Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(mauvais

  • 41 sentir

    I vt.
    1. sezmoq, his qilmoq; je sens un courant d'air men shabadani sezyapman; il ne sentait pas la fatigue u charchoqni his qilmas edi; fam. ne plus sentir ses jambes charchoqdan oyog‘ini sezmay qolmoq; faire sentir sezdirib, bildirib qo‘ymoq; il m'a fait sentir que j'étais de trop u menga juda orttirib yuborganligimni sezdirib qo‘ydi; se faire sentir sezilmoq, ko‘rinmoq; les effets se feront bientôt sentir natijalari yaqinda ko‘rinib qoladi
    2. hidlamoq, iskamoq, hidlab ko‘rmoq; sens ce parfum! bu atirni hidla! loc.fam. ne pas pouvoir sentir qqn. biror kishini ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘lmoq
    3. oldindan sezmoq, oldindan bilmoq; his qilmoq, sezmoq; il sentait le danger u xavfni sezar edi
    4. zavqlanmoq; il sentait la beauté de cette musique u bu musiqaning go‘zalligidan zavqlanardi
    5. ta'sirlanmoq; il ne sent jamais rien unga hech narsa ta'sir qilmaydi
    6. hid taratmoq, hidi kelmoq, hidlanmoq, sasimoq; cette pièce sent le renfermé xona dimiqib ketibdi; ces fleurs sentent bon bu gullar anvoyi hid taratishyapti; tu sens mauvais sendan yomon hid kelyapti; il sent des pieds uning oyog‘i sasiydi
    II se sentir vpr.
    1. ne pas se sentir de o‘zida yo‘q bo‘lmoq; ils ne se sentent plus de joie ular o‘zida yo‘q xursand
    2. o‘zini his qilmoq; il se sentait mieux u o‘zini yaxshi his qilar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sentir

  • 42 service

    nm.
    1. xizmat, vazifa, ish; assurer un service biror vazifani bajarmoq; pendant les heures de services xizmat vaqtida; être en service commandé topshirilgan vazifani bajarayotgan bo‘ lmoq; être de service navbatchilik qilmoq; le pompier de service navbatchi o‘t o‘chiruvchi; le personnel d'ordre tartib-intizomni nazorat qiluvchi xizmatchilar; je suis à votre service men xizmatingizga tayyorman; qu'y a-t-il pour votre service? xo‘sh, xizmat; bizdan nima xizmat? service national, service (militaire) harbiy xizmat; il a fait son service u harbiy xizmatini o‘ tadi; état de service kishining harbiy darajasi
    2. relig. toat-ibodat, ibodat; se consacrer au service de Dieux o‘zini olloh yo‘liga bag‘ishlamoq; service divin ibodat
    3. xizmat, xizmat ko‘rsatish; être au service de qqn. biror kishining xizmatida bo‘lmoq; service rapide tez xizmat ko‘rsatish
    4. xizmat qilish, xizmat ko‘rsatish; quant il reçoit, il fait lui-même le service u mehmon qabul qilganda o‘zi xizmat ko‘rsatadi
    5. ovqat; premier, deuxième service birinchi, ikkinchi ovqat
    6. xizmat, yordam, ko‘mak; peux-tu me rendre un petit service? menga ozgina yordam berib yubora olasanmi? j'ai un service à te demander mening sendan bitta iltimosim bor; rendre un mauvais service à qqn. biror kishiga bema'ni xizmat ko‘rsatmoq; rendre service à qqn. biror kishiga xizmat qilmoq, foydali bo‘lmoq
    7. pl. pulli xizmat, ish; je vais être obligé de me priver de vos services men sizning xizmatlaringizdan voz kechishga majbur bo‘laman; loc. mettre qqch. en service biror narsani ishga tushirmoq; appareil hors service ishdan chiqqan apparat; fam. être hors service holdan toymoq
    8. uzatish, o‘yinga kiritish (tennisda, voleybolda); faute de service uzatishdagi xato
    9. tarqatish, egasiga yetkazib berish, xizmat ko‘rsatish; service de presse nashrlarni jurnalistlarga bepul yetkazib berish
    10. xizmat ko‘rsatish, xizmat; le service des postes pochta xizmati
    11. boshqarma, bo‘lim; chef de service bo‘lim boshlig‘i; le service de pédiatrie d'un hôpital kasalxonaning bolalar bo‘limi; le service après-vente sotuvdan keyingi ko‘rsatiladigan xizmat.
    nm.
    1. serviz, to‘plam (yeyish, ichish uchun kerakli idish-tovoq); un service à café, à thé qahva, choy servizi; un service de porcelaine chinni serviz
    2. dasturxon, sochiqlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > service

  • 43 souvenir

    I se souvenir vpr.
    1. eslamoq, esga olmoq, yodiga keltirmoq; xotirlamoq; je m'en souviens bu mening esimda bor; faites m'en souvenir buni menga eslating; je m'en souviendrai! bu esimdan chiqmaydi, hali ko‘rasan, senga ko‘rsatib qo‘yaman! (qo‘rqitish, tahdid); se souvenir de qqn. biror kishini esdan chiqarmaslik, eslamoq
    2. esdan chiqarmaslik, eslab yurmoq; souvenez-vous de nos conventions, que vous me l'avez promis kelishganimizni, bu haqda menga bergan va'dangizni eslang
    II v.impers.litt. il me souvient esimda, xotirimda bor.
    nm.
    1. esdalik, xotira, yodgorlik; conserver, perdre le souvenir d'un événement biror voqeani esda saqlamoq, esdan chiqarmoq; cette maison éveille en moi bien des souvenirs bu uy menda yaxshi xotiralarni uyg‘otadi; j'en garde un mauvais souvenir bu haqda menda yomon xotira qoldi; affectueux, meilleurs souvenirs ajoyib, eng yaxshi xotiralar; écrire ses souvenirs esdaliklar yozmoq; il y avait là quelques souvenirs d'un temps meilleur u yerda eng yaxshi davrlardan ba'zi xotiralar bor edi
    2. esdalik, sovg'a; une boutique de souvenirs sovg‘alar do‘koni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > souvenir

  • 44 sujet

    -ette
    adj. beriluvchan, moyil; je suis sujet au mal de mer men dengiz kasalligiga moyilman.
    -ette
    n.
    1. fuqaro; elle est sujet britannique u Britaniya fuqarosi
    2. nm. bo‘ysunadigan odam, tobe odam, bo‘ysunuvchi, qo‘l ostidagi odam.
    nm.
    1. mavzu, masala, mazmun; des sujets de méditation o‘ylash uchun mavzu; nous avons abordé une multitude de sujets biz ko‘plab masalalarni ko‘rdik; revenons à notre sujet mavzuga qaytaylik; hors du sujet mavzudan tashqari; au sujet de haqida, mavzusida
    2. fikr, g‘oya; un bon sujet de roman romanning yaxshi g‘oyasi
    3. sabab, asos; des sujets de mécontentement, de dispute norozilikning, tortishuvning sabablari
    4. gram. ega; sujet inversé fe'ldan keyin kelgan ega
    5. bon, mauvais sujet yaxshi, yomon odam, shaxs; un brillant sujet juda yaxshi o‘quvchi
    6. tajriba qilinadigan hayvon
    7. phil. subyekt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sujet

  • 45 vouloir

    vt.
    1. istamoq, xohlamoq, tusamoq, ixtiyor, azm etmoq, rag‘bat qilmoq; arrangez-vous comme vous voulez bilganingizni qiling; sans le vouloir beixtiyor, g‘ayri ixtiyoriy, ga'yrishuuriy ravishda; vouloir du bien, du mal à qqn. yaxshilik, yomonlik tilamoq; que tu le veuilles ou non sen shuni istaysanmi, yo‘qmi, baribir; vouloir dire ifoda etmoq, bildirmoq; voulezvous! bas!
    2. talab qilmoq, so‘ramoq, buyurmoq; la loi veut qonun talab qiladi
    3. rozilik bermoq, rozi bo‘lmoq, ruxsat bermoq; je veux bien men roziman; voulez-vous! ovozingizni o‘chirasizmi yo yo‘qmi?
    4. marhamat qilmoq, lozim topmoq, iltifot ko‘rsatmoq; veuillez marhamat qilib, iltifot ko‘rsatsangiz; vous voudrez bien m'excuser aybga buyurmaysiz, uzr
    5. en vouloir à qqn. jahli chiqmoq, birovdan xafa bo‘lmoq, g‘azablanmoq; birovga sovuq munosabatda bo‘lmoq, kek saqlamoq; en vouloir à qqch. botinmoq, ko‘z olaytirmoq, qasd qilmoq; hasad qilmoq, suqlanmoq
    II se vouloir vpr. istamoq, tilamoq; s'en vouloir de tavba qilmoq, pushaymon bo‘lmoq, afsuslanmoq.
    nm. iroda, istak, tilak, xohish, ixtiyor, mayl, azm, ishtiyoq, ra'y, rag‘bat; bon, mauvais vouloir yaxshi, yomon niyat; avec tout mon bon vouloir chin dildan, chin ko‘ngildan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vouloir

См. также в других словарях:

  • mauvais — mauvais, aise [ mɔvɛ; movɛ, ɛz ] adj., adv. et n. • malvais 1080; lat. pop. °malifatius « qui a un mauvais sort (fatum) » REM. En épithète, mauvais est le plus souvent avant le nom. I ♦ (Opposé à bon) 1 ♦ Qui présente un défaut, une imperfection… …   Encyclopédie Universelle

  • mauvais — mauvais, aise (mô vê, vê z ) adj. 1°   Qui a quelque qualité désagréable ou nuisible, en parlant des choses tant physiques que morales. Mauvais vin. Mauvais goût. Mauvais habit. Mauvais chemin. Mauvaise action. Mauvaise habitude. •   C est un… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • mauvais — Mauvais, [mauv]aise. adj. Qui n est pas bon, meschant. Il se dit premierement des choses qui ont quelque vice ou quelque défaut essentiel, tant en physique qu en morale. Mauvais pain. mauvais vin. voilà de mauvaise eau. mauvais repas. mauvaise… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Mauvais Œil — Le mauvais œil est le pouvoir supposé que possède le regard d une personne. Il symbolise le regard envieux ou jaloux des autres. La croyance populaire veut que ce regard provoque divers malheurs. Histoire Le regard assassin , capable d attirer le …   Wikipédia en Français

  • mauvais — Mauvais, Malus, Prauus, Peruersus, Malignus, Nocens. Mauvais et cruel Roy ou Seigneur, Tyrannus. Mauvais et meschant, Deter, siue Deterus. Tu es droictement mauvais, Nec dependes, nec propendes quin malus nequamque sis. Qui est plus mauvais,… …   Thresor de la langue françoyse

  • Mauvais œil — Studio album by Lunatic Released September 28, 2000 …   Wikipedia

  • mauvais — in French terms in English, false, worthless, from Fr. mauvais (fem. mauvaise) bad, 12c., from V.L. malifatius, lit. one who has a bad lot, from L. malum bad (see MAL (Cf. mal )) + fatum fate (see FATE (Cf. fate) ( …   Etymology dictionary

  • Mauvais — (spr. Mowähs), Felix Victor, geb. 1809, wurde 1841 Assistent der Sternwarte in Paris u. 1843 einer der beim Bureau des Longitudes adjungirten Astronomen; entdeckte am 3. Mai 1843 einen Kometen zwischen dem Schwan u. Pegasus, den 7. Juli 1844… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Mauvais — (franz., spr. mowǟ), schlecht. M. plaisant, fader Spaßmacher; m. sujet, schlechtes Subjekt, liederlicher Kerl …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Mauvais œil — ● Mauvais œil influence maléfique …   Encyclopédie Universelle

  • MAUVAIS — AISE. adj. Le contraire de Bon. Il se dit Des choses, tant physiques que morales, qui ont quelque vice ou quelque défaut essentiel. Mauvais pain. Mauvais vin. Mauvaise eau. Mauvais repas. Mauvaise chère. Mauvais habit. Mauvais chemin. Mauvais… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»