Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(en+eau)

  • 1 eau

    nf.
    1. suv; eau douce chuchuk suv; eau salée sho‘r suv; eau vive oqar suv; eau gazeuse gazli suv; eau de pluie yomg‘ir suvi; eau de source buloq, chashma suvi; eau potable ichimlik suvi; eau bouillie qaynatilgan suv; eau bouillante qaynoq, dog‘ suv; eau minérale ma'danli suv; eau de mer dengiz suvi; eau de Cologne odekolon, atir; une voie d'eau suv yo‘li; une chute d'eau sharshara; une conduite d'eau vodoprovod; un moulin à eau suv tegirmon
    2. yomg‘ir; le temps est à l'eau yomg‘irli ob-havo
    3. pl. suv havzalari (daryolar, ko‘llar, dengizlar); suivre le fil de l'eau oqimga, sharoitga garab ish qilmoq
    4. pl. ma'danli suvlar, ma'danli suvlar bulog‘i; eaux thermales iliq shifobaxsh suvlar; une ville d' eaux kurort
    5. pl. favvoralar; les grandes eaux barcha favvoralarni birdaniga yurgizib yuborish (park va shu kabilarda)
    6. physiol. suyuqlik, suyuq modda (ter, ko‘z yoshi, siydik, so‘lak); avoir l'eau à la bouche og‘zidan suvi kelmoq
    7. asllik, tozalik, soflik (qimmatbaho toshlarning sifati haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > eau

  • 2 eau-de-vie

    nf. aroq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > eau-de-vie

  • 3 eau-forte

    nf.
    1. chim. tozalanmagan azot kislotasi
    2. ofort (kislota bilan o‘yib ishlangan naqsh va bosilgan surat).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > eau-forte

  • 4 vau-l'eau

    loc.adv. daryo oqimi bilan, oqim bo‘ylab; aller, s'en aller à vau-l'eau muvaffaqiyatsizlikka, inqirozga, tanazzulga uchramoq, zavol topmoq, rasvo bo‘lmoq, chippakka chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vau-l'eau

  • 5 chauffe-eau

    nm. suv isitgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chauffe-eau

  • 6 tirant d'eau

    nm. massa ta'sirida toshib chiqqan suv miqdori.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tirant d'eau

  • 7 moulin

    nm.
    1. tegirmon; moulin à vent, à eau shamol, suv tegirmon; se battre contre des moulins yo‘q, xayoliy dushman bilan kurashmoq, kuchini bekorga sarf qilmoq; apporter, faire venir de l'eau au moulin (de qqn) birovning tegirmoniga suv quymoq
    2. tegirmon (mashinalar o‘rnatilgan imorat); habiter un vieux moulin eski tegirmonda yashamoq; l'exploitation d'un moulin tegirmondan foydalanish, tegirmonchilik; loc. on entre dans cette maison comme dans un moulin hamma kirib chiqaveradigan joy
    3. moulin à tegirmon, o‘g‘ir, juvoz, yanchqich, mashina, qiymalagich; moulin à huile moyjuvoz; moulin à café, à poivre qahva, murch yanchadigan mashina; moulin à légumes sabzavot qiymalagich
    4. fam. avtomobilning motori
    5. fam. mahmadona, vaysaqi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moulin

  • 8 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 9 robinet

    nm. jo‘mrak, chumak; robinet d'eau froide, d'eau chaude sovuq, issiq suv jo‘mragi; robinet à gaz gaz jo‘mragi; ouvrir, fermer un robinet jo‘mrakni ochmoq, yopmoq; fam. c'est un vrai robinet u juda ham laqma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > robinet

  • 10 roche

    nf.
    1. litt. qoya; des éboulis de roches tog‘ jinsining parchasi
    2. xarsang tosh (qurilishda ishlatiladigan); un morceau un quartier de roche xarsang tosh bo‘lagi, palaxsasi; loc. eau de roche zilol chashma suvi; c'est clair comme de l'eau de roche bu quyoshday ravshan
    3. tog‘ jinsi; étude des roches tog‘ jinslarini o‘rganish; les roches de l'écorce terrestre yer qobig‘ining jinslari; roches sédimentaires, volcaniques cho‘kindi, vulqon jinslari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > roche

  • 11 adapter

    I vt.
    1. moslamoq, moslashtirmoq, muvofiqlashtirmoq; adapter ses dépenses à sa situation xarajatlarni imkoniyatiga moslamoq
    2. joyiga, o‘ringa moslab tushirmoq, to‘g‘rilab o‘rnashtirmoq; adapter un robinet au tuyau d'eau jo‘mrakni vodoprovod quvuriga moslab o‘rnatmoq
    3. sahnalashtirmoq, ekranlashtirmoq; adapter un roman pour le théâtre, pour le cinéma romanni sahnalashtirmoq, ekranlashtirmoq
    II s'adapter vpr. moslashmoq, muvofiqlashmoq; l'organisme s'adapte aux microbes organizm mikroblarga moslashmoqda; il faut savoir s'adapter vaziyatga moslashishga o‘rganmoq lozim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adapter

  • 12 additionner

    I vt.
    1. qo‘shmoq qo‘shuv amalini bajarmoq; additionner 2 et 3 ikkiga uchni qo‘shmoq
    2. qo‘shmoq, aralashtirmoq; additionner son vin d'un peu d'eau vinoga ozgina suv qo‘shmoq
    II s'additionner vpr. qo‘shilmoq, birikmoq; toutes ces difficultés s'additionnent bu barcha qiyinchiliklar bir-biriga qo‘shilmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > additionner

  • 13 adduction

    nf.
    1. anat. tana a'zolariga yig‘ish
    2. techn. suv yig‘ish, suv to‘plash; adduction d'eau, de gaz vodoprovod, gazoprovod.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adduction

  • 14 affleurer

    I vi. yuzaga chiqmoq, yuzada ko‘rinmoq; par endroits le rocher affleure har joy-har joyda qoya jinslari yuzaga chiqqan; sa tête affleurait la surface de l'eau uning boshi suv yuzida zo‘rg‘a ko‘rinardi
    II vt.
    1. techn. tenglashtirmoq; bir xil darajaga keltirmoq
    2. tenglashmoq, yetmoq; la rivière affleure ses bords daryo qirg‘og‘ iga tenglashdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affleurer

  • 15 alimentation

    nf.
    1. boqish, yedirish, ovqatlantirish; oziqlanish, ovqatlanish; l'alimentation des troupes qo‘shinlarni ovqatlantirish, qo‘shinlarning ovqatlanishi
    2. oziq; taom, ovqat; magasin d'alimentation oziq-ovqat do‘koni
    3. ishlash uchun kerakli mahsulot bilan ta'minlash; alimentation d'un marché bozorni oziq-ovqat mahsulotlari bilan ta'minlash; alimentation en eau potable ichimlik suv bilan ta'minlash; alimentation d'un moteur en combustible motorni yoqilg‘i bilan ta'minlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > alimentation

  • 16 alimenter

    vt.
    1. oziq-ovqat mahsulotlari bilan ta'minlamoq; boqmoq; yedirmoq, oziqlantirmoq; alimenter le malade bemorni oziqlantirmoq
    2. ishlash uchun kerakli mahsulotlar bilan ta'minlamoq; alimenter une chaudière qozonni ta'minlab turmoq; alimenter en eau suv bilan ta'minlamoq
    3. fig. biror narsaning rivojlanishiga asos bo‘lmoq, qo‘llabquvvatlab turmoq, ma'naviy oziq bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > alimenter

  • 17 amener

    I vt.
    1. olib kelmoq, keltirmoq, boshlab olib kelmoq; amener qqn. chez qqn. à qqn. birovni birovninkiga, birov oldiga olib kelmoq; amenez votre soeur singlingizni, opangizni olib keling
    2. tashimoq, tashib kelmoq; amener des marchandises en bateau tovarlarni kemada tashib kelmoq
    3. olib bormoq yoki olib kelmoq; le taxi vous amènera directement à la gare taksi sizni to‘g‘ri vokzalga olib boradi; amener l'eau dans la ville shaharga suv keltirmoq; on a amené le courant électrique jusqu'au village qishloqqa elektr chirog‘ini olib bordilar
    4. (sur qqch) burmoq; il a amené la conversation sur son sujet favori u gapni o‘zi yoqtirgan mavzuga burib yubordi
    5. keltirib chiqarmoq, olib kelmoq; sabab bo‘lmoq; l'hiver amène des souffrances pour les sans-abri qish uysizlarga tashvish olib keladi; son métier l'amène à voyager uning kasbi uni sayohat qilishiga sabab bo‘lmoqda
    6. mar. tushirmoq; amener les voiles yelkanlarni tushirmoq
    II s'amener vpr.fam. kelmoq; tu t'amènes? kelyapsanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amener

  • 18 analyser

    vt. analiz qilmoq, tahlil qilmoq; tekshirmoq; o‘rganmoq; il est difficile d'analyser la situation politique siyosiy vaziyatni tahlil qilish qiyin; analyser l'eau d'une source buloq suvini tekshirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > analyser

  • 19 approvisionnement

    nm.
    1. ta'minlash, ta'min etish, qilish; l'approvisionnement d'une ville en eau shaharni suv bilan ta'minlash; les services d'approvisionnement ta'minot xizmati
    2. oziq-ovqat zaxirasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > approvisionnement

  • 20 arriver

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq
    2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq
    3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi
    4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim
    5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs
    6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman
    7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman
    8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi
    9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi
    10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi
    11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda
    12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun
    13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arriver

См. также в других словарях:

  • EAU - L’eau en agriculture — L’étude du problème de l’eau en agriculture présente un double intérêt. En premier lieu, l’eau est un facteur essentiel de la production. Il est donc nécessaire de prévoir les besoins des plantes d’une manière globale et la façon dont elles… …   Encyclopédie Universelle

  • EAU — L’EAU a toujours hanté l’esprit des hommes. Des différents symboles qu’elle suggère, le plus perceptible est celui du mouvement et de la vie: les sources, les eaux courantes, les vagues sont déjà des objets offerts à une vision animiste du monde …   Encyclopédie Universelle

  • Eau (nutriment) — Eau Pour les articles homonymes, voir eau (homonymie). « H2O » redirige ici. Pour la série télévisée australienne, voir H2O (série télévisée). L’eau (ce nom provient du nom …   Wikipédia en Français

  • Eau Du Robinet — De l’eau potable du robinet, avec beaucoup d’air. L eau du robinet, ou eau de distribution, est une eau potable distribuée par un réseau de canalisation depuis le captage jusqu’aux utilisateurs finaux (ménages, entreprises, bâtiments publics, etc …   Wikipédia en Français

  • Eau courante — Eau du robinet De l’eau potable du robinet, avec beaucoup d’air. L eau du robinet, ou eau de distribution, est une eau potable distribuée par un réseau de canalisation depuis le captage jusqu’aux utilisateurs finaux (ménages, entreprises,… …   Wikipédia en Français

  • Eau de distribution — Eau du robinet De l’eau potable du robinet, avec beaucoup d’air. L eau du robinet, ou eau de distribution, est une eau potable distribuée par un réseau de canalisation depuis le captage jusqu’aux utilisateurs finaux (ménages, entreprises,… …   Wikipédia en Français

  • Eau et feu — Eau Pour les articles homonymes, voir eau (homonymie). « H2O » redirige ici. Pour la série télévisée australienne, voir H2O (série télévisée). L’eau (ce nom provient du nom …   Wikipédia en Français

  • eau — s. f. l E se prononce un peu, bien que ce mot ne soit que d une syllabe. Element humide & froid. L element de l eau. eau elementaire. eau naturelle. eau de source. eau de fontaine, de puits, de cisterne, de ruisseau. de riviere, de mare. eau de… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Eau De Javel — Pour les articles homonymes, voir Javel. Hypochlorite de sodium …   Wikipédia en Français

  • Eau De Mer — Salinité moyenne des océans[1], exprimée en psu, c est à dire en grammes de sel par kilogramme d eau de mer …   Wikipédia en Français

  • Eau Pluviale — Vue d un Johad au village Thathawata. Eau pluviale est le nom que l on donne à l eau de pluie après qu elle a touché le sol ou une surface construite ou naturelle susceptible de l intercepter ou de la récupérer (toiture, terrasse, arbre..).… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»