière dont une chose est disposée, située ou orientée. ⇒ emplacement, 1. lieu, position. ♢ (1447) Cour. Emplacement d un édifice, d… … Encyclopédie Universelle
Situation — «Situation» Sencillo de Yazoo del álbum Upstairs at Eric s Publicación 1982 Formato Disco de vinilo de 7 y 12 pulgadas CD desde 1996 Grabación 1982 … Wikipedia Español
situation — Situation. s. f. v. Assiete, position d une maison, d un chasteau, d un jardin &c. Belle & bonne situation. situation avantageuse, commode, agreable. voilà une vilaine situation. Il se dit aussi, Des hommes & des animaux; & signifie, La position … Dictionnaire de l'Académie française
situation — sit‧u‧a‧tion [ˌsɪtʆuˈeɪʆn] noun [countable] a combination of all that is happening and all the conditions that exist at a particular time and place: • I d better go and see the boss and explain the situation. • In view of the company s financial … Financial and business terms
situation — is a useful noun for expressing the meaning ‘a set of circumstances, a state of affairs’, especially when preceded by a defining adjective, e.g. the financial situation, the political situation, etc. It is less useful, indeed often redundant,… … Modern English usage
Situation — Sit u*a tion, n. [LL. situatio: cf. F. situation.] 1. Manner in which an object is placed; location, esp. as related to something else; position; locality site; as, a house in a pleasant situation. [1913 Webster] 2. Position, as regards the… … The Collaborative International Dictionary of English
Situation — Sf std. (16. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. situation, zu frz. situer in die richtige Lage bringen , aus ml. situare, zu l. situs m. Lage, Stellung , dem PPP. von l. sinere (situm) niederlassen, niederlegen, hinlegen . Zu dem weniger… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
situation — [n1] place of activity bearings, direction, footing, latitude, locale, locality, location, locus, longitude, position, post, seat, setting, site, spot, stage, station, where, whereabouts; concept 198 situation [n2] circumstances, status ballgame* … New thesaurus
situation — late 15c., place, position, or location, from M.L. situationem (nom. situatio), from L.L. situatus, pp. of situare (see SITUATE (Cf. situate)). Meaning state of affairs is from 1750; meaning employment post is from 1803. Situation ethics first… … Etymology dictionary
Situation — »‹Sach›lage, Stellung, ‹Zu›stand«: Das Fremdwort wurde im späten 16. Jh. – zuerst in der heute veralteten Bedeutung »geographische Lage; Lageplan; Gegend« – aus gleichbed. frz. situation entlehnt, einer Substantivbildung zu frz. situer »in die… … Das Herkunftswörterbuch
Situation — [Aufbauwortschatz (Rating 1500 3200)] Auch: • Lage Bsp.: • Deutschlands Lage im Zentrum Europas brachte viele Schwierigkeiten mit sich. • Peter war in einer schwierigen Lage. • Das ist eine schwierige Situation … Deutsch Wörterbuch