-
1 numéro
nm.1. son, tartib raqami; faire un numéro telefon raqamini termoq; numéro un birinchi (asosiy, eng muhim); l'énnemi public numéro un xalqning birinchi raqamli dushmani2. fam. nusxa, tip; quels numéros! qanday nusxalar!3. son, nomer; numéro d'une revue, d'un journal jurnal, gazetaning soni; fam. il nous a fait son numéro habituel u bizga o‘zining har doimgi qilig‘ini ko‘rsatdi. -
2 composer
I vt.1. tuzmoq, tashkil etmoq, tashkil topmoq, iborat bo‘lmoq; cet appartement est composé de quatre pièces bu uy to‘rt xonadan iborat; composer un poème poema, doston yozmoq; composer le numéro de téléphone telefon sonlarini termoq, tuzmoq2. yozmoq, ijod etmoq, yaratmoq, tuzmoq, tayyorlamoq, to‘plamoq; composer des chansons qo‘shiq yozmoq3. termoq, to‘plamoq, bosmoq (bosmaxonada), nashr etmoq; composer un journal ro‘znoma nashr etmoq, bosib chiqarmoqII vi.1. insho yozmoq2. til biriktirmoq; composer avec sa conscience vijdoniga qarshi ish qilmoqIII se composer vpr.1. tashkil topmoq, tarkib topmoq, tuzilmoq2. tashkil etmoq, yaratmoq; se composer une bibliothèque o‘ziga kutubxona tashkil etmoq. -
3 dérangement
nm.1. to‘s-to‘polon, tartibsizlik, betartiblik, ayqashuyqashlik, sog‘likni ishdan chiqarish, ishni chatog‘ ini chiqarish, buzuqlik, siniqlik, tuzatilmaganlik (mexanizmlarda); le numéro est en dérangement telefon abonementi, ro‘yxati tuzatilmagan2. tashvish, notinchlik, xavotirlik, jonsaraklik, bezovtalik, tahlika; causer du dérangement à qqn. tashvishlantirmoq, tahlikaga solmoq, tushirmoq3. géol. siljish, so‘rilish, uzilma, uzilib siljib tushgan tog‘ jinsi. -
4 deux
I adj.1. ikki, ikkita; à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam; tous (les) deux ikkov, ikkovlon, ikki kishi bo‘lib, ikki kishilashib, ikki kishi, ikki ovora; ikkisi, ikkalovi, ikkalasi, ikkovi ham, har ikkisi; deux à deux ikkitaikkita bo‘ lib, juft-juft bo‘lib; de deux en deux ikkitadan keyin; en deux ikkiga, baravar bo‘lib; en deux temps ikki qabul qilishda, tez, tezda; deux fois rien oson, yengil, hech gap emas, behuda, bo‘lmag‘ur gap; prov. promettre et tenir sont deux choses hech narsaga arzimaydi, holva degan bilan og‘iz chuchimaydi2. ikkinchi; page deux ikkinchi bet; numéro deux ikkinchi nomerII nm.1. ikki (son), ikki (baho, qarta o‘yinida); jamais deux sans trois ota xudo, o‘g‘il xudo va muqaddas ruxdan iborat yagona xudo; piquer les deux otni qistovga olmoq, qochib ketmoq; en moins de deux fam. birdan, tezda, juda tez, bir daqiqada, zumda, onda; entre les deux u ham emas, bu ham emas, ora yo‘lda, o‘rtacha, o‘rta-miyona; cela est clair comme deux et deux font quatre ikki karra ikki to‘rtday ravshan, aniq2. ikkinchi sana; le deux mai ikkinchi may(da)3. ikkovlon (poyga qayig‘i); deux rameurs de couple juft ikkiliklar4. (le deux) (teatrda) ikkinchi akt (oraliq). -
5 dix
I adj.1. o‘n2. o‘ninchi; page dix o‘ninchi bet; numéro dix o‘ninchi nomerII nm.1. 1, o‘n raqami, o‘nlik2. o‘ninchi sana; le dix janvier o‘ninchi yanvar. -
6 dix-huit
I adj.1. o‘n sakkiz2. o‘n sakkizinchi; page dix-huit o‘n sakkizinchi bet; numéro dix-huit o‘n sakkizinchi nomer; II nm.1. 1, o‘n sakkiz raqami2. o‘n sakkizinchi sana; le dix-huit janvier o‘n sakkizinchi yanvar. -
7 ennemi
-ieI adj. dushmanga oid, dushmanlik qiladigan; dushman; l'armée ennemie dushman armiyasi; en pays ennemi dushman yurtidaII n.1. dushman, g‘anim, yov, dushman qo‘shini; combattre les ennemis dushmanga qarshi kurashmoq; tomber entre les mains de l'ennemi dushman qo‘liga tushib qolmoq; passer à l'ennemi dushman tomonga o‘tib ketmoq2. raqib, ko‘rolmaydigan, yoqtirmaydigan kishi; dushman; avoir des ennemis dushmanlari bo‘ lmoq, dushmanlari bor; se faire beaucoup d'ennemis o‘ziga ko‘plab dushman orttirmoq3. xavf, to‘siq, dushman; balo, ofat; l'ennemi public numéro un jamiyatning eng birinchi dushmani; jamiyat uchun eng birinchi to‘siq. -
8 gagnant
-anteI adj. yutuvchi, yutadigan, sovrin, mukofot oluvchi; un numéro gagnant yutuqli raqam, yutuq chiqadigan chipta (lotoreyada)II n. yutgan, yutuq chiqqan odam, sovrindor. -
9 huit
I adj.1. sakkiz; tous les huit jours har haftada; dans huit jours, (d'aujourd'hui) en huit bir haftadan keyin; huit jours après hafta o‘ tishi bilan2. sakkizinchi; page huit sakkizinchi bet; numéro huit sakkizinchi sonII nm.1. sakkiz raqami, sakkizinchi sana; le huit mars sakkizinchi mart2. sakkizlik (poyga qayig‘i)3. techn. ilgak, ilmoq. -
10 matricule
I n.1. nf. nomma-nom ro‘yxat; les matricules d'un hôpital kasalxonang nomma-nom ro‘yxati; vx. ro‘yxatdan ko‘chirma; ro‘yxatga tirkash, yozib qo‘yish2. nm. ro‘yxat bo‘yicha raqami; prisonnier matricule 85 85 raqamli mahbusII adj. livret matricule d'un soldat askarning xizmat daftarchasi; numéro matricule davlat raqami(avtomobillarda). -
11 minéralogique
adj. mineralogiyaga oid, mineralogik, mineralogiya; collection minéralogique mineralogik kolleksiya.adj. numéro, plaque minéralogique raqam belgisi (avtomobilning). -
12 opérateur
-tricen. operator; demander un numéro de téléphone à l'opératrice operator ayoldan telefon nomerini so‘ramoq; opérateur de prise de vues kinooperatar yoki operator; chef opérateur bosh operator. -
13 pair
nm.1. teng (baravar, bir xil, bir taxlitdagi) odam; il ne peut attendre aucune aide de ses pairs u o‘zi taxlit odamlardan hech qanday yordam kuta olmaydi2. lordlar palatasining a'zosi (Birlashgan Amirlikda)3. perlar palatasining a'zosi va qirol maslahatchisi (Fransiyada 1831 yilgacha)4. tenglik, barobarlik; loc. hors de pair, hors pair tengi yo‘q, tengsiz; aller de pair birga, bir qatorda bormoq; birga qadam tashlamoq; cette étudiante travaille au pair bu talaba yotoq joy, oziq-ovqat evaziga ishlab beradi.-paireadj. juft; numéro pair juft son; jours pairs juft kunlari. -
14 peindre
I vt.1. bo‘yamoq; peindre un mur en bleu devorni havorang bo‘yoqqa bo‘yamoq; peindre qqch. de plusieurs couleurs biror narsani turli ranglarga bo‘yamoq; une statue en bois peint bo‘yalgan yog‘ochdan qilingan haykal; papier peint rangli qog‘oz, gulqog‘oz2. bo‘yoq bilan yozmoq; peindre un numéro sur une plaque taxtakachga bo‘yoq bilan nomer yozmoq3. chizmoq; rasm, surat solmoq; peindre des paysages manzara chizmoq; rasm, surat chizmoq; il peint et il sculpte u rasm chizadi va haykal yasaydi4. tasvirlamoq, (og‘zaki) chizmoq, ta'riflamoq, tavsiflamoq; un roman qui peint la société jamiyatni tasvirlovchi romanII se peindre vpr. namoyon bo‘lmoq, aks etmoq; la consternation se peignit sur les visages yuzlarda iztirob namoyon bo‘ldi. -
15 roulette
nf.1. g‘ildirakcha; table, patins à roulettes g‘ildirakchali stol, konki; marcher, aller comme sur des roulettes xamirdan qil sug‘urganday yaxshi ketmoq (ishga nisbatan)2. ruletka (o‘yin); jouer un numéro à la roulette ruletkada biror nomerga tikmoq. -
16 saisir
I vt.1. ushlab olmoq, ushlamoq, tutib olmoq, tutmoq, ilib olmoq; le gardien de but a pu saisir le ballon darvozabon to‘pni tutib ololdi; saisir qqn. à bras biror kishini qo‘lidan ushlab olmoq2. foydalanib qolmoq; il faut saisir l'occasion paytdan foydalanib qolish kerak3. payqamoq, anglamoq, tushunmoq, sezmoq; je ne saisissais que des bribes de la conversation men suhbatni uzuq-yuluq tushunardim; fam. tu saisis? angladingmi, endimi?4. chulg‘amoq, qoplamoq, qamramoq, bosmoq; un frisson de peur l'a saisi uni qo‘rquvdan qaltiroq bosdi5. qovurmoq; viande bien saisie yaxshilab qovurilgan go‘sht6. xatlamoq, xatga olmoq; on a saisi ses meubles uning mebellarini xatlab qo‘yishdi; saisir un numéro de journal gazetaning bir sonini sotuvdan chiqarmoq7. inform. kiritmoq, tushirmoq, yozmoq; j'ai saisi ce texte hier soir men kecha kechqurun by matnni kompyuterga kiritdim8. (de) hukmiga taqdim qilmoq, xabardor qilmoq; le conseil de sécurité a été saisi de la plainte de tel pays tinchlik kengashiga ma'lum bir davlatning arizasi taqdim qilindiII se saisir de vpr. egallab olmoq, qo‘lga kiritmoq, qo‘lga olmoq; saisissez-vous de ce traître! bu sotqinni qo‘lga olinglar! -
17 sortir
I vi.1. chiqmoq; sortez! chiqing!2. tashqariga, sayrga shiqmoq; ce n'est pas un temps pour sortir bu sayrga chiqish payti emas; il est sorti faire un tour u aylanib kelgani chiqdi; nous sortons beaucoup biz tomoshalarga ko‘p boramiz3. chiqib ketmoq; la rivière est sortie de son lit daryo o‘z o‘zanidan chiqib ketdi; la voiture est sortie de la route avtomobil yo‘ldan chiqib ketdi; cela m'est sorti de la tête bu mening esimdan chiqib qoldi4. chiqmoq, paydo bo‘lmoq; les bourgeons sortent kurtaklar chiqyapti; ce film sort la semaine prochaine bu film keyingi haftaga chiqadi5. chiqmoq (o‘yinda); un numéro qui n'est pas encore sorti hali chiqmagan son6. chiqmoq, biror joyni tark etmoq; sortir, être sorti de table dasturxondan turmoq; sortir de prison qamoqdan chiqmoq7. chiqmoq, tugatmoq; j'ai trop à faire, je n'en sors pas qiladigan ishim juda ko‘p, undan boshimni ko‘ tarolmayapman8. qutulmoq, ozod bo‘lmoq; je sors à peine de maladie men endigina kasaldan turdim; nous ne sommes pas encore sortis d'affaire biz hali ishdan qutulganimiz yo‘q; il n'est pas sorti de sa froideur coutumière u o‘zining odatiy sovuqligidan qutilgani yo‘q9. chetlashmoq, chetga chiqmoq; tu sors du sujet sen mavzudan chetga chiqib ketyapsan; c'est une chose qui sort de l'ordinaire bu g‘ayri oddiy narsa10. -dan chiqmoq; des mots qui sortent du coeur yurakdan chiqayotgan so‘zlar; je ne sais pas ce qui sortira de nos recherches bilmadim, bizning tadqiqotimizdan nima chiqarkin11. kelib chiqmoq, bo‘lmoq; il sort d'une bonne famille u yaxshi oiladan chiqqan d'où sort-il? u qayerdan kelgan? les ingénieurs sortent d'une grande école muhandislar oliy maktabdan chiqishadi12. tayyorlanmoq, chiqmoq; des robes qui sortent de chez les grands couturiers katta chevarlardan chiqadigan ko‘ylaklarII vt.1. olib chiqmoq, tashqariga olib chiqmoq; je vais sortir les enfants men bolalarni olib chiqaman; il a sorti le chien u itni tashqariga olib chiqdi; as-tu sorti la voiture du garage? avtomobilni garajdan olib chiqdingmi?3. fam. chiqarib tashlamoq; à la porte! sortez-le! ko‘chaga! uni chiqarib tashlanglar!4. tortib chiqarmoq, qutqarmoq; il faut le sortir de là uni bundan chiqarib olish kerak5. bosib chiqarmoq; éditeur qui sort un livre kitob bosib chiqargan noshir; 6 fam. hunar ko‘rsatmoq; qu'estce qu'il va encore nous sortir u bizga yana qanday hunar ko‘rsatar ekan?III s'en sortir vpr. qutulmoq, chiqib olmoq; docteur, ai-je des chances de m'en sortir? doktor, mening bundan qutulish imkoniyatim bormi?nm.litt. au sortir de chiqishda; au sortir du théâtre teatrdan chiqishda. -
18 suite
nf.1. davom; la suite du texte matnning davomi; sans suite tushunarsiz, nomutanosib, chalkash; prendre la suite de qqn. biror kishining orqasidan, ortidan bormoq; faire suite à ortidan, izidan bormoq; à la suite de oqibatida, natijasida; à la suite birin-ketin, ketma-ket; il a bu trois verres à la suite u birin-ketin uch stakan ichdi; de suite to‘xtovsiz, qatorasiga; j'ai écrit quatre pages de suite men qatorasiga to‘rt bet yozdim; et ainsi de suite va hokazo; tout de suite shu zahotiyoq, shu onda; venez tout de suite! tez keling! c'est tout de suite après le bureau de tabac bu shundoqqina tamaki do‘konidan keyin; fam. j'arrive de suite hozir ketyapman, mana ketyapman2. mulozimlar; l'émir est descendu à l'hôtel avec sa suite amir mulozimlari bilan mehmonxonaga qo‘ndi3. keyini, davomi; la suite au prochain numéro davomi keyingi sonda; suite et fin oxirgi bet, oxirgi ko‘rinish; apportez-nous la suite keyingisini olib keling (ovqatni); attendons la suite keyinini kutamiz; dans, par la suite undan keyin, so‘ng4. oqibat, natija; les suites d'une maladie kasallikning oqibati; donner suite à davom ettirmoq; suite à votre lettre du -dagi xatingizga javoban; par suite de oqibatida, natijasida5. davomi, birin-ketinlik; la conversation n'a été qu'une suite de banalité suhbat chaynalgan gaplarning faqat davomigina edi6. mus. suita. -
19 vert
-verteI adj.1. ko‘k, yashil, sabza; le billet vert dollar; numéro vert qo‘ng‘iroq qilganda pul to‘lanmaydigan telefon raqamlari (Fransiyada)2. ho‘l, yangi uzilgan, terilgan3. xom, pishmagan, dumbul, g‘o‘r; ho‘l; bois vert ho‘l o‘ tin; en dire, en raconter des vertes et des pas mûres uydirma to‘qimoq, lof urmoq, cho‘pchak to‘qimoq; uyatsiz, behayo narsalar to‘g‘risida gapirmoq, hikoya qilmoq4. yosh, xom, dumbul, g‘o‘r, bo‘z5. tetik, bardam, dadil6. sho‘x, o‘ynoqi, erkin6. vieilli keskin, shiddatli, jiddiy, qattiq; une verte réprimande qattiq tanbeh; langue verte o‘g‘ri, jinoyatchi, bezori, muttahamlar tili, jargoni7. qishloq, qishloqqa xos, qishloq xo‘jaligiga oid8. tabiatni, tevarak-atrofni muhofaza qiluvchi; le parti vert yashillar, tabiatni muhofaza qilish tarafdorlari partiyasi; carburant vert tevarak-atrofni ifloslamaydigan yoqilg‘iII nm.1. sabza, yashil, ko‘k rang; vert foncé ko‘mko‘ k, ko‘kmak; vert clair bargikaram2. ko‘k o‘ t, maysa; mettre au vert yaylovda boqmoq, ho‘l o‘t bilan boqmoq; se mettre au vert shahar tashqarisida, qishloqda dam olmoq3. pl. yashillar, tabiatni muhofaza qilish tarafdorlari.
См. также в других словарях:
numéro — [ nymero ] n. m. • 1560; it. numero « nombre » 1 ♦ Marque en chiffres, nombre attribué à une chose pour la caractériser parmi des choses semblables, ou la classer dans une série (abrév. No, no, devant un nombre). Numéro d une maison. Numéro bis,… … Encyclopédie Universelle
número — (Del lat. numĕrus). 1. m. Mat. Expresión de una cantidad con relación a su unidad. 2. Signo o conjunto de signos con que se representa el número. 3. Cantidad de personas o cosas de determinada especie. 4. Condición, categoría, situación o clase… … Diccionario de la lengua española
número — sustantivo masculino 1. Concepto matemático que expresa una cantidad en relación con una unidad. número cardinal. número entero. número fraccionario. número impar. número natural. número ordinal. número par. número primo. número quebrado. número… … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
Numero — Numéro № Ponctuation Accolades ( { } ) · Parenthèses ( ( ) ) Chevrons ( < > ) · Crochets ( [ ] ) Guillemets ( « » ou “ ” ) … … Wikipédia en Français
Numéro 9 — Titre original 9 Réalisation Shane Acker Acteurs principaux Elijah Wood John C. Reilly Jennifer Connelly Christopher Plummer Crispin Glover Martin Landau Scénario Shane Acker Pamela Pettler Ben Gluck … Wikipédia en Français
número — s. m. 1. Relação entre uma quantidade e outra quantidade, tomada como termo de comparação e chamada unidade. 2. Partes da unidade. 3. Algarismo. 4. Quantidade, porção. 5. Posição de algo numa sequência ordenada. 6. Exemplar de uma publicação… … Dicionário da Língua Portuguesa
número — número, coger (tomar) el número cambiado expr. equivocarse de persona o del comportamiento posible de ella. ❙ «...el almeriense se confundió de tecla, le tomó el número cambiado, folló una vez a la Ingri...» Ramón Ayerra, Los ratones colorados. ❙ … Diccionario del Argot "El Sohez"
numero — / numero/ s.m. [dal lat. numĕrus ]. 1. (matem.) [ciascuno degli enti astratti che rappresentano insiemi di unità e, anche, segno con cui si rappresentano tali enti] ▶◀ cifra, (non com.) novero. ● Espressioni: fig., fam., dare i numeri ➨ ❑; essere … Enciclopedia Italiana
Numero 6 — Numéro 6 Cet article concerne le personnage de la série télévisée Le Prisonnier. Pour celui de Battlestar Galactica, voir Numéro Six. Inconnu … Wikipédia en Français
Numéro 6 — Cet article concerne le personnage de la série télévisée Le Prisonnier. Pour celui de Battlestar Galactica, voir Numéro Six. Inconnu … Wikipédia en Français
Numero 13 — Numéro Treize Dr Remy Hadley, dite Numéro 13 Personnage de Dr House … Wikipédia en Français