-
21 corporatif
-ivekorporasiyaga oid; esprit corporatif korporativ muhit, kayfiyat. -
22 creuser
I vt.1. qazimoq, kovlamoq, o‘ymoq, qazib chuqurlashtirmoq, chopmoq; creuser des fouilles kotlovon, poydevor qazimoq; creuser sa fasse; creuser son tombeau fig. o‘ziga go‘r, choh qazimoq2. teshmoq, o‘ymoq, kovak, ichini bo‘sh, havol qilmoq; creuser l'estomac ishtaha keltirmoq, ochmoq3. fig. chuqurlashtirmoq, kovlamoq, qazib, o‘yib chuqurroq qilmoq, sermazmun qilmoq; creuser un sujet sinchiklab, astoydil o‘rganmoq (fanini)II se creuser vpr.1. teshik, kovak, havol, ichi bo‘sh bo‘lmoq (yog‘och haqida)2. chuqur, o‘yiq, kovak bo‘lmoq (ko‘z, chakak haqida)3. se creuser l'esprit, le cerveau, la tête bosh qotirmoq4. chuqurlashmoq (nizo haqida). -
23 creux
-euseI adj.1. kovak, teshik, havol, ichi bo‘sh, bo‘sh, quruq, puch; arbre creux kovak yog‘och; assiette creuse chuqur tarelka, kosa; chemin creux chuqurlikdagi yo‘l; ventre creux, estomac creux och, bo‘sh qorin, oshqozon; avoir le nez creux fam. nozik didli, sezgir, farosatli, tuyg‘uli bo‘lmoq, ega bo‘lmoq; prov. il n'y en a pas pour sa dent creuse bu yerda unga hech vaqo yo‘q, unga moli-mardumxo‘rlik qiladigan hech narsa yo‘q2. botiq, cho‘kik, ichiga botib, kirib ketgan, kirtaygan; yeux creux kirtaygan, botiq ko‘zlar; joues creuses ichiga kirib ketgan yuz3. fig. ichi bo‘sh, uncha chuqur bo‘lmagan, sayozroq, past, sayoz, bema'ni, mazmunsiz, suyuq, puch, ma'nosi yo‘q; formule creuse ma'nosiz so‘zlar; esprit creux, tête creuse bo‘sh kalla, past aql, puch kalla, suyuq odam; cerveau creux xayolparastII adv. sonner creux bo‘g‘iq, unsiz, tovushsiz jiringlamoqIII nm.1. cho‘nqir yer, ichiga botgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, chuqur, kamgak, chuqurlik, o‘pirilgan joy, kovak, ichi bo‘shlik, o‘yilgan joy; soylik, pastlik, jarlik, soy; creux d'un arbre daraxt kovagi; creux du genou tizza chuquri; creux de la main kaft, hovuch, siqim; j'ai un creux dans l'estomac ko‘krak chuqurcham achishyapti2. fam. bo‘sh soat (jadvalda). -
24 délié
-éeI adj.1. nozik, yupqa, ingichka, ozg‘in; fig. un esprit délié aqlli va sezgir, sinchkov mutaffakir, dono, faylasufII nm. harfning yupqa, ingichka chiziqlari (yozuvda). -
25 dépourvu
-ueadj. (de qqch) mahrum bo‘lgan, qilingan; dépourvu d'esprit tentaknamo, ahmoqroq; au dépourvu loc.adv. qo‘qqisdan, to‘satdan, bexosdan, g‘aflatda qoldirib; prendre au dépourvu to‘satdan topmoq, ko‘rib qolmoq. -
26 détendre
I vt.1. keskinlikni yumshatmoq, kamaytirmoq; détendre un ressort prujinani bo‘shatmoq; détendre son esprit aqlga, miyaga dam bermoq; aqliy taranglikdan keyin dam olmoq2. tepkini qo‘yib yubormoq3. phys. kuchlanishni pasaytirmoqII se détendre vpr.1. kuchsizlanmoq, bo‘shashmoq, zaiflashmoq, uzaymoq, cho‘zilmoq2. charchagandan keyin dam olmoq, hordiq chiqarmoq3. fam. bo‘shashib, lohas, lanj bo‘lib qolmoq, shalviramoq. -
27 doigt
nm.1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi. -
28 droit
nm.1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.-droiteI adj.1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoyaII nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlarIII adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.-droiteI adj.1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dilII nf.1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga2. o‘ng qo‘l3. o‘ng qanot, o‘ng tomon4. polit. o‘ng partiyalarIII nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda). -
29 embrasser
I vt.1. quchoqlamoq, quchoqlab olmoq; il ne pouvait pas embrasser le tronc de l'arbre daraxt tanasini quchoqlashga uning qulochi yetmasdi2. quchoqlamoq, quchmoq; bag‘riga bosmoq; il la tenait étroitement embrassée u uni (qizni) mahkam bag‘riga bosib turardi3. o‘pmoq, o‘pib olmoq; bo‘sa olmoq embrasser qqn. au front biror kimsani peshonasidan o‘pib qo‘ymoq4. qamrab olmoq, qamramoq; qoplamoq, qoplab olmoq; le roman embrasse toute la première moitié du siècle roman asrning birinchi yarmini to‘laligicha qamrab olgan5. tasavvur etmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; tushunmoq, anglamoq; même un esprit éminent ne peut embrasser tous ces faits zo‘r aql egasi ham bu hodisalarning barchasini tasavvur eta olmaydi6. fig. tanlamoq, kirishmoq boshlamoq; kirmoq; embrasser la carrière militaire harbiy xizmatga kirmoqII s'embrasser vpr. quchoqlashmoq, bir-birini bag‘riga bosmoq; o‘pishmoq. -
30 encyclopédique
adj.1. ensiklopediyaga oid, ensiklopedik, qomusiy, ensiklopediya; un dictionnaire encyclopédique ensiklopedik lug‘at2. har tomolama keng; bilimning hamma sohalarini o‘z ichiga olgan; bilimning hamma sohalaridan xabardor; un esprit encyclopédique keng ma'lumotli kishi. -
31 engourdir
I vt.1. qotirib qo‘ymoq, karaxt qilib qo‘ymoq, uvishtirmoq, shol qilmoq; le froid engourdit ses mains sovuq qo‘llarini qotirib qo‘ydi2. fig. zaiflashtirmoq, sustlashtirmoq, pasaytirmoq; la paresse engourdit l'esprit dangasalik ongni zaiflashtiradiII s'engourdir vpr. qotib qolmoq, karaxt bo‘lmoq; uvishmoq, uvishib qolmoq; shol bo‘lmoq; qishki uyquga ketmoq; ma jambe commence à s'engourdir oyog‘im qotib, uvishib qolyapti. -
32 enraciner
I vt.1. ildiz ottirmoq, ildiz otishiga, o‘sishiga sharoit yaratmoq; enraciner une bouture qalamchaning ildiz otishiga sharoit yaratmoq2. fig. joriy qilmoq, singdirmoq; tomir yoydirmoq; il faut enraciner dans son esprit de bons principes unga, uning ongiga yaxshilikni singdirish kerakII s'enraciner vpr.1. ildiz otmoq, tomir yoymoq; le chêne s'est enraciné dans le rocher dub qoyaga ildiz otdi, dub qoyada o‘sdi2. fig. joriy bo‘lmoq, singmoq, keng tarqalmoq; il ne faut pas laisser s'enraciner les abus suiiste'mollikni keng tarqalishiga yo‘l qo‘yib bo‘lmaydi3. joylashmoq, joylashib qolmoq, o‘rnashmoq; je n'ai pas l'intention de m'enraciner ici men bu yerda o‘rnashib qolish niyatim yo‘q. -
33 envergure
nf.1. uzunlik, kenglik; qanotlarning yozilgandagi kengligi; cet oiseau a 3 mètres d'envergure bu qush qanotlarining kengligi 3 metrga teng2. mar. reya ning uzunligi (yelkan bog‘lanadigan ko‘ndalang yog‘och)3. masshtab ko‘lam, miqiyos; un esprit de grande envergure keng miqiyosdagi fikr. -
34 étriqué
-éeadj.1. tor, tang, kalta, qisqa (kiyim haqida)2. fig. qisqa, chalachulpa3. chegaralangan, tor; past; une vie étriquée bir yoqlama hayot kechirish; un esprit étriqué aqli, idroki chegaralangan, uzoqni ko‘rolmaydigan. -
35 étroit
-oiteadj.1. tor, tang, ensiz; un chemin étroit tor yo‘l2. siqilgan, siqib bog‘langan, qisilgan, qisib bog‘langan3. fig. bir yoqlama, aqli qo‘ toh, tushunchasi tor; chegaralangan; un esprit étroit uzoqni ko‘ra olmaydigan4. qadrdon, qalin, apoq-chapoq, yaqin; sirdosh, dilkash. -
36 étroitesse
nf.1. torlik, tanglik, ensizlik, tiqilinch, tirbandlik; l'étroitesse d'une rue ko‘chaning torligi, ensizligi2. fig. torlik, cheklanganlik, bir yoqlamalik, l'étroitesse d'esprit fikrining torligi, bir yoqlamaligi. -
37 faible
I adj.1. bo‘sh, kuchsiz, zaif, nimjon; un élève faible bo‘sh o‘quvchi; faible de caractère bo‘sh xarakterli2. zaif xarakterli3. mayda, ahamiyatsiz; un faible pourcentage oz foyizliII nm.1. zaif tomon; prendre qqn. par son faible nimanidir zaif tomoniga tegmoq2. ishqibozlik, qiziqishlikIII n. bo‘sh, zaif odam; protéger le faible zaiflarni himoya qilmoq; un faible d'esprit aqli zaif. -
38 fertile
adj.1. hosildor, hosilli, unumli; un sol fertile unumdor, hosildor yer2. fig. boy; une imagination fertile tasavvurga boy; une soirée fertile en événements voqealarga boy kecha3. kashf; un esprit fertile aqlli kashfiyot. -
39 fonctionnaire
I nm.1. mansabdor, amaldor2. partiya, kasaba soyuz xodimiII adj.1. to‘ralarcha, buyrokratlarcha; esprit fonctionnaire to‘ralarcha ruh, kayfiyat. -
40 imaginatif
-iveI adj. boy farazli; une puissance imaginative faraz, tasavvur, xayol qilish kuchi; un esprit imaginatif ijodkorlik, topqirlik, tadbirkorlik, ixtirochilikII n.fam. xayolparast3. xayol surish kuchi.
См. также в других словарях:
ESPRIT — Le concept d’«esprit», dont la spécificité a sans cesse fluctué à travers les différentes cultures et tout au long de l’histoire des idées, semble de nos jours être pris à nouveau comme référence majeure, notamment par des biologistes, qui y… … Encyclopédie Universelle
esprit — ESPRIT. s. m. [L S se prononce.] Substance vivante & incorporelle. Il se dit de Dieu. Dieu est un pur Esprit. Esprit increé. On appelle la troisiesme personne de la Trinité, Le saint Esprit. l Esprit consolateur. l Esprit vivifiant. Esprit, se… … Dictionnaire de l'Académie française
ESPRIT — (fr. „Geist“) steht für: Esprit (CAD/CAM), Programmiersystem für CNC Maschinen Esprit (Computerspiel) Esprit Holdings, ein auf den Bermudas registriertes Modeunternehmen mit Geschäftssitzen in Ratingen (Deutschland) und Kowloon (Hongkong) Esprit… … Deutsch Wikipedia
Esprit — (fr. „Geist“) steht für: Witz oder Gewitztheit, die Fähigkeit zu überraschenden und gehaltvollen Assoziationen; erfordert meist Intelligenz und Klugheit Esprit Holdings, ein auf den Bermudas registriertes Modeunternehmen mit Geschäftssitzen in… … Deutsch Wikipedia
Esprit — (French for spirit / enthusiasm ) may refer to:*Enthusiasm * Esprit , a French literary magazine. *Esprit, a model of automobile manufactured by the Lotus Cars. *ESPRIT, European Strategic Program on Research in Information Technology. *ESPRIT… … Wikipedia
ESPRIT — Saltar a navegación, búsqueda ESPRIT (European Strategic Programme for Research in Information Technology) es un programa de investigación y desarrollo tecnológico en el campo de las tecnologías de información. Este programa es financiado por la… … Wikipedia Español
Esprit — Sm Geist, Witz erw. fremd. Erkennbar fremd (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. esprit, dieses mit unregelmäßiger Formentwicklung aus l. spīritus Geist, Hauch . Ebenso ne. esprit, nfrz. esprit, nschw. espri, nnorw. esprit. Zur Sippe des… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
esprit — 1590s, from M.Fr. esprit spirit, mind, from O.Fr. espirit, from L. spiritus spirit (see SPIRIT (Cf. spirit)). For initial e , see ESPECIAL (Cf. especial). Esprit de corps first recorded 1780. French also has the excellent phrase esprit de l… … Etymology dictionary
ESPRIT — is an acronym for the European Strategic Program on Research in Information Technology of the European Union, run by the Directorate General for Industry of the European Commission.ESPRIT developed the initial version of SAMPA before being… … Wikipedia
Esprit — Es prit , n. [F. See {Spirit}.] Spirit. [1913 Webster] {Esprit de corps}, a French phrase much used by English writers to denote the common spirit pervading the members of a body or association of persons. It implies sympathy, enthusiasm,… … The Collaborative International Dictionary of English
Esprit — (franz., spr. eßprī), Geist, Witz, Scharfsinn, doch nicht vollkommen diesen Ausdrücken entsprechend, insofern das Wort mehr scharfe, blendende Geisteseigenschaften, die Fähigkeit zu witzigen Einfällen und seinen Wendungen, als Tiefe und… … Meyers Großes Konversations-Lexikon