Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(liberté)

  • 1 liberté

    nf.
    1. ozodlik, erkinlik, erk, hurlik; liberté politique siyosiy erkinlik; défenseur de la liberté erkinlik himoyachisi; vive la liberté! yashasin ozodlik!
    2. erkinlik, imkon, bo‘sh vaqt; agir en toute liberté, en pleine liberté har tomonlama, to‘la erkin ish tutmoq; prendre des libertés quyushqondan chiqib ketmoq, o‘ ta betakalluf bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > liberté

  • 2 acheter

    vt.
    1. sotib olmoq, xarid qilmoq; acheter une voiture mashina sotib olmoq; acheter à crédit, au comptant, en gros kreditga, naqd pulga, ko‘tarasiga sotib olmoq; acheter qqch. dans un magasin, au marché, chez le pharmacien biror narsani do‘kondan, bozordan, dori tayyorlovchidan sotib olmoq
    2. pul berib o‘z tomoniga ag‘darib olmoq, og‘dirmoq; acheter un fonctionnaire, des témoins mansabdorni, guvohlarni og‘dirib olmoq
    3. fig. biror narsa evaziga erishmoq; acheter sa liberté au péril de sa vie hayotini xavf ostiga qoldirib ozodlikka erishmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > acheter

  • 3 atteinte

    nf.
    1. être hors d'atteinte yetib bo‘ lmaydigan joyda bo‘lmoq; xavfsiz joyda bo‘lmoq; il s'enfuit et fut bientôt hors d'atteint u qochib ketdi va tezda yetib bo‘lmaydigan joyda edi
    2. qasd, suiqasd qilish, hamla qilish; suiqasd, tajovuz; zarar, shikast, ziyon; une atteinte à la liberté de qqn. birovning erkinligiga tajovuz qilish; porter atteinte à ziyon yetkazmoq; porter atteinte à l'indépendance mustaqillikka suiqasd qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > atteinte

  • 4 attentat

    nm. suiqasd, tajovuz; commettre un attentat suiqasd qilmoq; un attentat à la liberté erkinlikka tajovuz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attentat

  • 5 attentatoire

    adj. xavfli, xatarli, tahlikali; tajovuzkor; qarshi qaratilgan; une mesure attentatoire à la liberté erkinlikka qarshi qaratilgan tadbir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attentatoire

  • 6 cortège

    nm.
    1. tantanali yurish, namoyish, mulozimlar, ayonlar
    2. tantanali yurish, olg‘a yurish, namoyish, turnaqator yurish; cortège nuptiale to‘y-tomosha namoyishi; cortège funèbre motam yurishi; cortège sans queue ni tête betartib, tartibsiz yurish; liberté des cortèges et manifestations de rues ko‘cha yurishi namoyish erkinligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cortège

  • 7 de

    prép.
    I -da, -dan, -ning; II.
    1. ob'ekt harakati yoki jo‘nalishini ko‘rsatadi; se souvenir de qqn. kimnidir eslamoq
    2. izohni ifodalaydi; le mot de liberté ozodlik, erk so‘zi
    3. kesimning ot qismi; traiter qqn. de menteur aldoqchi deb muomala qilmoq
    4. infinitivdan, fe'lning noaniq formasidan oldin; c'est à nous d'y aller u yerga borish bizning navbatimiz
    5. ravish, sifatdosh va sifatdan oldin; cinq minutes de plus besh minut oldin, ko‘p; nous avons trois jours de libres; biz uch kun bo‘shmiz.
    -du, de la, des
    arg. partitifs
    1. aniq otdan oldin; boire du vin vino ichmoq
    2. sanab bo‘ladigan aniq otdan oldin; manger du lapin quyon go‘shti yemoq
    3. mavhum otdan oldin; jouer de la musique musiqa chalmoq
    4. sifatdan oldin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > de

  • 8 enjeu

    nm.
    1. dov, ganak, tikilgan pul, o‘rta (qimorda)
    2. fig. umid bog‘lash, ishonch, umid; maqsad; l'enjeu de la lutte était la liberté kurashdan maqsad ozodlikka erishish edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enjeu

  • 9 entrave

    nf.
    1. kishan, tushov; mettre des entraves à un cheval otni tushovlab qo‘ymoq
    2. fig. to‘sqinlik, qiyinchilik; qarshilik, g‘ov; to‘g‘anoq; c'est une entrave à la liberté bu ozodlik uchun to‘sqinlikdir; briser les entraves g‘ovni buzib tashlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entrave

  • 10 esprit

    nm.
    1. jon, ruh
    2. es, hush; perdre ses esprits hushidan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre ses esprits hushiga kelmoq
    3. ruh, arvoh, jin; l'esprit du mal iblis, shayton, jin
    4. aql, idrok, ong; fikr, dunyoqarash; il est sain de corps et d'esprit u aqlan va jismonan sog‘lom; la liberté d'esprit hurfikrlilik; un homme d'esprit aqlli odam; cultiver son esprit dunyoqarashni kengaytirmoq; aqlini o‘stirmoq; les nourritures de l'esprit ma'naviy ozuqa; où aviez-vous l'esprit? kallangiz, boshingiz qayerda edi? avez-vous perdu l'esprit aqlingizni yedingizmi? kalangiz ishlaydimi? une tournure d'esprit fikri-zikri, fikri-xayoli
    5. xarakterli xususiyat, mohiyat, ruh, talab; dans l'esprit de l'époque zamon ruhida(gi), zamon talabida(gi); l'esprit d'une doctrine ta'limotning mohiyati
    6. aqlning, fikrning o‘ tkirligi, zukkolik, zakiylik, donolik, zakovat; il est plein d'esprit u juda zikko
    7. chim. spirt; esprit-de-vin etil spirt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > esprit

  • 11 jaloux

    -ouse
    I adj.
    1. rashkli, rashkchi, kunchi, qizg‘anadigan rashk qiladigan; il est jaloux de sa femme u xotinini qizg‘anadi
    2. hasadli, hasadchi, hasadguy; il est jaloux de ses voisins u qo‘shnilariga hasad qiladi
    3. avaylaydigan, ehtiyot qiladigan; qadrlaydigan; jaloux de sa liberté ozodligini qadrlaydigan
    4. jonkuyar, g‘ayratli, serg‘ayrat, tirishqoq; xohlovchi; exercer ses fonctions avec une ferveur jalouse vazifasini tirishqoqlik bilan bajarmoq; jaloux de plaire yoqishni istovchi, xohlovchi.
    II n.
    1. Rashkchi, kunchi, rashkli, rashk qiladigan odam
    2. hasadchi, hasad qiluvchi odam, g‘ayir, ichi qora, baxil, suq; faire des jaloux birovda hasad uyg‘otmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jaloux

  • 12 jouir

    vt. I.
    1. maza qilmoq, huzurlanmoq, lazzatlanmoq, gasht qilmoq, zavqlanmoq, rohatlanmoq, sel bo‘lmoq, xush yoqmoq; jouir de la vie hayotdan zavqlanmoq; jouir de la compagnie de qqn. biror kimsa bilan ulfatchilikdan huzur qilmoq
    2. vulg. huzur qilmoq, rohat qilmoq (shahvoniy jihatdan)
    3. jouir de sazovor bo‘lmoq, bahramad bo‘lmoq; jouir d'une santé solide mustahkam sog‘likka ega bo‘lmoq; il jouit de l'estime de tous u hammaning hurmatiga ega; jouir d'une liberté absolue to‘liq ozodlikdan rohatlanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jouir

  • 13 martyr

    -yre
    n.adj.
    1. gunohkor, azob, aziyat tortgan, azob-uqubat tortuvchi, aziyat chekuvchi, jafokash
    2. shahid, jonini qurbon qiluvchi, jonini fido qiluvchi; martyr de la liberté ozodlik shahidlari; les martyrs de la résistance Qarshilik ko‘rsatish harakatining qurbonlari
    3. alamdiyda, jafokash; enfant martyr jabrdiyda bola (ota-onasi tomonidan azoblanadigan); peuple martyr jafokash xalq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > martyr

  • 14 métaphysique

    I nf. metafizika, borliqning sabablarini va asoslarini o‘rganuvchi falsafiy ta'limot
    II adj.
    1. metafizikaga oid, metafizika ta'limotlariga asoslangan; metafizik; le problème métaphysique de la liberté humaine inson erkinligining metafizik masalalari
    2. umumiy tarzdagi, mavhum, noaniq; cette discussion est bien métaphysique bu munozara juda ham mavhum.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > métaphysique

  • 15 opinion

    nf.
    1. fikr, mulohaza, nazar, nuqtai nazar, qarash; adopter, suivre une opinion biror fikrni quvvatlamoq, biror fikrga amal qilmoq; il partage l'opinion de son frère u akasining fikriga qo‘shiladi; être de l'opinion du dernier qui a parlé oxirgi gapirganning fikriga qo‘shilmoq; donner, exprimer son opinion fikr bermoq, bildirmoq; défendre, soutenir une opinion bir fikrni himoya qilmoq, ma'qullamoq; avoir le courage de ses opinions o‘z fikrlarini qattiq turib himoya qilmoq; opinions toutes faites soxta fikrlar; c'est une affaire d'opinion bu shaxsiy fikrlar
    2. pl. fikrlar, aqidalar, nazaryalar; opinion philosophiques, politiques falsafiy aqidalar, siyosiy fikrlar; opinions avancées, subversives ilg‘or, qo‘poruvchi nazariyalar; liberté d'opinion fikr erkinligi
    3. avoir (une) haute, bonne, mauvaise opinion de qqn. biror kishi haqida yuqori, yaxshi, yomon, fikrda bo‘lmoq; avoir bonne opinion de soi o‘zi haqida yaxshi fikrda bo‘lmoq
    4. ijtimoiy qarash, fikr; l'opinion des autres, du monde boshqalarning, hammaning fikri; braver l'opinion jamoat fikrini nazar-pisand qilmaslik
    5. nuqtai nazar, qarash; l'opinion française fransuzlar nuqtai nazari; l'opinion publique jamoat fikri; il faut alerter l'opinion fikr qo‘zg‘atish kerak; sondages d'opinion fikrlarni o‘rganish; l'opinion est unanime, divisée fikr yakdil, turlicha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opinion

  • 16 peine

    nf.
    1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo
    2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi
    3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.
    nf.
    1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi
    2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish
    3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peine

  • 17 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 18 presse

    nf.
    1. press, qisqich, iskanja, press stanok; presse hydraulique gidravlik press
    2. bosmaxona stanogi; loc. mettre sous presse bosmaga bermoq.
    nf.
    1. bosma; bosish, nashr qilish jarayoni; liberté de la presse bosib chiqarish erkinligi; delits de presse yolg‘on axborot
    2. matbuot; la presse à grand tirage katta tirajdagi gazeta; loc. avoir bonne, mauvaise presse matbuotda yaxshi, yomon baho olmoq; yaxshi, yomon obro‘ga ega bo‘lmoq; loc. conférence de presse press-konferensiya; agence de presse matbuot agentligi; attaché(e) de presse matbuot atashesi.
    nf.
    1. litt. tiqilinch, tirbandlik, ur-yiqit
    2. avj; avjga minish, chiqish; qizg‘inlik, tig‘izlik; les moments de presse tig‘iz payt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > presse

  • 19 privatif

    -ive
    adj.
    1. gram. inkorni bildiruvchi; préfixes privatifs inkorni bildiruvchi old qo‘shimchalar
    2. mahrum qiluvchi; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish.
    -ive
    adj. maxsus, alohida; appartement à louer, avec jardin privatif uy ijaraga beriladi, alohida bog‘i bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > privatif

  • 20 provisoire

    adj. vaqtincha, muvaqqat, vaqtinchalik; le dentiste m'a posé une prothèse provisoire tish doktori menga vaqtincha yasama tish qo‘yib qo‘ydi; gouvernement provisoire muvaqqat hukumat; on l'a mis en liberté provisoire uni vaqtincha ozodlikda qoldirishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > provisoire

См. также в других словарях:

  • LIBERTÉ — La question de la liberté peut être abordée à trois niveaux différents, dont chacun fait appel à un type propre de discours. À un premier niveau, celui du langage ordinaire, « libre » est un adjectif qui caractérise certaines actions humaines… …   Encyclopédie Universelle

  • Liberte — Liberté Pour les articles homonymes, voir Liberté (homonymie). La liberté est la faculté d agir selon sa volonté sans être entravé par le pouvoir d autrui. D un point de vue philosophique, elle peut être définie comme la capacité de se déterminer …   Wikipédia en Français

  • liberté — Liberté. s. f. Le pouvoir que l ame a de se determiner au choix d une chose ou d une autre, de faire ou de ne faire pas. Dieu a donné la liberté à l homme. la liberté de la volonté. liberté d approuver & de contredire. les passions diminuent la… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • liberté — Liberté, et franchise de parler, et vivre comme on veut, Libertas. Liberté accoustumée, Tradita atque inculcata libertas. La liberté qu on a de ses ancestres, et en laquelle on a esté nourri, Tradita atque inculcata libertas. La liberté est… …   Thresor de la langue françoyse

  • Liberté — (frz. für Freiheit) bezeichnet: Liberté, égalité, fraternité, das Motto der französischen Republik, siehe Freiheit, Gleichheit, Brüderlichkeit die Nationalhymne von Guinea, siehe Liberté (Hymne) ab 1950 der französische Name des Schiffes Europa,… …   Deutsch Wikipedia

  • Liberté — puede referirse a: Liberté, himno nacional de Guinea; Liberté, película de 2009 dirigida por Tony Gatlif; Liberté, periódico argelino; Liberté, movimiento de resistencia francés fundado por François de Menthon; Liberté, égalité, fraternité, lema… …   Wikipedia Español

  • Liberte — Liberté (frz. für Freiheit) bezeichnet: Liberté, égalité, fraternité, das Motto der französischen Republik, siehe Freiheit, Gleichheit, Brüderlichkeit die Nationalhymne von Guinea, siehe Liberté (Hymne) ab 1950 der französische Name des Schiffes… …   Deutsch Wikipedia

  • Liberté —   [französisch »Freiheit«], im Selbstverständnis der Träger der Französischen Revolution und wirkungsgeschichtlich das bedeutendste der drei revolutionären Losungsworte (Liberté, Égalité, Fraternité). Liberté wurde, verstanden als natürliches… …   Universal-Lexikon

  • liberté — LIBERTÉ: Ô liberté ! que de crimes on commet en ton nom ! Nous avons toutes celles qui sont nécessaires. La liberté n est pas la licence (phrase de conservateur) …   Dictionnaire des idées reçues

  • Liberté I — est un film franco sénégalais réalisé par Yves Ciampi en 1962. Il retrace l histoire de Dakar vers 1960. Lien externe Fiche IMDb Portail du cinéma …   Wikipédia en Français

  • Liberté — Liberté, Fraternité, Égalité (frz.), Freiheit, Brüderlichkeit, Gleichheit: Losungsworte der Franzosen während der großen Revolution …   Kleines Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»