-
1 liberté
nf.1. ozodlik, erkinlik, erk, hurlik; liberté politique siyosiy erkinlik; défenseur de la liberté erkinlik himoyachisi; vive la liberté! yashasin ozodlik!2. erkinlik, imkon, bo‘sh vaqt; agir en toute liberté, en pleine liberté har tomonlama, to‘la erkin ish tutmoq; prendre des libertés quyushqondan chiqib ketmoq, o‘ ta betakalluf bo‘lmoq. -
2 acheter
vt.1. sotib olmoq, xarid qilmoq; acheter une voiture mashina sotib olmoq; acheter à crédit, au comptant, en gros kreditga, naqd pulga, ko‘tarasiga sotib olmoq; acheter qqch. dans un magasin, au marché, chez le pharmacien biror narsani do‘kondan, bozordan, dori tayyorlovchidan sotib olmoq2. pul berib o‘z tomoniga ag‘darib olmoq, og‘dirmoq; acheter un fonctionnaire, des témoins mansabdorni, guvohlarni og‘dirib olmoq3. fig. biror narsa evaziga erishmoq; acheter sa liberté au péril de sa vie hayotini xavf ostiga qoldirib ozodlikka erishmoq. -
3 atteinte
nf.1. être hors d'atteinte yetib bo‘ lmaydigan joyda bo‘lmoq; xavfsiz joyda bo‘lmoq; il s'enfuit et fut bientôt hors d'atteint u qochib ketdi va tezda yetib bo‘lmaydigan joyda edi2. qasd, suiqasd qilish, hamla qilish; suiqasd, tajovuz; zarar, shikast, ziyon; une atteinte à la liberté de qqn. birovning erkinligiga tajovuz qilish; porter atteinte à ziyon yetkazmoq; porter atteinte à l'indépendance mustaqillikka suiqasd qilish. -
4 attentat
nm. suiqasd, tajovuz; commettre un attentat suiqasd qilmoq; un attentat à la liberté erkinlikka tajovuz. -
5 attentatoire
adj. xavfli, xatarli, tahlikali; tajovuzkor; qarshi qaratilgan; une mesure attentatoire à la liberté erkinlikka qarshi qaratilgan tadbir. -
6 cortège
nm.1. tantanali yurish, namoyish, mulozimlar, ayonlar2. tantanali yurish, olg‘a yurish, namoyish, turnaqator yurish; cortège nuptiale to‘y-tomosha namoyishi; cortège funèbre motam yurishi; cortège sans queue ni tête betartib, tartibsiz yurish; liberté des cortèges et manifestations de rues ko‘cha yurishi namoyish erkinligi. -
7 de
prép.I -da, -dan, -ning; II.1. ob'ekt harakati yoki jo‘nalishini ko‘rsatadi; se souvenir de qqn. kimnidir eslamoq2. izohni ifodalaydi; le mot de liberté ozodlik, erk so‘zi3. kesimning ot qismi; traiter qqn. de menteur aldoqchi deb muomala qilmoq4. infinitivdan, fe'lning noaniq formasidan oldin; c'est à nous d'y aller u yerga borish bizning navbatimiz5. ravish, sifatdosh va sifatdan oldin; cinq minutes de plus besh minut oldin, ko‘p; nous avons trois jours de libres; biz uch kun bo‘shmiz.-du, de la, desarg. partitifs1. aniq otdan oldin; boire du vin vino ichmoq2. sanab bo‘ladigan aniq otdan oldin; manger du lapin quyon go‘shti yemoq3. mavhum otdan oldin; jouer de la musique musiqa chalmoq4. sifatdan oldin. -
8 enjeu
nm.1. dov, ganak, tikilgan pul, o‘rta (qimorda)2. fig. umid bog‘lash, ishonch, umid; maqsad; l'enjeu de la lutte était la liberté kurashdan maqsad ozodlikka erishish edi. -
9 entrave
nf.1. kishan, tushov; mettre des entraves à un cheval otni tushovlab qo‘ymoq2. fig. to‘sqinlik, qiyinchilik; qarshilik, g‘ov; to‘g‘anoq; c'est une entrave à la liberté bu ozodlik uchun to‘sqinlikdir; briser les entraves g‘ovni buzib tashlamoq. -
10 esprit
nm.1. jon, ruh2. es, hush; perdre ses esprits hushidan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre ses esprits hushiga kelmoq3. ruh, arvoh, jin; l'esprit du mal iblis, shayton, jin4. aql, idrok, ong; fikr, dunyoqarash; il est sain de corps et d'esprit u aqlan va jismonan sog‘lom; la liberté d'esprit hurfikrlilik; un homme d'esprit aqlli odam; cultiver son esprit dunyoqarashni kengaytirmoq; aqlini o‘stirmoq; les nourritures de l'esprit ma'naviy ozuqa; où aviez-vous l'esprit? kallangiz, boshingiz qayerda edi? avez-vous perdu l'esprit aqlingizni yedingizmi? kalangiz ishlaydimi? une tournure d'esprit fikri-zikri, fikri-xayoli5. xarakterli xususiyat, mohiyat, ruh, talab; dans l'esprit de l'époque zamon ruhida(gi), zamon talabida(gi); l'esprit d'une doctrine ta'limotning mohiyati6. aqlning, fikrning o‘ tkirligi, zukkolik, zakiylik, donolik, zakovat; il est plein d'esprit u juda zikko7. chim. spirt; esprit-de-vin etil spirt. -
11 jaloux
-ouseI adj.1. rashkli, rashkchi, kunchi, qizg‘anadigan rashk qiladigan; il est jaloux de sa femme u xotinini qizg‘anadi2. hasadli, hasadchi, hasadguy; il est jaloux de ses voisins u qo‘shnilariga hasad qiladi3. avaylaydigan, ehtiyot qiladigan; qadrlaydigan; jaloux de sa liberté ozodligini qadrlaydigan4. jonkuyar, g‘ayratli, serg‘ayrat, tirishqoq; xohlovchi; exercer ses fonctions avec une ferveur jalouse vazifasini tirishqoqlik bilan bajarmoq; jaloux de plaire yoqishni istovchi, xohlovchi.II n.1. Rashkchi, kunchi, rashkli, rashk qiladigan odam2. hasadchi, hasad qiluvchi odam, g‘ayir, ichi qora, baxil, suq; faire des jaloux birovda hasad uyg‘otmoq. -
12 jouir
vt. I.1. maza qilmoq, huzurlanmoq, lazzatlanmoq, gasht qilmoq, zavqlanmoq, rohatlanmoq, sel bo‘lmoq, xush yoqmoq; jouir de la vie hayotdan zavqlanmoq; jouir de la compagnie de qqn. biror kimsa bilan ulfatchilikdan huzur qilmoq2. vulg. huzur qilmoq, rohat qilmoq (shahvoniy jihatdan)3. jouir de sazovor bo‘lmoq, bahramad bo‘lmoq; jouir d'une santé solide mustahkam sog‘likka ega bo‘lmoq; il jouit de l'estime de tous u hammaning hurmatiga ega; jouir d'une liberté absolue to‘liq ozodlikdan rohatlanmoq. -
13 martyr
-yren.adj.1. gunohkor, azob, aziyat tortgan, azob-uqubat tortuvchi, aziyat chekuvchi, jafokash2. shahid, jonini qurbon qiluvchi, jonini fido qiluvchi; martyr de la liberté ozodlik shahidlari; les martyrs de la résistance Qarshilik ko‘rsatish harakatining qurbonlari3. alamdiyda, jafokash; enfant martyr jabrdiyda bola (ota-onasi tomonidan azoblanadigan); peuple martyr jafokash xalq. -
14 métaphysique
I nf. metafizika, borliqning sabablarini va asoslarini o‘rganuvchi falsafiy ta'limotII adj.1. metafizikaga oid, metafizika ta'limotlariga asoslangan; metafizik; le problème métaphysique de la liberté humaine inson erkinligining metafizik masalalari2. umumiy tarzdagi, mavhum, noaniq; cette discussion est bien métaphysique bu munozara juda ham mavhum. -
15 opinion
nf.1. fikr, mulohaza, nazar, nuqtai nazar, qarash; adopter, suivre une opinion biror fikrni quvvatlamoq, biror fikrga amal qilmoq; il partage l'opinion de son frère u akasining fikriga qo‘shiladi; être de l'opinion du dernier qui a parlé oxirgi gapirganning fikriga qo‘shilmoq; donner, exprimer son opinion fikr bermoq, bildirmoq; défendre, soutenir une opinion bir fikrni himoya qilmoq, ma'qullamoq; avoir le courage de ses opinions o‘z fikrlarini qattiq turib himoya qilmoq; opinions toutes faites soxta fikrlar; c'est une affaire d'opinion bu shaxsiy fikrlar2. pl. fikrlar, aqidalar, nazaryalar; opinion philosophiques, politiques falsafiy aqidalar, siyosiy fikrlar; opinions avancées, subversives ilg‘or, qo‘poruvchi nazariyalar; liberté d'opinion fikr erkinligi3. avoir (une) haute, bonne, mauvaise opinion de qqn. biror kishi haqida yuqori, yaxshi, yomon, fikrda bo‘lmoq; avoir bonne opinion de soi o‘zi haqida yaxshi fikrda bo‘lmoq4. ijtimoiy qarash, fikr; l'opinion des autres, du monde boshqalarning, hammaning fikri; braver l'opinion jamoat fikrini nazar-pisand qilmaslik5. nuqtai nazar, qarash; l'opinion française fransuzlar nuqtai nazari; l'opinion publique jamoat fikri; il faut alerter l'opinion fikr qo‘zg‘atish kerak; sondages d'opinion fikrlarni o‘rganish; l'opinion est unanime, divisée fikr yakdil, turlicha. -
16 peine
nf.1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.nf.1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi. -
17 pour
I conj.1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emasII nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq. -
18 presse
nf.1. press, qisqich, iskanja, press stanok; presse hydraulique gidravlik press2. bosmaxona stanogi; loc. mettre sous presse bosmaga bermoq.nf.1. bosma; bosish, nashr qilish jarayoni; liberté de la presse bosib chiqarish erkinligi; delits de presse yolg‘on axborot2. matbuot; la presse à grand tirage katta tirajdagi gazeta; loc. avoir bonne, mauvaise presse matbuotda yaxshi, yomon baho olmoq; yaxshi, yomon obro‘ga ega bo‘lmoq; loc. conférence de presse press-konferensiya; agence de presse matbuot agentligi; attaché(e) de presse matbuot atashesi.nf.1. litt. tiqilinch, tirbandlik, ur-yiqit2. avj; avjga minish, chiqish; qizg‘inlik, tig‘izlik; les moments de presse tig‘iz payt. -
19 privatif
-iveadj.1. gram. inkorni bildiruvchi; préfixes privatifs inkorni bildiruvchi old qo‘shimchalar2. mahrum qiluvchi; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish.-iveadj. maxsus, alohida; appartement à louer, avec jardin privatif uy ijaraga beriladi, alohida bog‘i bilan. -
20 provisoire
adj. vaqtincha, muvaqqat, vaqtinchalik; le dentiste m'a posé une prothèse provisoire tish doktori menga vaqtincha yasama tish qo‘yib qo‘ydi; gouvernement provisoire muvaqqat hukumat; on l'a mis en liberté provisoire uni vaqtincha ozodlikda qoldirishdi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
LIBERTÉ — La question de la liberté peut être abordée à trois niveaux différents, dont chacun fait appel à un type propre de discours. À un premier niveau, celui du langage ordinaire, « libre » est un adjectif qui caractérise certaines actions humaines… … Encyclopédie Universelle
Liberte — Liberté Pour les articles homonymes, voir Liberté (homonymie). La liberté est la faculté d agir selon sa volonté sans être entravé par le pouvoir d autrui. D un point de vue philosophique, elle peut être définie comme la capacité de se déterminer … Wikipédia en Français
liberté — Liberté. s. f. Le pouvoir que l ame a de se determiner au choix d une chose ou d une autre, de faire ou de ne faire pas. Dieu a donné la liberté à l homme. la liberté de la volonté. liberté d approuver & de contredire. les passions diminuent la… … Dictionnaire de l'Académie française
liberté — Liberté, et franchise de parler, et vivre comme on veut, Libertas. Liberté accoustumée, Tradita atque inculcata libertas. La liberté qu on a de ses ancestres, et en laquelle on a esté nourri, Tradita atque inculcata libertas. La liberté est… … Thresor de la langue françoyse
Liberté — (frz. für Freiheit) bezeichnet: Liberté, égalité, fraternité, das Motto der französischen Republik, siehe Freiheit, Gleichheit, Brüderlichkeit die Nationalhymne von Guinea, siehe Liberté (Hymne) ab 1950 der französische Name des Schiffes Europa,… … Deutsch Wikipedia
Liberté — puede referirse a: Liberté, himno nacional de Guinea; Liberté, película de 2009 dirigida por Tony Gatlif; Liberté, periódico argelino; Liberté, movimiento de resistencia francés fundado por François de Menthon; Liberté, égalité, fraternité, lema… … Wikipedia Español
Liberte — Liberté (frz. für Freiheit) bezeichnet: Liberté, égalité, fraternité, das Motto der französischen Republik, siehe Freiheit, Gleichheit, Brüderlichkeit die Nationalhymne von Guinea, siehe Liberté (Hymne) ab 1950 der französische Name des Schiffes… … Deutsch Wikipedia
Liberté — [französisch »Freiheit«], im Selbstverständnis der Träger der Französischen Revolution und wirkungsgeschichtlich das bedeutendste der drei revolutionären Losungsworte (Liberté, Égalité, Fraternité). Liberté wurde, verstanden als natürliches… … Universal-Lexikon
liberté — LIBERTÉ: Ô liberté ! que de crimes on commet en ton nom ! Nous avons toutes celles qui sont nécessaires. La liberté n est pas la licence (phrase de conservateur) … Dictionnaire des idées reçues
Liberté I — est un film franco sénégalais réalisé par Yves Ciampi en 1962. Il retrace l histoire de Dakar vers 1960. Lien externe Fiche IMDb Portail du cinéma … Wikipédia en Français
Liberté — Liberté, Fraternité, Égalité (frz.), Freiheit, Brüderlichkeit, Gleichheit: Losungsworte der Franzosen während der großen Revolution … Kleines Konversations-Lexikon