Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

(of+angle)

  • 1 angle

    nm.
    1. burchak; à angle droit to‘g‘ri burchak; un angle de 20° yigirma gradusli burchak
    2. burchak, muyulish, burilish joy; les angles d'un meuble mebelning burchagi; à l'angle de la maison uyning burchagida; à l'angle de la rue ko‘chaning muyulishida
    3. nuqtai nazar, qarash; sous un certain angle aniq bir nuqtai nazardan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > angle

  • 2 optique

    I adj.
    1. ko‘zga, ko‘rishga oid; nerf optique ko‘z nervi; angle optique yoki angle de vision ko‘rish burchagi
    2. optikaga oid; verres optiques optik shishalar
    II nm.
    1. optika, yorug‘lik (fizikaning yorug‘lik haqidagi bo‘limi); appareils, instruments d'optique optik apparatlar, asboblar; optique médicale, astronomique, photographique meditsina, astronomik, rasmchilik optikasi
    2. perspektiva; l'optique du théâtre, du cinéma teatr, kino perspektivasi
    3. o‘rin, nuqtai nazar; dans cette optique, il faut faire d'autres projets bu o‘rinda boshqacha rejalar qilish kerak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > optique

  • 3 aigu

    -uë
    I adj.
    1. keskir, uchli, o‘ tkir; oiseau au bec aigu tumshug‘i uchli, nayzali qush; l'âme aiguë d'un poignard xanjarning keskin tig‘i; angle aigu o‘tkir burchak
    2. yuqori, qattiq, kuchli, chinqiriq, quloqni teshadigan; note AIGUE-MARINE AIR aiguë yuqori nota; des voix aiguës kuchli, chinqiroq ovozlar
    3. qattiq, zo‘r, og‘ir, kuchli, dahshatli; douleur aiguë kuchli azob, og‘riq
    4. og‘ir kechayotgan (davrdagi), avjidagi, og‘ir (kasallik); maladie aiguë og‘ir kasallik (tez boshlanib tez kuchayib ketadigan kasallik)
    5. yaxshi taraqqiy qilgan; une intelligence aiguë o‘ tkir zehn, aql
    II nm. yuqori tovush; passer du grave à l'aigu past tovushdan yuqori tovushga o‘ tmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aigu

  • 4 complément

    nm.
    1. to‘ldirish, to‘ldiruvchi, qo‘shimcha, ilova qo‘shish, boyitish; un complément d'information qo‘shimcha axborot, ma'lumot
    2. gram. to‘ldiruvchi; complément direct vositasiz to‘ldiruvchi
    3. math. qo‘shimcha burchak; un complément d'angle qo‘shimcha burchak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > complément

  • 5 correspondant

    -ante
    I adj. mos, to‘g‘ri keladigan, muvofiq, munosib, loyiq, javob beradigan, tegishli; géom. angle correspondant mos, to‘g‘ri burchak
    II n. muxbir, gumashta, xat yozishib turuvchi, yozishma olib boruvchi shaxslar; correspondant particulier o‘z muxbiri; membre correspondant de l'Académie des sciences fanlar Akademiyasining korespondent a'zosi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > correspondant

  • 6 côté

    nm.
    1. yon, yonbosh, biqin; yon tomon; être sur le côté betob, kasal bo‘lib yotmoq; j'ai un point de côté biqinim sanchiyotibdi
    2. devor, old, yon
    3. tomon, taraf, yon, yo‘nalish, yoq, chet, chekka, el, yurt; géom. côté d'un angle yon tomonlari (burchakning); le côté de l'endroit, le beau côté yuz, bet tomoni; le côté de l'envers teskari, ich tomoni, astar, orqa; d'un côté bir tomondan; d'un autre côté boshqa tarafdan; de tous côtés hamma tarafdan, yoqdan; de côté et d'autre bu yerda va u yerda; de ce côté bu tomondan; regarder de côté et d'autre yon atrofga qaramoq; loc.adv. à côté yonida, biqinida, bir qatorda; la chambre à côté yon, qo‘shni xona; la balle passa à côté o‘q yonidan o‘ tib ketdi; de côté chetlab, chetdan, yon bilan, egri, qiyshiq, qiyshaygan holda; son chapeau est de côté uning shlapasi qiyshaygan; regarder qqn. de côté yomon, olayib qaramoq, ko‘z olaytirmoq; se ranger de côté chetga o‘ tmoq, chetlashmoq; mettre de côté tejamoq, saqlamoq, ehtiyot qilmoq; loc.prép. à côté de yonida, yonma-yon; du côté de tarafiga, tomoniga, -ga yo‘nalishda; prov. on tombe toujours du côté où l'on penche daraxt qayoqqa qiyshaysa shu yoqqa yiqiladi, qulaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > côté

  • 7 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 8 envisager

    vt.
    1. biror nuqtai nazardan qaramoq, ma'lum munosabatda bo‘lmoq, e' tibor bermoq, e' tiborga, hisobga olmoq, hisoblanmoq; o‘ylamoq; il faut envisager calmement l'avenir kelajak haqida vazminlik bilan o‘ylash kerak; comment envisagez-vous ce problème? siz bu masalaga qanday munosabatdasiz? il faut envisager la question sous un autre angle masalaga boshqa tomondan, nuqtai nazardan yondoshmoq kerak
    2. oldindan ko‘rmoq, sezmoq, kelajakni ko‘rmoq; oldindan bilmoq, bashorat qilmoq; taxmin qilmoq, mo‘ljallab qo‘ymoq, ko‘z oldiga keltirmoq; vous n'avez pas envisagé cette possibilité siz bu imkoniyatni kutmagan edingiz, oldindan ko‘zda tutmagan edingiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > envisager

  • 9 incidence

    nf.
    1. phys. og‘ish, tushish; un angle d'incidence og‘ ish, tushish burchagi
    2. fig. natija, oqibat, asorat; avoir des incidences sur aks etmoq, iz, asar, asorat qoldirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > incidence

  • 10 interne

    I adj. ichki, ichkaridagi, ichidagi; géom. un angle interne ichki burchak
    II n. yotoqxonada yashovchi (o‘quvchi); un interne des hôpitaux kasalxonadagi amaliyotchi-talaba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > interne

  • 11 minute

    I nf.
    1. minut, daqiqa; la minute se divise en soixante secondes bir minut oltmish sekundga bo‘linadi; intj. minute! bir daqiqa!
    2. lahza, on, daqiqa; jusqu'à la dernière minute oxirgi daqiqagacha; je reviens dans une minute men bir daqiqadan so‘ng kelaman; loc. d'une minute à l'autre mana-mana, hozir, albatta; à la minute shu zahotiyoq, shu ondayoq
    3. minut; angle de deux degrés et cinq minutes ikki gradus besh minutli burchak
    II adj.fam. shoshilinch, tez, naridan-beri, apil-tapil; des entrecôtes minute bir zumda tayyorlangan antrekot; talon minute poyabzallarni bir zumda ta'mirlash ustaxonasi.
    nf.dr. asl nusxa; la minute d'un jugement sud hukmining asl nusxasi; consulter les minutes d'un procès sud ishining asl nusxasiga murojaat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > minute

  • 12 obtus

    -use
    adj.
    1. o‘tmas, to‘mtoq; angle obtus o‘tmas burchak
    2. zehni past, anqov, befahm, esi past; esprit obtus esi pastlik, aqli kaltalik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > obtus

  • 13 ouverture

    nf.
    1. ochilish, ochiqlik; l'ouverture des portes du magasin se fait à telle heure magazin eshiklari shu soatda ochiladi; heures, jours d'ouverture ochilish soatlari, kunlari; ouverture d'un objectif; régler l'ouverture ob'ektiv tirqishi; ob'ektiv tirqishini moslamoq; ouverture d'un angle burchak kengligi
    2. ochilish, ishga tushish; ouverture d'une autoroute avtostradaning ochilishi; ouverture d'esprit aqlning ziyrakligi, zukkoligi
    3. ochilish, boshlanish; ouverture de la session, d'un débat sessiyaning, muzokaraning ochilishi; ouverture de la chasse, de la pêche ov, baliq ovining ochilishi; faire l'ouverture (de la chasse) ov sezonini ochmoq, ov ochilishining birinchi kuni ovga bormoq; le demi d'ouverture o‘yinni boshlovchi o‘yinchi (regbi)
    4. pl. takliflar; faire des ouvertures de paix, de négociation tinchlik, muzokara taklif qilmoq
    5. mus. uvertura
    6. narsaning ochiq joyi; ochiqlik, bo‘sh joy, teshik; les ouvertures d'un bâtiment imoratning teshiklari (deraza, eshik); ouverture d'une grotte, d'un puits g‘orning, quduqning og‘zi
    7. yo‘l, imkoniyat; c'est une ouverture sur un monde inconnu bu notanish dunyoga yo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouverture

  • 14 pavillon

    nm.
    1. rovon, shiyponcha, uycha; pavillon de chasse ovchilar uychasi; les pavillons d'un hôpital kasalxona pavilonlari; habiter un pavillon shiyponchada yashamoq
    2. fligel (asosiy uy yoniga qurilgan bino); le pavillon d'angle d'un château qasrning burchagidagi fligel.
    nm.
    1. og‘iz (puflab chalinadigan musiqa asboblarida); le pavillon d'une trompette karnayning og‘zi
    2. quloq chanog‘i (suprasi).
    nm. kema bayrog‘i; pavillon de guerre harbiy bayroq; amener le pavillon bayroqni topshirmoq (taslim bo‘lmoq); ensemble de pavillons bayram kunlari osib qo‘yiladigan rang-barang signal bayroqlari; baisser pavillon devant qqn. biror kimsaga yon bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pavillon

  • 15 rapporter

    vt.
    1. qaytarib olib kelmoq, qaytarib olib kelib qo‘ymoq; rapporter ce qu'on a pris olgan narsasini qaytarib olib kelib bermoq
    2. olgach kelmoq, olakelmoq; rapporte-moi la réponse dès que possible iloji bo‘lishi bilanoq, menga javobni olakelgin
    3. qo‘shib qo‘ymoq; rapporter une poche, un morceau de tissu bitta cho‘ntak, bir parcha mato qo‘shib qo‘ymoq; rapporter un angle burchakni o‘lchab, qog‘ozga tushirmoq
    4. (ega narsa) foyda, daromad keltirmoq; rapporter un revenu foyda keltirmoq; argent qui ne rapporte rien hech qanday foyda keltirmaydigan pul; ce métier me rapporte bu kasb menga daromad keltiradi.
    vt.
    1. aytmoq, demoq, qaytarmoq; on m'a rapporté que menga aytishdiki; citer, rapporter un mot célèbre bir mashhur ibora keltirmoq, aytmoq
    2. aytib qo‘ymoq, yetkazib qo‘ymoq, chaqib qo‘ymoq, gap tashimoq.
    I vt. (qqch à) biror narsaga mantiqan bog‘lamoq; on ne peut comprendre cet événement sans le rapporter à son époque bu hodisani o‘z davriga bog‘lamay tushunib bo‘lmaydi
    II se rapporter vpr. bog‘liq, taalluqli, aloqador, daxldor bo‘lmoq; mos kelmoq; la réponse ne se rapporte pas à la question javob savolga mos kelmaydi; s'en rapporter à qqn. biror kishiga, uning fikriga havola qilmoq, biror kishiga ishonmoq; je m'en rapporte à vous, à votre jugement men sizga, sizning fikringizga havola qilaman.
    vt. bekor qilmoq, kuchdan qoldirmoq, orqaga surmoq, kechiktirmoq; rapporter une décision, une mesure qaror, chorani bekor qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rapporter

  • 16 réfraction

    nf.phys. sinish, yo‘nalishini o‘zgartirish; angle de réfraction sinish burchagi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réfraction

  • 17 sinus

    nm.inv.
    1. biror narsaning ichi, biror narsaning ichidagi bo‘shliq, kovak; une douleur dentaire qui se propage dans les sinus tish kavagida rivojlanayotgan og‘riq
    2. ba'zi bir qon tomirlarining bo‘rtig‘i.
    nm.inv. sinus; le sinus d'un angle burchakning sinusi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sinus

  • 18 visuel

    -elle
    adj.
    1. ko‘rishga oid, ko‘rish; mémoire visuelle ko‘z, obraz xotirasi; angle visuel ko‘rish burchagi; perception visuelle ko‘rish sezgisi
    2. vizual, ko‘rish orqali qabul qilinadigan; ko‘zga ko‘rinadigan
    II n.
    1. ko‘rish sezgisi kuchli bo‘lgan odam
    2. nm.inform. ekran, displey.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > visuel

См. также в других словарях:

  • angle — [ ɑ̃gl ] n. m. • XIIe; lat. angulus 1 ♦ Cour. Saillant ou rentrant formé par deux lignes ou deux surfaces qui se coupent. ⇒ arête, coin, encoignure, renfoncement. À l angle de la rue. Former un angle, être en angle. La maison qui fait l angle,… …   Encyclopédie Universelle

  • Angle aigu — Angle Pour les articles homonymes, voir Angles. En géométrie, la notion générale d angle se décline en plusieurs concepts apparentés. Dans son sens ancien, l angle est une figure plane, portion de plan délimitée par deux droites sécantes. C est… …   Wikipédia en Français

  • Angle entre deux droites — Angle Pour les articles homonymes, voir Angles. En géométrie, la notion générale d angle se décline en plusieurs concepts apparentés. Dans son sens ancien, l angle est une figure plane, portion de plan délimitée par deux droites sécantes. C est… …   Wikipédia en Français

  • Angle nul — Angle Pour les articles homonymes, voir Angles. En géométrie, la notion générale d angle se décline en plusieurs concepts apparentés. Dans son sens ancien, l angle est une figure plane, portion de plan délimitée par deux droites sécantes. C est… …   Wikipédia en Français

  • Angle obtus — Angle Pour les articles homonymes, voir Angles. En géométrie, la notion générale d angle se décline en plusieurs concepts apparentés. Dans son sens ancien, l angle est une figure plane, portion de plan délimitée par deux droites sécantes. C est… …   Wikipédia en Français

  • Angle plat — Angle Pour les articles homonymes, voir Angles. En géométrie, la notion générale d angle se décline en plusieurs concepts apparentés. Dans son sens ancien, l angle est une figure plane, portion de plan délimitée par deux droites sécantes. C est… …   Wikipédia en Français

  • Angle plein — Angle Pour les articles homonymes, voir Angles. En géométrie, la notion générale d angle se décline en plusieurs concepts apparentés. Dans son sens ancien, l angle est une figure plane, portion de plan délimitée par deux droites sécantes. C est… …   Wikipédia en Français

  • Angle — An gle ([a^][ng] g l), n. [F. angle, L. angulus angle, corner; akin to uncus hook, Gr. agky los bent, crooked, angular, a gkos a bend or hollow, AS. angel hook, fish hook, G. angel, and F. anchor.] 1. The inclosed space near the point where two… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Angle bar — Angle An gle ([a^][ng] g l), n. [F. angle, L. angulus angle, corner; akin to uncus hook, Gr. agky los bent, crooked, angular, a gkos a bend or hollow, AS. angel hook, fish hook, G. angel, and F. anchor.] 1. The inclosed space near the point where …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Angle bead — Angle An gle ([a^][ng] g l), n. [F. angle, L. angulus angle, corner; akin to uncus hook, Gr. agky los bent, crooked, angular, a gkos a bend or hollow, AS. angel hook, fish hook, G. angel, and F. anchor.] 1. The inclosed space near the point where …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Angle brace — Angle An gle ([a^][ng] g l), n. [F. angle, L. angulus angle, corner; akin to uncus hook, Gr. agky los bent, crooked, angular, a gkos a bend or hollow, AS. angel hook, fish hook, G. angel, and F. anchor.] 1. The inclosed space near the point where …   The Collaborative International Dictionary of English

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»