-
1 incendie
nf. yong‘in, o‘ t tushish, alanga, o‘ t, olov. -
2 assurance
nf.1. ishonch; en toute assurance to‘liq ishongan holda; perdre son assurance ishonchini yo‘qotmoq2. ishontirish, inontirish; so‘z, so‘z berish; va'da; sur cette assurance bu va'dadan so‘ng; donner à qqn. l'assurance de son amitié biror kimsani o‘zining do‘stligiga ishontirmoq3. ta'minot, sug‘urta; assurance sociale ijtimoiy sug‘urta; assurance contre l'incendie yong‘indan sug‘urta qilmoq, qildirmoq. -
3 avertisseur
-euseI n. signal, signal beruvchi asbob, qurilma; un avertisseur d'automobile avtomobil signali; un avertisseur d'incendie yong‘in-signaliII adj. signal beradigan, signal; ogohlantiruvchi, xabar beradigan; un appareil avertisseur signal beradigan, beruvchi asbob. -
4 empourprer
I vt. qizartirmoq, qizil tus bermoq, qizil tusga kiritmoq, qizil rangga bo‘yamoq; qip-qizil nur sochmoq; qizil rangda yoritmoq; l'incendie empourprait le ciel yong‘ in osmonni qizartirib yuborgan edi; la colère empourpra son visage g‘azabdan uning yuzi qip-qizarib ketgan ediII s'empourprer vpr. qizarmoq, qizil tusga kirmoq, qizil tus olmoq, qizil rangga bo‘yamoq; qizarib ko‘rinmoq; l'horizon s'empourprait ufq qizil tus olgan edi. -
5 éteindre
I vt.1. o‘chirmoq, so‘ndirmoq, puflab o‘chirmoq; éteindre un incendie yong‘inni o‘chirmoq; éteindre la bougie shamni o‘chirmoq éteindre sa cigarette sigaretni o‘chirmoq; éteindre l'électricité elektrni o‘chirmoq2. fig. kamaytirmoq, yumshatmoq, kesmoq, bosmoq, to‘xtatmoq; éteindre la douleur og‘riqni kesmoq, og‘riqni to‘xtatmoqII s'éteindre vpr.1. o‘chmoq, so‘nmoq; le feu s'est éteint o‘t o‘chdi; la lampe s'éteignit chiroq o‘chdi; ne laisse pas le feu s'éteindre o‘ tni o‘chirma!2. fig. kuchsizlanmoq, zaiflashmoq, yo‘qolmoq, pasaymoq. -
6 incendier
vt.1. yondirmoq, o‘ t qo‘ymoq, yoqmoq2. lovullatmoq; les piments lui ont incendié la gorge qalampir uning tomog‘ini lovullatib yubordi3. qizartirmoq (ufqni), qo‘zg‘atmoq, uyg‘otmoq, to‘lqinlantirmoq, jo‘shtirmoq (aqlni)4. (qqn) fam. so‘kmoq, haqorat qilmoq, tahqirlamoq, qopib olmoq. -
7 lance
nf.1. nayza; coup de lance nayza zarbasi; loc. rompre une lance, des lances avec ou contre qqn. tortishib, bahslashib qolmoq; loc. en fer de lance nayzabargli2. lance à eau suv purkagich (o‘t o‘chirish, sug‘orish ishlarida ishlatiladigan); lance d'incendie brandspoyt (ichak uchiga o‘rnatilgan purkagich). -
8 piquet
nm. qoziq; piquets de tente chodirning qoziqlari; attacher un cheval à un piquet otni qoziqqa bog‘lamoq; droit, raide, planté comme un piquet qoqqan qoziqday qaqqayib turmoq2. loc. mettre un élève au piquet o‘quvchini burchakka turg‘azib qo‘ymoq.nm. piquet d'incendie yong‘indan muhofaza qiluvchi soqchilar; piquet de grève piket (qo‘riqchi zabastovkachi lar guruhi).vx. qarta o‘yinining bir turi; jouer au piquet chillikka, o‘yinga o‘ynamoq. -
9 pompe
nf.1. litt. dabdaba, tantana, hashamat; sous Louis XIV, la pompe de Versailles contrastait avec la misère du peuple Lui XIV davrida Versal dabdabasi bilan xalqning qashshoqligi yaqqol ko‘zga tashlanib turar edi; loc. en grande pompe katta dabdaba, hasham, tantanovorlik bilan2. pompes funèbres dafn (qilish) byurosi3. loc. renoncer à Satan et à ses oeuvres shaytonga hay bermoq.nf.1. nasos; pompe aspirante; foulante so‘rib oladigan nasos; dam beradigan, haydaydigan nasos; amorcer une pompe nasosni ishga tushirmoq; pompe à incendie yong‘in nasosi; bateau-pompe o‘t o‘chiruvchi kema; la pompe à essence d'un moteur motorning benzonasosi2. pompe (à essence) yonilg‘i quyish shoxobchasi3. damlaydigan nasos; pompe de bicyclette velosiped nasosi4. fam. avoir le, un coup de pompe to‘satdan, birdaniga bo‘shashib ketmoq5. fam. à toute pompe o‘qday, yelday uchib; bor tezlikda; je me tire à toute pompe men o‘qday uchib chiqib ketdim6. poyabzal7. fam. soldat de deuxième pompe oddiy askar. -
10 poste
nf.1. pochta, pochta bo‘limi; bureau de poste pochta bo‘limi; employé des postes pochta xizmatchisi; un colis expédié par la poste pochta orqali jo‘natilgan posilka; mettre une lettre à la poste xatni pochtaga, pochta qutisiga tashlamoq; poste restante egasi so‘rab oladigan xat yoki shunday xatlar olinadigan pochta bo‘limi3. manzil, ot almashtirish, choparlar manzili; chevaux de poste pochta otlari.nm.1. post, kuzatish, nazorat qilish yoki boshqarish joyi; punkt, marra; un poste avancé oldingi marra; poste de commandement komandirning kuzatish marrasi; loc. être, rester à son poste o‘z postida, o‘rnida, joyida bo‘ lmoq, qolmoq; fam. être solide au poste o‘z o‘rnida, o‘z vazifasida qattiy turmoq, sabot-ma'tonatli bo‘lmoq2. post, soqchi, soqchilar gruppasi; relever un poste soqchini almashtirmoq; poste de police, poste de garde politsiya, qoravul posti3. poste de police ou poste politsiya mahkamasi; conduire un manifestant au poste namoyishchini politsiya mahkamasiga olib bormoq4. o‘rin, vazifa, lavozim, mansab; poste de travail ish o‘rni; professeur titulaire d'un poste ma'lum lavozimdagi o‘qituvchi; poste vacant bo‘sh o‘rin; les postes de travail ish o‘rinlari5. des postes d'essence yog‘ quyish shoxobchalari; poste d'incendie o‘ t o‘chirish bo‘limi.nm. apparat (radio, televizor); ouvrir le poste radio, televizorni qo‘ymoq. -
11 propagation
nf. tarqalish, yoyilish, ko‘payish, kuchayish, rivojlanish; la propagation de l'épidémie a été très rapide epidemiya juda tez tarqaldi; les pompiers ont empêché la propagation de l'incendie o‘t o‘chiruvchilar olovning kuchayib ketishiga yo‘l qo‘ymadilar. -
12 propager
vt.I tarqatmoq, yoymoq; gazetalar yangilikni yoydilarII se propager vpr. tarqalmoq, yoyilmoq; l'incendie s'est propagé très vite yong‘in juda tez yoyildi; la nouvelle s'est propagée dans toute la région yangilik butun viloyatga tarqaldi. -
13 rage
nf.1. quturish, g‘azablanish, g‘azabga minish, g‘azabga olish; être fou de rage g‘azabdan quturib ketmoq; être, se mettre en rage g‘azab otiga minmoq2. qattiq g‘azab, qahr, achchiq, jahl, kek, xusumat3. qattiq, chidab bo‘ lmas og‘riq; rage de dents chidab bo‘lmas tish og‘rig‘i; faire rage quturmoq, avjiga minmoq, zo‘raymoq, kuchaygandan kuchaymoq; la tempête faisait rage bo‘ron quturar edi; l'incendie fait rage yong‘in quturyapti.nf. quturish (kasallik); vaccin contre la rage quturishga qarshi vaksina. -
14 ravage
nm.1. vayronaga, xarobaga aylantirish; vayronagarchilik; les ravages de la guerre urush xarobalari2. yakson, vayron qilish; les ravages d'un incendie olovning yakson qilishi; la grêle a fait du ravage do‘l yakson qildi; fam. faire des ravages ishqida kuydirmoq, yondirmoq. -
15 recrudescence
nf.1. ko‘payish, kuchayish, zo‘rayish; une recrudescence de fièvre isitmaning zo‘rayishi2. kuchayish, avj olish; la recrudescence des combats, d'un incendie kurashning, yong‘inning avj olishi. -
16 reflet
nm.1. shu'la, tovlanish; reflets métalliques metallning tovlanishi; cheveux à reflets roux qizg‘ish tovlanuvchi soch; des reflets d'incendie yong‘inning shu'lasi2. aks, tasvir; le reflet d'un visage dans la vitre yuzning oynadagi aksi3. aks-sado, tasavvur; l'écriture, reflet de la personnalité shaxsning yozuvi, aks-sadosi; il n'est plus que le reflet de lui-même uning suratigina qoldi. -
17 risque
nm.1. xavf, xavf-xatar, tahlika; une entreprise pleine de risque xavf-xatarga to‘la ish; c'est un risque à courir bu o‘zini xavf-xatarga qo‘yish; loc. à vos risques et périls tavakkaliga, tavakkal qilib; rique de xavfi; un risque d'agravation yomonlashish xavfi; au risque de xavfxatarga qo‘yib; au risque de se tuer, il sauta dans le vide o‘zining jonini xatarga qo‘yib, u o‘zini tubsizlikka tashladi; loc.adj. à risque xavfli; une grossesse à risques xavfli semizlik; à hauts risques juda xavfli; les risques d'incendie yong‘in xavfi; assurance tous risques turli ko‘ngilsizliklardan sug‘irta2. tavakkal; avoir le goût du risque tavakkal qilishni yaxshi ko‘rmoq; prendre un, des risques tavakkal qilmoq. -
18 rougeoyer
vi. qizarmoq, shafaq tusiga kirmoq, yolqinlanmoq; incendie qui rougeoie dans la nuit tunda yolqinlanayotgan olov. -
19 sauve-qui-peut
nm.inv.1. qochib qol, joningni saqla; des “sauve-quipeut!” éclatent tout autour har tomondan “qochib qol” degan qichqiriqlar yangray boshladi2. sarosima, sarosimalik, vahima, hayajon, dahshat; à l'annonce de l'incendie, ça a été le sauve-qui-peut général yong‘in e'lon qilinganda, hamma har tarafga qochaboshladi.
См. также в других словарях:
incendie — [ ɛ̃sɑ̃di ] n. m. • 1575; lat. incendium; cf. a. béarnais encendy (1570) 1 ♦ Grand feu qui se propage en causant des dégâts. ⇒ embrasement, 1. feu. Incendie involontaire, criminel. L explosion a allumé, provoqué un incendie. Incendie qui éclate,… … Encyclopédie Universelle
incendie — INCENDIE. s. m. Grand embrasement. Furieux incendie. horrible incendie. l incendie d un Temple, d un Palais, d une ville. esteindre, appaiser, arrester l incendie. Il signifie fig. Combustion, grand trouble, grande querelle, guerre civile. Cela… … Dictionnaire de l'Académie française
incendié — incendié, ée (in san di é, ée) part. passé d incendier. 1° Mis en feu. Maison incendiée. Par extension. • La zone incendiée [la zone dévastée par l incendie] a pris une autre route, on peut même dire qu elle a une double direction en… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
incendie — INCENDIE: Un spectacle à voir … Dictionnaire des idées reçues
Incendie — Pour les articles homonymes, voir Incendie (homonymie). Un incendie est un feu violent et destructeur pour les activités humaines ou la nature. L incendie est une réaction de combustion non maîtrisée dans le temps et l espace … Wikipédia en Français
incendie — (in san die) s. m. 1° Feu très grand, très étendu, surtout celui qui consume des édifices, des forêts, un vaste amas de matières. • Les grands incendies des forêts produisent une quantité considérable de matière ferrugineuse et magnétique,… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
INCENDIE — s. m. Grand embrasement. Un horrible, un vaste incendie. L incendie d une maison, d un temple, d un palais, d une ville. L incendie d une forêt. L incendie a tout dévoré. On ignore la cause de cet incendie. L auteur d un incendie. Cette partie de … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
Incendie du 5-7 — 45°22′59″N 5°42′37″E / 45.38306, 5.71028 Le 5 7 était un dancing situé le long de la D520 à Saint Lau … Wikipédia en Français
INCENDIE — n. m. Embrasement d’un édifice, d’une maison, d’une forêt, etc., causé par le hasard ou la malveillance. L’incendie d’une maison, d’un temple, d’une ville. L’incendie d’une forêt. L’incendie a tout dévoré. On ignore la cause de cet incendie.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
incendie — Embrâsement d un bâtiment: une affreuse incendie . Ce substantif est du genre masculin; dites, un grand incendie . Ce mot fait exception, ainsi que génie , messie … Dictionnaire grammatical du mauvais langage
incendie — nm. ; embrasement : fwà <feu> nm. (Albanais 001, Annecy 003, Balme Sillingy, Saxel), fû a (Semine) ; insandi nm. (001, Montagny Bozel, Villards Thônes 028). A1) pompe à incendie : ponp insandi nf. (001), ponp à fwà <pompe à feu> (001 … Dictionnaire Français-Savoyard