Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

(izaera)

  • 21 izpi

    iz.
    1. ( argia) ray, beam
    2.
    a. Fis. ray; X-\izpi X-ray; gamma \izpi gamma ray
    b. [ izenen aurrean ] ray-; \izpi pistola raygun
    3.
    a. ( belarrezkoa) blade, blade of grass
    b. ( ileari d.) strand
    c. ( hariari d.) strand
    4. ( erleena) sting, bee-sting
    5.
    a. ( pittin bat) little bit; \izpi bat a smidgen; \izpirik ere ez nothing even a bit | nothing at all ; badago itxaropen \izpi bat there is a ray of hope; itxaropen \izpi bat sortu zitzaigun geure barnean a modicum of hope welled up within us
    b. ( tutik ez) ez zuen \izpirik ere esan he didn't say a thing ; hemen ez da \izpirik ageri nothing's turned up here ; ez du lotsaren \izpirik he doesn't have the slightest sense of shame; kezka \izpirik gabe without the slightest qualms
    6.
    a. ( egurrezkoa) splinter, chip
    b. fibre (GB), fiber (USA), filament
    7. moment, short time, a little bit, a little; \izpin real quick, in a jiffy; \izpian egingo dugu saldu-erosia we'll do the buying and selling in a moment
    8. ( josketan) thread, frayed thread; yarn
    9. Sukal. cake, tart
    10. ( izaera) disposition, character; \izpi oneko \\ umea good-tempered \\ bad-tempered child

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > izpi

  • 22 kaltegabe

    io.
    1. innocent
    2. ( izaera) inoffensive

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > kaltegabe

  • 23 kutsu

    iz.
    a. ( aztarna) trace, vestige; eztia husten duzunean, gelditzen zaio beti ere ontziari zenbait hondar edo \kutsu when you empty it of honey, there's always some remnant or aftertaste left behind in the vessel; etsaien etxeen \kutsurik bat ere gelditu gabe without leaving any trace of the enemies' houses behind
    b. ( erlikia) remains; ongi nahi diegun zeruko santuen edozein \kutsu asko estimatzen dugu we greatly appreciate any relic of the heavenly saints of whom we are so fond
    c. (irud.) bizimodu gaiztoak ariman uzten dituen \kutsu gaiztoak the evil traces that an evil lifestyle leaves in the soul; lotsaren \kutsurik ez dute they're not the least bit ashamed; ez du bere aitaren \kutsurik ere he doesn't look like his father in the very least; gogo \kutsurik gabe without the slightest inclination
    d. ( irud.) zalantza \kutsurik gabe without the slightest doubt
    2.
    a. ( mantxa, narrioa) taint, mark
    b. (irud.) taint; aiena itzazu nigandik bekatuaren \kutsuak keep me away from the taint of sin; zuetarik bekatu \kutsurik gabe enea jaurti biezaio lehen let he among you who is without sin cast the first stone
    3.
    a. contagion, taint; e-i \kutsua eman to contaminate sth; \kutsua hartu to be contaminated; nafarreria, sendatuz gero, uzten zuen bere ondotik ere, zenbait \kutsu smallpox, once overcome, usually left some taint in its wake
    b. infection
    c. (NG) (i zurritea) epidemic, plague
    4.
    a. ( izaera, tankera) character, trait; -(r)i \kutsua eman to set the tone for ; auzoko \kutsua, onerako zein txarrerako, itsaskorra da the character of the town, for better or worse, grows on you apaiztegiko \kutsua ez zaizula joan ezagun da it's obvious that character you got while at the seminary hasn't rubbed off; talde hori antzinako klasikoen \kutsua euskal letretan txertatzeko sortu zen that group was formed to implant the temperament of the ancient classics in Basque letters; herri \kutsua duten bertsoak verses with a touch of the folk tradition; herri horrek euskal \kutsua badu that town does have a Basque character to it
    b. ( hizkerari d.) accent, intonation, inflection; Zarauzko (hizkeraren) \kutsua hartu duzu you've taken on a bit of a Zarautz accent
    5. ( zaporea) taste; \kutsu latza du it's got a sour taste; \kutsu ona du it's got a good taste; erre \kutsua burnt aftertaste; eltzeak luzaro edukiz berrian hartzen duen usaina eta \kutsua the pot keeps the smell and taste of a new pot for a long time
    b. ( irud.) ( gustua) alprojen \kutsu duen janzkera bat a rakish manner of dress; asmoz, \kutsuz, eta jantziz by design, in taste and in dress
    6. ( ondarea, jarauntsia)
    a. inheritance; \kutsurik utzi al dizu? did he leave you any inheritance?
    b. ( irud.) heritage, legacy; arbasoen \kutsua gorde egin behar da we must preserve our forefathers' heritage
    7. Sukal. ( zukua) broth; urdaiaren \kutsuan busti ditugu xerrak we dipped the steaks into a bacon broth
    8. ( pittin) bit; \kutsua edan dut I drank a little bit; ene \kutsua kendu zidaten my little bit was taken away from me
    9. ( partaidetza) participation, part; e-tan \kutsu izan ( du/ad.) to have a part in sth; horretan ez dut \kutsurik I play no part in that
    10. ( hondarra, hondakina)
    a. ( esneari d.) dregs
    b. ( ardoari d.) dregs, lees
    c. ( hondakina) sediment, settlings io. ahaide \kutsu distant relative; oraindik \kutsukoak gara we're still distantly related

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > kutsu

  • 24 lakatz

    I.
    iz.
    1. ( gaztainari d.) chestnut burr; \lakatza arrakalatu zen the burr split open
    2.
    a. ( zuhaixka-adarra) bush branch
    b. ( alboko adarra) side branch
    c. ( korapiloa) branch knot
    3.
    a. ( zatia) piece
    b. (irud.) zer \lakatza! what a rascal!
    4. ( laranjari, baratxuriari d.) segment; berakatz \lakatz garlic segment
    5. ( ziria, iruzurra) i-i \lakatz ederra sartu to pull the wool over sb's eyes | to fool sb
    II.
    iz. roughness; orain \lakatzak leundu behar dira now the rough edges have got to be smoothed over io.
    1.
    a. rough; azal \lakatz rough skin
    b. ( eztarria) hoarse
    c. ( ertza) rough, jagged
    2. ( p., izaera) rough, surly; tankera \lakatzeko zerbitzaria a surly waiter
    b. ( bekataria) entrenched, inveterate

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > lakatz

  • 25 latz

    iz.
    1. roughness; oihal horrek baditu \latz batzuk that cloth is rough in places
    2. (irud.) \latzak eta beltzak ikusi to go through hell | to have a rough time; norainokoak izan ziren haien \latzak ez dizut kontatuko I won't tell you the extent of their tribulations io.
    1. ( ukituz) rough; soka \latz bat a rough piece of rope
    2.
    a. ( ertza) uneven, jagged, rough
    b. ( lurraldea, eremua) rough, rugged; bide \latz rough track
    c. ( aldapa) steep, rugged
    3.
    a. ( ilea) bristly, coarse
    b. ( haria) coarse, rough
    4.
    a. ( ahotsa) rough, harsh; rasping
    b. ( jokabidea) surly, gruff
    c. ( izaera) harsh, stern, strict, demanding
    5. ( oldartsua) impetuous, rash, impulsive
    6.
    a. ( klima) hard, tough
    b. ( negua) harsh, severe
    7.
    a. ( gogorra) harsh, fierce; borroka \latz fierce struggle; egia \latz harsh truth; egia \latz eta garratza zen the truth was harsh and bitter
    b. ( hitza) harsh, rude, blunt
    8.
    a. ( dastamenari d.) sour, bitter, tart; sagar \latz sour apple
    b. ( ardoa) tangy adb. sternly, harshly; \latz eta zintzo-zintzo haziak ontzat hartuko ditu neke eta goseak the one who is raised sternly and righteously will take hunger and hardship in his stride

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > latz

  • 26 lehor

    iz.
    1. ( itsasoa ez) land; \lehorrean gelditu ziren marinelak the sailors remained ashore; \lehorrez etorri ziren they came by land; itsasoan bezala \lehorrean ere both on land and at sea; \lehorraren bistara etortzean when it came in sight of land; \lehorra hor! land ho!
    2. ( eskualdea) tract, expanse, area; Coca-Colaren izena \lehorrez \lehor hedatua izan da Lurreko bazter hurrunetaraino the name of Coca-Cola has been spread from area to area to the farthest reaches of the Earth
    3. ( Lurra) Earth; zeru eta \lehorreko indarra da zurea the power of heaven and earth are thine (Bibl.)
    4. ( aterpea) shelter, refuge; etxe txarra, \lehor txarra a bad house is a bad shelter; nahi nuke, Jainkoaren izenean, gaurko \lehorra I'd like, in God's name, some shelter for the night; belarra zuen janari, ura edari, eta zerua \lehor its food was grass, water its drink, and the sky its shelter; Piarres \lehorrean dago: Baionako presondegian Piarres has a roof over his head: in the Bayonne jailhouse io.
    1. dry; arropa \lehor dry clothes; haize \lehor dry wind; lasto \lehor dry straw; ogi \lehor stale bread
    b. ( eskualdea) dry, arid
    2. ( ardoa) dry
    3. ( argala) scrawny, gaunt; behi \lehor scrawny cow
    4. ( izaera) dry, disagreeable, cranky

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > lehor

  • 27 leun

    [from Lat. "planum" (flat)] io.
    1. smooth; harri \leunak smooth stones; olioa baino \leunagoa haren lepoa her neck was smoother than oil
    2.
    a. ( itsasoa) calm
    b. ( gainaldea) smooth, even, level
    3. ( biguna) soft; jantzi \leunak smooth clothes
    a. ( klima) mild
    b. ( haizea) gentle
    c. ( musika, ahotsa) soft, mellow, sweet
    d. ( hotsa, soinua) soft, quiet, gentle
    e. ( zaporea) smooth, mild, suave
    f. ( aldapa) gentle; mendixka \leunak gentle hills
    g. ( kolorea) gentle, mild, light
    h. ( ibilera, jokabidea) gentle, graceful, poised
    i. ( ukia) soft, silky, satiny, velvety
    j. ( usaina) gentle, sweet, delicate
    k. ( lana) easy
    l. ( iritzia) mild
    m. ( ilea) smooth, straight; ile \leuneko abareak smooth-haired animals; ile \leuna du she has straight hair
    n. e-r eskularru \leunez tratatu to treat sth with kid gloves
    5.
    a. ( p.) gentle, meek, mild, kind
    b. ( izaera) gentle, meek

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > leun

  • 28 mendu

    I.
    iz.
    1. Nekaz. cleft grafting
    2.
    a. ( izaera) character, trait; nola neurtuko dugu haren \mendua how shall we judge her character?
    b. manner, nature, instinct; azeri zaharrari ulea joan, \menduak ez an old fox might lose his hair but not his instincts
    3.
    a. liking, fancy, affinity
    b. desire
    II.
    du/ad. to
    1. ( menderatu) to subjugate, bring under control
    2.
    a. ( garaitu) defeat, conquer
    b. (irud.) to overcome; loaz \mendua overcoming sleepiness
    3. ( aberea) tame, teach
    4. mendratu

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > mendu

  • 29 mutin

    iz.
    1. ( matxinada) mutiny
    2. ( izaera) aloofness, coolness io. ( itsaskorra) sticky; lur \mutin sticky soil

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > mutin

  • 30 samur

    io.
    a. soft
    b. ( azala, eskua) soft, tender
    c. ( okela, haragia) tender
    d. ( haragi biziduna) soft, flabby
    e. ( ore a) smooth
    2.
    a. ( izaera) weak, impotent
    b. ( hotsa, zarata) soft, gentle, faint
    c. ( begirada) tender
    d. ( hitza, s.o.) soft, gentle
    e. ( hitza, z.tx.) bland f. ( bihotza) tender; bihotz \samurrekoa da he's tender-hearted
    3. ( hauskorra) fragile, brittle, delicate; zer da beirazko ontzia baino gauza \samurragorik? what is more fragile than a glass {container || vessel}?
    4. Met. ( eguraldia)
    a. ( epela) mild, wet
    b. ( txarra) awful, raw
    a. easy; oso \samurra da holakoa egitea it's easy to do such a thing
    b. negar-\samurra da he's prone to crying
    6.
    a. ( haserrea) angry, livid; biziki \samur dugu Aita Dad is absolutely furious | Dad is quite put out
    b. ( haserrekorra) touchy adb. easily; \samur egin da it's easilydone

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > samur

  • 31 tankera

    iz.
    1. appearance, look
    2.
    a. style; zer \tankeratakoa nahi duzu? what style would you like?
    b. literary style; olerki \tankera poetic style
    3. ( umorea) mood, disposition, frame of mind; gaur \tankera txarrean dago today she's in a bad mood
    4. ( izaera) character, disposition; oso \tankera gaiztokoa da he's got a nasty disposition

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > tankera

  • 32 triste

    io.
    1.
    a. ( p.) sad, unhappy
    b. ( izaera) melancholic, gloomy
    c. ( itxura, aurpegia) sad-looking
    2. ( kanta, olerkia, e.a.)
    a. sad, mour-neful
    b. ( paisaia) dreary, desolate, dismal adb. sad; \triste bizi dira they live a sad life

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > triste

  • 33 zorrotz

    io.
    1.
    a. ( labana, e.a.) sharp; atzapar \zorrotzak sharp claws
    b. ( punta) pointed, sharp
    c. ( Mat.) ( angelua) acute
    2.
    a. ( Mus.) ( nota) high, high-pitched
    b. ( soinua) piercing, penetrating
    c. (H. Jak.) acute
    3. (irud.)
    a. ( adimena, zentzua) keen, sharp, acute, penetrating, discerning
    b. ( oharra) clever, smart
    c. ( zaporea) sharp, pungent
    d. ( kritika) penetrating, trenchant, biting, pungent, scathing, caustic
    e. ( galdera) acute, searching
    f. ( begirada) searching, sharp, penetrating
    g. ( erantzuna, ihardespena) stinging, sharp-tongued, barbed
    h. ( mingaina, mihia) sharp
    i. ( espiritua) eager; espiritua \zorrotza da baina haragia erorkor the spirit is willing but the flesh is weak
    4.
    a. ( mina) sharp, shooting, acute; oinaze \zorrotz excruciating pain
    b. ( eritasuna) pungent; eritasuna \zorrotza eta bortitza denean when the disease is pungent and virulent
    5.
    a. ( p., izaera) severe, harsh, stern; hura bezain \zorrotza izan banintz, ez ginen inola ere konponduko if I had been as severe as him, we wouldn't have {got on (GB) || gotten along (USA) } at all
    b. ( gurasoa, irakaslea) strict, harsh
    c. ( diziplina) strict
    d. ( zigorra) harsh, severe
    e. ( aurpegiara) grim, stern
    f. ( agindua) strict
    g. ( araua) rigorous, tough, strict; debeku \zorrotz strict prohibition
    h. ( neurria) harsh, tough, strict, stringent adb. sharply; \zorrotz erantzun to reply wittily

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > zorrotz

См. также в других словарях:

  • Jesús Elosegi — Saltar a navegación, búsqueda Jesús Elosegi Nombre Jesús Elosegi Nacimiento …   Wikipedia Español

  • Sorkun — en las Kontrafiestas de Vallecas Datos generales Nombre real Sorkunde Rubio Antotegui …   Wikipedia Español

  • Jesús Elósegui — Nacimiento 1907 Tolosa Defunción 1979 …   Wikipedia Español

  • Xabier Gereño — Nombre completo Xavier López de Gereño Arrarte Nacimiento 12 de agosto de 1924 …   Wikipedia Español

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»