Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

(mort)

  • 1 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 2 mort-né, mort-née

    adj.
    1. o‘lik tug‘ilgan; enfants mort-nés o‘lik tug‘ilgan bolalar; un mort-né o‘lik tugilgan bola
    2. o‘lik, bekoraki, behuda, amalga oshmaydigan; une entreprise mort-né bekoraki korxona.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort-né, mort-née

  • 3 mort-aux-rats

    nf.sing. kalamush o‘ldiradigan dori, margimush.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort-aux-rats

  • 4 croque-mort

    nm. ko‘mish idorasining mayyitni qabristonga olib boruvchi xizmatchisi; avoir figure de croque-mort motam qiyofasida bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > croque-mort

  • 5 point mort

    nm.techn. salt, quruq aylanish, yurğazish mexanizmi qo‘shilmagan holat; loc. l'affaire est au point mort ish o‘rnidan quzg‘almayapti, ish yurishmayapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point mort

  • 6 vie

    nf.
    1. hayot, turmush, yashash, umr, umr-guzaronlik, tiriklik, tirikchilik, yashash; vie conjugale er-xotinlik; au déclin de la vie qarigan chog‘da, bir oyog‘i to‘rda, bir oyog‘ i go‘rda; vie aisée to‘q, farovon, badavlat hayot tarzi; la cherté de la vie qimmatchilik, narxlarning balandligi; question de vie et de mort hayot-mamot masalasi; femme de mauvaise vie fohisha, yengiltak ayol; lutte pour la vie hayot-mamot jangi, hayot uchun kurash; donner la vie à qqn. tug‘moq, dunyoga keltirmoq; sauver la vie à qqn. birovning hayotini saqlab qolmoq; gagner sa vie tirikchilik qilmoq, ishlab pul topmoq; passer sa vie hayot kechirmoq, umr o‘tkazmoq; perdre la vie vafot etmoq; ôter la vie à qqn. jonini olmoq, o‘ldirmoq; fam.vx. faire la vie kunini ayshishrat qilib, kayfu-safoda o‘ tkazmoq; en vie hayot, tirik; à vie umrbod, umrlik, butun umrga; jamais de la vie, de ma vie (bo‘lishsiz gapda) hech qachon, aslo, hech, umuman, hayotda; à la vie et à la mort umrbod, abadiy, toabad, umrining oxirigacha, so‘nggi nafasigacha
    2. hayot, hayot yo‘ li, tarjimai hol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vie

  • 7 accidentel

    -elle
    adj.
    1. tasodifiy, kutilmagan; une erreur accidentelle tasodifiy xato
    2. tasodif natijasi; baxtsiz voqea natijasi; la mort accidentelle d'un coureur automobile baxtsiz voqea natijasida avtomobil poygachisining o‘limi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accidentel

  • 8 affres

    nf.pl.litt. azob, qiynoq, talvasa; les affres de la mort o‘lim talvasasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affres

  • 9 affronter

    I vt.
    1. yuzma-yuz kelmoq, tik bormoq; affronter l'ennemi dushmanga tik bormoq, dushmanni qo‘rqmay qarshi olmoq; affronter un danger, la mort xavf-xatarga, o‘limga tik bormoq
    2. sport. uchrashmoq, musobaqalashmoq; aujourd'hui les athlètes français affrontent les athlètes américains bugun fransuz sportchilari amerikalik sportchilar bilan musobaqalashadilar
    3. yaqinlashtirmoq, yuzma-yuz qo‘ymoq
    II s'affronter vpr. to‘qnashmoq, yuzma-yuz kelmoq, musobaqalashmoq; deux thèse s'affrontaient ikkita g‘oya yuzma-yuz keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affronter

  • 10 angoisse

    nf. g‘am-g‘ussa, qayg‘u, hasrat, nadomat; xavotirlik; l'angoisse de la mort o‘ limdan qo‘rqish vasvasasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > angoisse

  • 11 annonce

    nf.
    1. e'lon, xabar; l'annonce de sa mort prochaine n'étonnait personne uning tez kunlarda o‘lishi xabari hech kimni ajablantirmasdi
    2. e'lon, xabar matni; mettre une annonce dans un journal gazetaga e'lon bermoq; la page des petites annonces e'lonlar bo‘limi
    3. darak, belgi, alomat, nishona; darakchi, oldindan xabar beruvchi, xabarchi; les hirondelles sont revenues, c'est l'annonce du printemps qaldirg‘ochlar qaytib keldilar, bu bahor a'lomati; ce succès était l'annonce d'un grand avenir bu muvaffaqiyat yorqin kelajakning nishonasi, darakchisi bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > annonce

  • 12 arrêt

    nm.
    1. to‘xtash, to‘xtatish, tugash, tinish, to‘xtab o‘ tish; faire plusieurs arrêts bir necha marta to‘xtash, to‘xtab o‘ tish; l'arrêt du travail ishning tugashi
    2. to‘xtalish, tanaffus, dam, tin olish, pauza; dix minutes d'arrêt to‘xtash vaqti o‘n minut, o‘n minut tanaffus; sans arrêt tinimsiz, beto‘xtov, to‘xtamasdan
    3. to‘xtash joyi, bekat; attendre à l'arrêt d'autobus avtobus to‘xtash joyida, bekatida kutmoq
    4. hibsga olish; un mandat d'arrêt hibsga olish haqida order; maison d'arrêt qamoqxona; mettre aux arrêts hibsga olmoq; lever les arrêts hibsdan bo‘shatmoq
    5. hukm, qaror; un arrêt de mort o‘limga hukm, o‘lim hukmi; rendre un arrêt hukm chiqarmoq, hukm qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrêt

  • 13 atterrer

    vt. hayratda qoldirmoq, hayron qoldirmoq, lol qoldirmoq; esankiratib, dovdiratib qo‘ymoq; l'annonce de sa mort nous a atterré uning o‘limi haqidagi xabar bizni esankiratib qo‘ydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > atterrer

  • 14 bois

    nm.
    1. o‘rmon, daraxtzor; bois conifère ignabargli o‘rmon
    2. yog‘och; o‘tin; bois de chauffage, bois à brûler o‘ tin; bois mort sinib tushgan daraxtlar, shoxlar
    3. shox (kiyik haqida)
    4. dasta, sop, yog‘och
    5. mayda-chuyda, lash-lush; les bois de justice gilyotina, bosh oladigan jodi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bois

  • 15 braver

    vt.
    1. qo‘rqmaslik; mardlik qilmoq, chiranmoq, quruqlik qilmoq; braver la mort o‘limdan qo‘rqmaslik
    2. manmanlik qilmoq, o‘zini katta tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > braver

  • 16 condamner

    vt.
    1. jazo bermoq, kesmoq, jazoga hukm qilmoq; condamner à mort o‘ limga hukm qilmoq; condamner sa porte hech kimni qabul qilmaslik
    2. ayblamoq, qoralamoq, yomonlamoq, koyimoq, tanbeh bermoq, la'natlamoq
    3. taqiqlamoq; la loi condamne la falsification des chèques qonun soxta pul ishlab chiqarishni taqiqlaydi (soxta pul ishlab chiqargan qonun bilan jazolanadi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > condamner

  • 17 corps

    nm.
    1. tan, tana, gavda, qomat, badan, sumbat, qad-qomat; exercices de corps badan mashqlari; prendre de corps to‘lishmoq; avoir le diable au corps jim, tek turmas bo‘lmoq; loc.adv. corps à corps qo‘ l jangi, yaqindan mushtlashish (boksda); à corps perdu jon-jahd bilan, serzavqlik, qizg‘inlik, jo‘shqinlik, otashinlik bilan
    2. asosiy qism; corps de logis, corps de bâtiment bino, uyning asosiy qismi; corps de garde qorovul xona; corps du délit jinoyat tarkibi (quruqda)
    3. korporatsiya, shaxsiy tarkibi, xizmatchilar, tabaqa, toifa, ahl; corps enseignant o‘qituvchilar ahli; corps diplomatique diplomatlar hay'ati; corps administratif ma'muriy hay'at; corps élu saylov ahli; en corps to‘liq sostavda
    4. o‘lik jasad
    5. mil. birlashma, qo‘shilma armiya; corps de troupe ayrim qo‘shilma; corps militaire harbiy qism; corps d'armée armiya qo‘shilmasi; corps expéditionnaire ekspedisiya tarkibi
    6. techn. quti, yashik, korpus (soat)
    7. typogr. kegl, harf o‘lchovi
    8. jism, modda; corps gazeux gazsimon modda; corps solide qattiq jism; corps liquide suyuq jism, modda; corps composé murakkab element, jism; corps hétérogène geterogen modda; corps radioactifs radio-aktiv bo‘ laklar; corps mort o‘lik jasad, modda (dengizda); corps céleste osmon jismlari, quyosh, oy, yulduzlar
    9. zichlik, tig‘izlik, qalinlik; corps de l'acier po‘lat egiluvchanligi; avoir du corps pishiq, zich, qalin bo‘ lmoq, egiluvchan bo‘lmoq; ce vin a du corps bu kuchli vino; faire corps bir butunni tashkil etmoq, qilmoq; prendre corps shakllanmoq, muayyan shakl, tusga kirmoq; nozik, aniq bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > corps

  • 18 donner

    I vt.
    1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq
    2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq
    3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq
    4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq
    5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq
    6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilib
    II vi.
    1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq
    2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq
    3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq
    4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq
    5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq
    6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq
    7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoq
    III se donner vpr.
    1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq
    2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq
    3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq
    4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq
    5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq
    6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > donner

  • 19 encourir

    vt. uchramoq, yoliqmoq, duchor, mubta'lo bo‘lmoq; biror holga solinmoq, biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; loyiq, sazovor bo‘lmoq; xavf oldida turmoq, xavf tug‘dirmoq; encourir une amende jarima to‘lamoq; encourir une peine jazoga mubtalo bo‘lmoq; l'accusé encourut la peine de mort ayiblanuvchi o‘lim jazosi xavfi ostida turibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > encourir

  • 20 endeuiller

    vt. qayg‘uga solmoq, g‘amga botirmoq; xafa qilib, qayg‘urtirib qo‘ymoq; cette mort m'a endeuillé bu o‘lim meni g‘amga botirdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > endeuiller

См. также в других словарях:

  • mort — mort …   Dictionnaire des rimes

  • MORT — «DEPUIS qu’elles se savent mortelles, les civilisations ne veulent plus mourir.» Cette boutade est située, datée: elle reprend un mot de Paul Valéry sur l’Europe d’après 1918 et elle l’étend, elle le transforme pour l’appliquer à un monde en… …   Encyclopédie Universelle

  • mort — mort, orte 1. (mor, mor t ; au masculin, le t ne se lie pas, excepté dans la locution mor t ou vif) part. passé de mourir. 1°   Qui a cessé de vivre. •   Après mon père mort, je n ai point à choisir, CORN. Cid, IV, 2. •   De votre cheval mort je… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • mort — MORT, MOÁRTĂ, morţi, moarte, adj., s.m. şi f. I. adj. 1. (Despre fiinţe) Care nu mai trăieşte, care a murit. ♢ expr. A se face mort în păpuşoi sau (substantivat) a face pe mortul în păpuşoi = a se face că nu ştie nimic, a simula nevinovăţia, a… …   Dicționar Român

  • mort — Mort, Tantost est feminin et substantif, et signifie la separation du corps et de l ame, Mors. Duquel mot il est prins, et tantost est masculin adjectif, et signifie celuy qui est tres passé ou decedé, Mortuus. Dont le feminin est Morte, Mortua.… …   Thresor de la langue françoyse

  • mort-né — mort né, mort née [ mɔrne ] adj. et n. • 1285; de 2. mort et né 1 ♦ Mort en venant au monde. Accoucher d un enfant mort né. Jumelles mort nées. 2 ♦ Fig. (1620) Qui échoue dès le début (⇒ avorter). « Chefs d œuvre mort nés » (Gautier). ⊗ HOM.… …   Encyclopédie Universelle

  • Mort — Mort, n. [F., death, fr. L. mors, mortis.] 1. Death; esp., the death of game in the chase. [1913 Webster] 2. A note or series of notes sounded on a horn at the death of game. [1913 Webster] The sportsman then sounded a treble mort. Sir W. Scott.… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • MoRT — Studio album by Blut Aus Nord Released October 23, 2006 …   Wikipedia

  • Mort — ist der Name folgender Personen: Michel Mort, lokaler Sagenheld aus dem Mittelrheinraum, der Johann I. von Sponheim 1279 in der Schlacht von Sprendlingen gerettet haben soll Valzhyna Mort (* 1981), weißrussische Lyrikerin und Übersetzerin… …   Deutsch Wikipedia

  • mort — mort, e adj. Usé, inutilisable : Mes pompes sont mortes. / Être mort dans le dos, transi de froid. / Elle est morte, c est fini, il n y a plus d espoir ou plus d argent : On verra demain; pour aujourd hui, elle est morte. □ n.f. À mort, à fond,… …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

  • Mort — Mort, n. [Cf. Icel. margt, neut. of margr many.] A great quantity or number. [Prov. Eng.] [1913 Webster] There was a mort of merrymaking. Dickens. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»