Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(franc)

  • 1 franc

    -franque
    n.adj. frank, franklar.
    nm. frank (pul birligi); l'ancien franc eski frank; le franc or oltindan qilingan frank.
    -franche
    I adj.
    1. erkin, bemalol, majburiyatdan xolis; une ville franche ochiq shahar; être franc du collier bardam va dadil harakat qilmoq
    2. ochiq, sofdil, pok; situation franc ochiq, sog‘lom vaziyat; jouer franc jeu ochiq harakat qilmoq
    3. epchil, uddaburo
    4. to‘ liq; huit jours francs to‘liq sakkiz kun
    5. haqiqiy, asliy; franc de goût haqiqiy, sof (vino haqida)
    II adv. ochiqlilik bilan, soflik bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > franc

  • 2 franc-parler

    nm. bemalol fikrni ifoda qilish; avoir son franc-parler haqiqatni shundoq yuziga gapirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > franc-parler

  • 3 franc-maçon

    nm. (pl francs-maçons) frank-mason, mason (oqim).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > franc-maçon

  • 4 franc-maçonnerie

    nf. frankmasonstva, masonstva (XVIII asrda bo‘lgan diniy oqim).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > franc-maçonnerie

  • 5 franc-tireur

    nm. (pl francs-tireurs) frantirer, partizan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > franc-tireur

  • 6 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 7 port

    nm.
    1. port, bandargoh; un port maritime, fluvial dengiz, daryo porti; port de commerce, de pêche, de guerre savdo, baliqchilar porti; harbiy port; port d'attache d'un bateau kema ro‘yxatda turadigan port; port franc bojxona tekshiruvisiz port; loc. arriver à bon port manzilga eson-omon yetib kelmoq
    2. litt. boshpana, tinch joy
    3. port shahri.
    nm. dovon (Pireneyada).
    nm.
    1. o‘zi bilan olib yurish, taqib yurish; port d'armes qurol olib, taqib yurish; autorisation de port qurol olib yurishga, taqib yurishga ruxsatnoma
    2. pochta orqali jo‘natilgan narsalarning haqi, pochta haqi; un colis expédié franc de port, franco de port haqi to‘langan otkritka; port dû haqi to‘lanmagan pochta
    3. gavdani, o‘zini tutish; un gracieux port de tête boshning nazokat bilan o‘rnashuvi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > port

  • 8 aveu

    nm.
    1. iqror bo‘lish, bo‘yniga olish; un aveu franc, sincère samimiy, chin ko‘ngildan iqror bo‘lish; faire l'aveu de qqch. biror narsani bo‘yniga olmoq; passer aux aveux iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq
    2. de l'aveu de tous barchaning, barcha kishilarning e'tirof qilishicha, aytishlaricha; un homme sans aveu shubhali kishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aveu

  • 9 délai

    nm.
    1. kechiktirish, keyinga surish, cho‘zish, kechikish, orqaga sudrash, imillash; sans délai darrov, darhol, o‘sha onda, tez, kechiktirmay; obtenir un délai muhlat olmoq
    2. muhlat, muddat, fursat, davr, vaqt; délai prescrit maxfiy muddat; délai franc sof fursat; délai de faveur imtiyozli muddat; délai d'assignation sudga chaqiriq vaqti; délai de résidence yashash muddati; tenir les délais chidamoq, vaqtida tayyorlamoq; avant le délai vaqtidan ilgari, oldin; dans un délai de trois semaines uch soatlik fursatda; à bref délai qisqa muddatda, tezda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > délai

  • 10 estimer

    I vt.
    1. baholamoq, baho bermoq, bahosini chamalamoq, narxini belgilamoq, aniqlamoq, belgilamoq, deb bilmoq, topmoq, les dommages sont estimés à un million de franc zarar bir million frank deb belgilandi; il faut l'estimer à sa juste valeur uni qadr-qimmatiga yarasha baholamoq, uni munosib taqdirlamoq; j'estime à 100 mètres la distance qui nous sépare bizning oramizdagi masofani 100 metr deb belgilayapman
    2. hurmat qilmoq, hurmatlamoq, izzatlamoq, izzat-ikrom ko‘rsatmoq, e'zozlamoq, j'estime beaucoup ce professeur men bu o‘qituvchini juda hurmat qilaman; il est estimé de tous uni hamma hurmat qiladi; u hammaning izzat-ikromiga sazovor
    3. hisoblamoq, deb o‘ylamoq, bilmoq; sanamoq, topmoq, faraz qilmoq; j'estime que vous avez tort men sizni nohaq deb o‘ylayman; j'estime nécessaire de lui parler men u bilan gaplashish zarur deb hisoblayman
    II s'estimer vpr.
    1. bir-birini hurmat qilmoq; ils s'estiment beaucoup l'un l'autre ular bir-birini juda hurmat qiladilar
    2. deb o‘ylamoq, deb hisoblamoq (o‘zi); je m'estime satisfait du résultat men natijadan qoniqishim kerak deb o‘ylayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > estimer

  • 11 jeu

    nm.
    1. o‘yin, o‘ynash; loc.adv. par jeu hazillashib, hazil qilib, o‘ynab
    2. jeu de mots so‘z o‘yini
    3. o‘yin (ma'lum qoidalar asosida o‘ynaladigan); le règle du jeu o‘yin qoidasi
    4. pl. tomosha, sport musobaqasi; jeux du cirque sirk tomoshalari; Jeux Olympiques Olimpiada o‘yinlari
    5. partiya, daf'a, qur
    6. qimor, qimor o‘yini; maison de jeux qimorxona; se ruiner au jeu qimorda yutqazib qo‘ymoq
    7. dov, ganak, tikilgan pul (qimor o‘yinida); jouer petit, gros jeu oz, ko‘p pul tikib o‘ynamoq; faites vos jeux dovingizni tiking; les jeux sont faits masala hal, gap tamom, bo‘lari bo‘ldi, boshqa gap yo‘q
    8. o‘yin (shahmat, shashka, domino kabi o‘yin vositalari); un jeu d'échecs en ivoire fil suyagidan yasalgan shahmat; avoir un beau jeu qulay sharoitda bo‘lmoq, qo‘lida yaxshi qartasi bo‘lmoq
    9. komplekt, to‘plam, to‘da; un jeu de clefs kalitlar shodasi, to‘plami
    10. mashq, chalish, ijro etish, ijro (cholg‘u asboblarida); le jeu d'un violoniste skripkachining ijrosi
    11. ijro, ijro etish, o‘yin (aktyor lar, artistlar haqida)
    12. o‘yin, o‘ynash, harakat, raqs; jeu de jambes oyoq o‘yini; jeu de physionomie mimika, yuz mushaklarining ma'nolari harakatlari, imo-ishoralar
    13. yurish, siljish; ishlash, aylanish, harakat; le jeu d'un ressort prujinanaing siljishi; le jeu des muscles mushaklar harakati
    14. loc. c'est un jeu d'enfant arzimas narsa, yengil ish; jouer le jeu risoladagidek bajarmoq, biror narsani bajarishda qoidaga amal qilmoq; ce n'est pas de jeu siz g‘irromlik qilyapsiz; entrer en jeu biror ishga birinchi marotaba qo‘shilmoq; d'entrée de jeu boshidan, avval boshdan, boshlanishidanoq; entrer dans le jeu de qqn. biror kimsaning yonini olmoq; birov bilan hamfikr bo‘lmoq; être en jeu o‘ynamoq, o‘yinda qatnashmoq; shubha ostida qolmoq; noaniq bo‘lmoq; hal qilinmasdan qolmoq; xavfxatarda bo‘lmoq; se prendre, se piquer au jeu o‘yinga berilib ketmoq; cacher son jeu zimdan ish yurgizmoq; jouer double jeu munofiqona ish tutmoq, ikkiyuzlamachilik qilmoq; faire le jeu de qqn. birovning tegirmoniga suv quymoq; birovning ixtiyorida bo‘lmoq; jouer franc jeu ochiqdan-ochiq harakat qilmoq, ochiqchasiga ish tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jeu

  • 12 pénalisation

    nf.sport. jarima, shtraf; au football, le coup franc, le penalty sont des pénalisations futbolda, jarima to‘pi, o‘n bir metrli jarima to‘plari jarima hisoblanadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pénalisation

  • 13 tailler

    I vt.
    1. kesmoq, qirtishlamoq, yo‘nmoq, tarashlamoq, butamoq, shakl bermoq
    2. bichmoq
    II vpr. se tailler un franc succès muvaffaqiyatga erishmoq.
    vpr. ketmoq, qochmoq, g‘oyib bo‘lmoq; taillons nous! qochdik, quyon bo‘ldik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tailler

  • 14 zéro

    nm.
    1. nol; deux plus deux moins quatre, égale zéro ikki qo‘shuv ikkidan to‘rtni olsak nolga teng; gagner par trois buts à zéro uchu nolga yengmoq; avoir zéro sur vingt yigirmadan nol baho olmoq
    2. yo‘qlik; arzimaslik, nochorlik; il a le moral à zéro kayfiyati yo‘q; pour moi, c'est zéro buning men uchun (bir chaqalik) ahamiyati yo‘q; un zéro bo‘lmag‘ur, arzimas, nochor odam
    3. fam. hech qanday, hech bir, mutlaqo, aslo; il a fait zéro faute à sa dictée u diktantida birorta ha xato qilmadi; ça m'a coûté zéro franc bu menga suvtekinga tushdi; recommencer tout à zéro hammasini boshqatdan boshlamoq
    4. nol, hisobning boshlang‘ich nuqtasi; dix degrés au-dessous de zéro minus o‘n daraja.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > zéro

См. также в других словарях:

  • franc — franc …   Dictionnaire des rimes

  • franc — 1. (fran) s. m. Nom d un peuple germain qui habitait les bords du Rhin, qui envahit les Gaules et y fonda une monarchie. •   Les Francs commençaient alors à se faire craindre ; c était une ligue de peuples germains qui habitaient le long du Rhin… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • franc- — ⇒FRANC , élém. de compos. Premier élém. de composés subst.; issu de l adj., il forme des composés subst. masculins. A. [Le 1er élém. signifie qu il y a absence de liens de dépendance] 1. [Le 2e élém. est un subst. désignant la pers. dépourvue de… …   Encyclopédie Universelle

  • franc — Franc, m. Celuy qui ne doibt point de tribut, Immunis, Liber. Ce mot Franc importe toute exemption et acquict de toute charge, debte, servitude. Selon laquelle signification on dit en matiere de baulx, eschanges, et venditions d heritages, franc… …   Thresor de la langue françoyse

  • FRANC C.F.A. — FRANC C.F.A. FRANC C.F.A. Unité monétaire de la Communauté financière africaine (C.F.A.), créée à la fin de 1945 pour les anciennes colonies françaises d’Afrique ainsi que pour Madagascar, la Réunion, les Comores, et Saint Pierre et Miquelon. Sa… …   Encyclopédie Universelle

  • Franc — 〈[ frã:] m.; , s [ frã:] od. (bei Zahlenangaben) ; Abk.: fr; Pl.: frs〉 frühere Währungseinheit in Frankreich, Belgien, Luxemburg, 100 Centimes ● französischer Franc 〈Abk.: F; Pl.: FF〉; belgischer Franc 〈Abk.: bfr; Pl.: bfrs〉; Luxemburger …   Universal-Lexikon

  • FRANC-LR — Cette page a été supprimée. Le journal des suppressions et des déplacements est affiché ci dessous pour référence. 4 octobre 2009 à 11:55 Gede (discuter | contributions) a supprimé « FRANC LR » ‎ (Violation de copyright) Wikipédia ne possède pas… …   Wikipédia en Français

  • Franc-Or — 100 francs or (pièce suisse de 1925) Le franc or désigne le franc Germinal qui a servi en France puis dans plusieurs pays européens dans le cadre de l Union monétaire latine et enfin comme monnaie de compte de la BRI. Sommaire …   Wikipédia en Français

  • Franc Or — 100 francs or (pièce suisse de 1925) Le franc or désigne le franc Germinal qui a servi en France puis dans plusieurs pays européens dans le cadre de l Union monétaire latine et enfin comme monnaie de compte de la BRI. Sommaire …   Wikipédia en Français

  • Franc or — 100 francs or (pièce suisse de 1925) Le franc or désigne le franc Germinal qui a servi en France puis dans plusieurs pays européens dans le cadre de l Union monétaire latine et enfin comme monnaie de compte de la BRI. Sommaire …   Wikipédia en Français

  • FranCœur — Genre Dramatique Production Robert Charbonneau Pays d’origine  Canada Chaîne d’origine Radio Canada, TFO Nom …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»