-
1 estomac
oshqozon; avoir un bon estomac oshqozoni sog‘ bo‘lmoq; avoir l'estomac dans les talons o‘lguday och bo‘lmoq. -
2 creux
-euseI adj.1. kovak, teshik, havol, ichi bo‘sh, bo‘sh, quruq, puch; arbre creux kovak yog‘och; assiette creuse chuqur tarelka, kosa; chemin creux chuqurlikdagi yo‘l; ventre creux, estomac creux och, bo‘sh qorin, oshqozon; avoir le nez creux fam. nozik didli, sezgir, farosatli, tuyg‘uli bo‘lmoq, ega bo‘lmoq; prov. il n'y en a pas pour sa dent creuse bu yerda unga hech vaqo yo‘q, unga moli-mardumxo‘rlik qiladigan hech narsa yo‘q2. botiq, cho‘kik, ichiga botib, kirib ketgan, kirtaygan; yeux creux kirtaygan, botiq ko‘zlar; joues creuses ichiga kirib ketgan yuz3. fig. ichi bo‘sh, uncha chuqur bo‘lmagan, sayozroq, past, sayoz, bema'ni, mazmunsiz, suyuq, puch, ma'nosi yo‘q; formule creuse ma'nosiz so‘zlar; esprit creux, tête creuse bo‘sh kalla, past aql, puch kalla, suyuq odam; cerveau creux xayolparastII adv. sonner creux bo‘g‘iq, unsiz, tovushsiz jiringlamoqIII nm.1. cho‘nqir yer, ichiga botgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, kovak, ichi bo‘shlik, o‘yilgan joy; soylik, pastlik, jarlik, soy; creux d'un arbre daraxt kovagi; creux du genou tizza chuquri; creux de la main kaft, hovuch, siqim; j'ai un creux dans l'estomac ko‘krak chuqurcham achishyapti2. fam. bo‘sh soat (jadvalda). -
3 aigreur
nf. nordonlik, achchiqlik; achchiq, nordon, ta'm; l'aigreur des fruits verts g‘o‘r mevaning nordonligi2. pl. me'da, jig‘ildon qaynashi, zarda; achchiq kekirish; avoir des aigreurs d'estomac me'da qaynashini sezmoq3. fig. zaharxandalik, achchiqlik, keskinlik; avec aigreur zaharxandalik bilan; ranj bilan. -
4 cancer
nm.1. xavfli o‘sma, yomon shish, rak, saraton; cancer de l'estomac oshqozon, me'da raki2. yemiruvchi narsa, o‘sma3. qisqichbaqa yulduzlar turkumi, saraton burji. -
5 crampe
nf.1. tomir tortishish, tirishish, changak, akashak bo‘ lish, talvasa, siqilish, qisilish, qisilib, qisib qolish; crampes d'estomac oshqozon sanchiqlari; il lui prit une crampe uning tomir tortishishi boshlandi2. band, halqa, tutqich, mahkamlagich. -
6 creuser
I vt.1. qazimoq, kovlamoq, o‘ymoq, qazib chuqurlashtirmoq, chopmoq; creuser des fouilles kotlovon, poydevor qazimoq; creuser sa fasse; creuser son tombeau fig. o‘ziga go‘r, choh qazimoq2. teshmoq, o‘ymoq, kovak, ichini bo‘sh, havol qilmoq; creuser l'estomac ishtaha keltirmoq, ochmoq3. fig. chuqurlashtirmoq, kovlamoq, qazib, o‘yib chuqurroq qilmoq, sermazmun qilmoq; creuser un sujet sinchiklab, astoydil o‘rganmoq (fanini)II se creuser vpr.1. teshik, kovak, havol, ichi bo‘sh bo‘lmoq (yog‘och haqida)2. chuqur, o‘yiq, kovak bo‘lmoq (ko‘z, chakak haqida)3. se creuser l'esprit, le cerveau, la tête bosh qotirmoq4. chuqurlashmoq (nizo haqida). -
7 décharger
I vt.1. yukni tushirmoq, yukdan bo‘shatmoq, ag‘darmoq, to‘kmoq, tashlamoq2. yengillashtirmoq, bo‘shatmoq; décharger son coeur yuragini bo‘shatmoq, qalbini ochib tashlamoq, yuragini dardini ochib tashlamoq; décharger sa rate, sa bile fam. zarda, zahar, jaxlini sochmoq, to‘kmoq; décharger son estomac qornini bo‘shatmoq, yengillashmoq; décharger de qqch. biron narsadan qutulmoq, xalos bo‘lmoq3. otmoq, otib bo‘shatmoq; décharger un fusil miltiq otmoq4. elektrsizlantirmoq, elektrni yo‘qotmoq5. yoqimli, dilxush ko‘rsatma, ma'lumot, guvohlik bermoq; décharger un accusé aybdor foydasiga guvohlik bermoq6. techn. loyihani soddalashtirmoq, oydinlashtirmoqII se décharger vpr. qutulmoq, xalos, ozod bo‘lmoq, boshidan soqit qilmoq; se décharger de qqch. sur qqn. aybini birovga yuklamoq, ag‘darmoq, qo‘ymoq; il se décharge sur eux du poids des affaires u ishning butun og‘irligini ular zimmasiga yuklayotibdi. -
8 dérangé
-éeadj.1. buzilgan, aynigan; estomac dérangé buzilgan oshqozon, qorin; cerveau dérangé aynigan miya, aql2. bezovta qilingan, tashvishlantirilgan, tashvishga solingan. -
9 déranger
I vt.1. to‘s-to‘polon, ayqash-uyqash qilmoq, tartibni buzmoq, puchga chiqarmoq, barbod qilmoq; déranger l'estomac oshqozonni ishdan chiqarmoq, buzmoq2. bezovta qilmoq, urintirmoq, tinchini, oromini buzmoq, ovora qilmoq, halaqit bermoq; pardon de vous avoir dérangé bezovta qilganim uchun uzrII se déranger vpr.1. bezovtalanmoq, tashvishga tushmoq, tinchsizlanmoq, bezovta bo‘lmoq, g‘am yemoq, urinmoq, o‘zini qiynab qo‘ymoq; il ne se dérangea pas u joyidan qo‘zg‘almadi2. fam. jinni bo‘lmoq, aqldan ozmoq. -
10 embarrassé
-éeadj.1. uyib tashlagan, liq to‘ldirgan, to‘lgan; g‘aram qilib tashlangan; to‘silgan, tirband bo‘lgan; une pièce embarrassée de meubles mebel to‘la xona; mebel uyib tashlangan xona2. tang, cheklangan, erkin bo‘lmagan, siqiq, ziq (harakat haqida)3. méd. buzilgan (me'da haqida); j'ai l'estomac embarrassé mening me'dam buzilibdi4. fig. mushkul, qiyin ahvolga tushgan; hijolatda qolgan, hijolat tortgan, uyalib qolgan; je suis très embarrassé pour vous répondre sizga javob berishim mushkul5. chalkash, chigal, chigallashgan, chatoq, tushunib bo‘lmaydigan. -
11 léger
-èreadj.1. yengil; poids léger yengil vazn (boksda)2. yengil, singishli; yengil-yelpi; prendre un repas léger yengil ovqat yeb olmoq3. yengil, bo‘sh; avoir l'estomac léger oshqozoni bo‘sh bo‘lmoq4. yengil, harakatchan, chaqqon; être, se sentir léger, alerte yengil, bardam bo‘lmoq; o‘zini yengil, bardam his qilmoq; loc. avoir la main légère hukmronlikni yumshog‘lik bilan o‘ tkazmoq5. yengil, nafis, nozik; tableau peint par touches légères nozik uslubda chizilgan rasm6. sommeil léger qush uyqusi7. yengil, yupqa, suyuq; légère couche de neige yupqa qor qatlami8. sezilar sezilmas, bilinar-bilinmas; un léger mouvement sezilar-sezilmas harakat; bruit léger kuchsiz shovqin; un léger goût bilinar-bilinmas ta'm9. yengiltak; caractère, esprit léger yengiltaklik; être, se montrer léger dans sa conduite yengiltaklik qilmoq10. yengiltabiat; femme légère yengiltabiat ayol11. jiddiy bo‘ lmagan, yuzaki, shunchaki; un exposé très léger juda ham yuzaki bayon. -
12 lourd
-lourdeadj.1. og‘ir, vazmin; tête lourde, estomac lourd og‘ir kalla, to‘la oshqozon; terrain lourd chopishga qiyin, qattiq yer; sport. loy, ezilib ketgan maydon2. katta, og‘ir; artillerie lourde og‘ir artileriya; industrie lourde og‘ir sanoat; poids lourd og‘ir yuk tashiydigan mashina; 79 kgdan 85 kggacha og‘irlikdagi boksyor, og‘ir vazn; les mi-lourds et les poids lourds yarim og‘ir va og‘ir vazndagilar3. immillagan, shalviragan, lapashang, lavang4. qo‘pol, noshud, epsiz, lapashang odam5. og‘ir, qo‘pol, dag‘al, g‘aliz; lourdes plaisanteries qo‘pol hazil; style lourd dag‘al, g‘aliz uslub6. og‘ir, qo‘pol, beso‘naqay, beo‘xshov; son équipement le rend lourd et maladroit uning anjomlari uni beso‘naqay va qo‘pol qilib qo‘ydi; une démarche lourde qo‘pol xatti-harakat. -
13 peser
I vt.1. tortmoq (tarozida); peser un objet avec une balance biror narsani tarozida tortmoq; peser qqch. dans sa main biror narsani qo‘lida chamalab ko‘rmoq (og‘irligini); les trois kilos de pommes que le marchand a pesés sotuvchi tortib bergan uch kilo olma2. chamalab, taroziga solib ko‘rmoq, o‘ylab ko‘rmoq, baho bermoq; peser le pour et le contre yaxshi, yomon tomonlarni chamalab, solishtirib ko‘rmoq; peser ses mots so‘zlarini o‘ylab gapirmoq; tout bien pesé yaxshilab o‘ylab ko‘rilganII vi.1. belgili og‘irlikka ega bo‘lmoq, kelmoq, chiqmoq, tortmoq; cela pèse plus lourd, pèse plus, moins bu og‘irroq, yengilroq keladi; peser peu, beaucoup yengil, og‘ir turmoq; les cent kilos qu'il a pesé autrefois oldinlari u yuz kilolar kelar edi2. (sur, contre) qismoq, bosmoq, itarmoq; il pesa de toutes ses forces contre la porte u bor kuchi bilan eshikni itardi; aliment indigeste, qui pèse sur l'estomac qiyin hazm bo‘ladigan ovqat oshqozonga og‘irlik qilyapti3. (à) og‘irligi tushmoq, og‘irlik qilmoq, tashvish solmoq, qiynamoq; ses enfants lui pèsent bolalari unga og‘irlik qilyapti4. (sur) qiynamoq, azob bermoq; le remords pèse sur sa conscience vijdon azobi uni qiynayapti5. salmoqqa, e' tiborga, muhim ahamiyatga ega bo‘lmoq; bosib ketmoq, muhim rol o‘ynamoq; cet élément a pesé dans notre décision bu element bizning bir qarorga kelishimizda muhim ahamiyatga ega bo‘ ldiIII se peser vpr. o‘lchanmoq, tortilmoq; il se pèse tous les matins u har kuni ertalab o‘zini tortib ko‘radi. -
14 plâtras
nm.inv.1. suvoq bo‘laklari, parchalari2. og‘ir, noaniq narsa; avoir un plâtras sur l'estomac oshqozoni to‘lib turmoq. -
15 plein
-pleineadj.1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq5. fam. boy-badavlat, farovon6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.nm.1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar5. yo‘g‘on yozuv.I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor ediII adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy. -
16 plomb
nm.1. qo‘rg‘oshin, qulom; soldats de plomb qo‘rg‘oshin, qalayi soldatchalar; mine de plomb grafit; lourd comme du plomb qo‘rg‘oshinday og‘ir; loc. avoir du plomb dans l'estomac oshqozonida tosh osilib turganday; n'avoir pas de plomb dans la tête yengiltak bo‘ lmoq; ça lui mettra du plomb dans la tête bu uning aqlini joyiga keltirib qo‘yadi; du plomb, en plomb zil, zil-zambil; avoir, se sentir des jambes en plomb oyoqlari zil-zambil bo‘ lmoq; sommeil de plomb dong qotib uxlash, chuqur uyqu; un soleil de plomb lovullatayotgan quyosh2. chuqurlikni o‘ lchash uchun foydalaniladigan uchiga qo‘rg‘oshin bog‘langan arqon3. sochma o‘q, pitra4. qarmoqtosh5. plomba; qo‘rg‘oshin tamg‘a6. plomb fusible ou ellipt. plomb probka, elektr quvvatining oshib ketishidan saqlagich; les plombs ont sauté probkalar kuyib qoldi; loc.fig.fam. péter les plombs joni chiqmoq; jini qo‘zimoq; loc.adv. à plomb tik, tikkasiga; fil à plomb shoqul. -
17 poids
nm.inv.1. og‘irlik, vazn; d'un poids faible yengil; d'un grand poids og‘ir; poids spécifique solishtirma og‘irlik2. og‘irlik, vazminlik; le poids d'un fardeau yukning og‘irligi; peser de tout son poids bor og‘irligini solmoq; yuk, vazn; denrée qui se vend au poids ou à la pièce kilolab yoki donalab sotiladigan tovar; poids utile bir transport vositasining ko‘ tara oladigan yuk og‘ irligi; prendre, perdre du poids semirmoq, ozmoq; surcharge de poids ortiqcha ortilgan yuk3. sport. vazn; poids plume, poids moyen, lourd eng yengil vazn, yengil, o‘rta, og‘ir vazn; il ne fait pas le poids u unga to‘g‘ri kelmaydi4. qadoqtosh; faire deux poids, deux mesures ikki xil o‘lchov bilan qaramoq, ikki xil yondoshmoq5. sport. ko‘tariladigan anjomlar; shtanga, tosh; poids et haltères og‘ir atletika; le lancement du poids yadro irg‘itish6. og‘irlik, garanglik; avoir un poids sur l'estomac me'daning og‘irlashuvi7. fig. og‘ir yuk, og‘irlik, qiyinchilik; un vieillard courbé sous le poids des années yillar yuki ostida bukilib qolgan qariya; poids mort o‘lik yuk8. salmoq, ta'sir, nufuz, obro‘, e' tibor; le poids d'un argument dalilning asosliligi; un homme de poids nufuzli odam. -
18 rebelle
I adj.1. rebelle à isyon ko‘ targan, qarshi bosh ko‘targan, isyonchi, isyonkor; troupes rebelles isyonchi to‘dalar2. rebelle à qarshilik qiladigan, qarshilik ko‘rsatadigan, bo‘ysunmaydigan; il est rebelle à tout effort u hamma urinishlarga bo‘ysunmayapti; il est rebelle aux mathématiques u matematikaga uquvsiz; mon estomac est rebelle à ce remède mening oshqozonim bu dorini qabul qilmaydi; fièvre rebelle tushirib bo‘lmaydigan issiqlik3. bo‘ysunmas, o‘ jar, qaysar; mèches de cheveux rebelles bo‘ysunmas kokillarII n. isyonchi; négocier avec des rebelles isyonchilar bilan muzokara olib bormoq. -
19 rester
vi.1. biror joyda qolmoq, ma'lum bir vaqt bo‘ lmoq; il est resté à Paris u Parijda qoldi; nous sommes resté là plus d'une heure biz u yerda bir soatdan ortiqroq qoldik; rester au lit, à table to‘shakda yotib qolmoq, dasturxon atrofida uzoq o‘ tirib qolmoq; rester auprès de qqn. biror kishining oldida o‘ tirib qolmoq; loc.fam. il a failli y rester u yerda qolib ketishiga oz qoldi; rester en chemin yarim yo‘lda qolib ketmoq; qolmoq; je resterai (pour) garder la maison men uyni qo‘riqlagani qolaman; restez donc dîner avec nous biz bilan ovqatlangani qolsangiz-chi2. qimirlamay turib qolmoq (narsa); la voiture est restée au garage avtomobil garajda qoldi; l'arête est restée en travers de sa gorge baliqning qiltirig‘i uning tomog‘iga tiqilib qoldi; loc. cela me reste sur l'estomac bu oshqozonimda turib qoldi; cela m'est resté sur le coeur bu yuragimga o‘rnashib qoldi; cela doit rester entre nous bu ikkimizning oramizda qolishi kerak3. biror holatda qolmoq; rester debout, sans bouger tik, qimirlamay turib qolmoq; elle resta un moment sans parler u bir lahza so‘zlay olmay turib qoldi; rester dans l'ignorance jaholat batqog‘iga botib qolmoq; elle resta seule à attendre u yolg‘iz kutib qoldi; cela reste à prouver buni hali isbotlash kerak bo‘ladi; elle est restée coincée dans l'ascenseur u liftda tutilib qoldi; rester immobile qimirlamay qolmoq; le magasin restera ouvert en août magazin avgustda doim ochiq bo‘ladi4. abadiy qolmoq, qolmoq; c'est une oeuvre qui restera bu abadiy qoladigan asar; prov. les paroles s'envolent, les écrits restent so‘z uchib ketadi, yozilgan narsa qoladi5. rester à qqn. biror kishiga qarashliligicha qolmoq, saqlanib qolmoq; l'avantage est resté à nos troupes ustunlik bizning qo‘shinlarimizda qoldi; impers. il me reste du pain hali menda nondan bor6. en rester à kelib to‘xtamoq, -ga kelmoq; où en es-tu resté de ta lecture? o‘qishingda qayerga kelib to‘xtading? en rester là shu yerda to‘xtamoq, davom etkizmaslik; inutile de poursuivre, restons-en là ta'qib qilish befoyda, shu yerda to‘xtaylik; rester sur saqlab qolmoq; rester sur sa faim qorni och bo‘yicha qolmoq; rester sur une impression taassurot ostida bo‘lmoq7. biror narsadan biror parcha, bo‘lak, nishona, narsa qolmoq; le seul bien qui me reste menga qolgan yolg‘ iz boylik; impers. il nous reste encore de quoi vivre hali yashaguday narsamiz bor8. le plus dur reste à faire eng og‘irini qilish qoldi; impers. il reste beaucoup à faire hali qilinadigan ko‘p ish turibdi; le temps qu'il me reste à vivre mening umrimdan qolgan kunlarim; il ne me reste plus qu'à vous remercier mening sizga minnatdorchilik bildirishimgina qolyapti; reste à trouver la meilleure solution eng yaxshi yechimni topish qolyapti9. il reste que, il n'en reste pas moins que shunday bo‘lsa-da, shunga qaramay; il n'en reste pas moins que tu as été imprudent shunga qaramay sen ehtiyot bo‘lmagansan. -
20 tiraillement
nm.1. otishma2. ikki o‘t orasida qolmoq3. des tiraillements d'estomac; oshqozonning burab-burab, tirishib og‘rishi.
См. также в других словарях:
ESTOMAC — On peut se représenter notre estomac comme une dilatation du tube digestif formant une sorte de poche, entre la fin de l’œsophage et le début de l’intestin. Malgré cette apparente simplicité de structure, il s’agit d’un organe dont le… … Encyclopédie Universelle
estomac — ESTOMAC. s. m. (L s se prononce.) La partie interieure du corps de l animal. Il se dit plus ordinairement de l homme qui reçoit les viandes pour les digerer. Bon estomac. estomac debile, meschant estomac. l orifice superieur de l estomac. le fond … Dictionnaire de l'Académie française
estomac — ESTOMAC: Toutes les maladies viennent de l estomac … Dictionnaire des idées reçues
Estomac — Système digestif humain … Wikipédia en Français
estomac — (è sto ma ; le c ne se fait jamais sentir ; cependant quelques uns prononcent le c devant une voyelle, et Chifflet, Gramm. p. 208, en fait un précepte : un è sto ma k affamé ; au pluriel, l s se lie : des è sto ma z affamés ; estomacs rime avec… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
ESTOMAC — s. m. (On ne fait pas sentir le C.) On appelle ainsi, dans le corps de l homme ou de l animal, L organe intérieur destiné à recevoir et à digérer les aliments. L estomac est un viscère. L orifice supérieur, l orifice inférieur de l estomac. Le… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
ESTOMAC — n. m. Organe intérieur qui, dans le corps de l’homme ou de l’animal, est destiné à recevoir et à digérer les aliments. L’estomac est un viscère. L’orifice supérieur, l’orifice inférieur de l’estomac. Bon estomac. Estomac débile. Mauvais estomac.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
estomac — nm. : ÈSTOMA nf. (Aix, Albanais.001, Alby Chéran, Annecy, Bogève, Chambéry, Combe Si.018, Cordon, Doucy Bauges, Giettaz, Montagny Bozel, Morzine, Saxel.002, Table, Thônes.004), èsteuma (Arvillard), R.4, D. => Gorge ; pètro <gésier> nm.… … Dictionnaire Français-Savoyard
estomac — Avoir de l’estomac C’est à dire de la poitrine, avec de gros tétons. On dit, en plaisantant, d’une femme qui a de gros tétons, qu’elle est poitrinaire . Le parrain, vieux païen, Lorgnant la double loupe, De Suzon qui boit bien … Dictionnaire Érotique moderne
estomac — n.m. Avoir de l estomac, avoir du toupet … Dictionnaire du Français argotique et populaire
estomac — estouma m. estomac; sang froid; cran. voir gavach, sangpausat … Diccionari Personau e Evolutiu