Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

(d'heure)

  • 1 heure

    nf.
    1. soat; payt, mahal, on, dam; fasl; deux grandes heures ikki soat davomida; une petite heure bir soatdan kamroq; avancer, retarder l'heure soatni oldinga, orqaga surib qo‘ymoq; quelle heure est-il? soat necha? bien à l'heure bir soat ichida, vaqtida; à l'heure dite kelishilgan paytda; travailler à l'heure soatbay ish haqi olmoq; faire des heures supplémentaires muddatidan ko‘p ishlamoq; d'une heure à l'autre hademay, halizamon, tezda; la dernière heure, l'heure suprême so‘nggi soatda, paytda, o‘lim soati, qazo payti, ajal yetgan soat; passer un mauvais quart d'heure noxush onlarni boshidan kechirmoq; l'heure locale mahalliy vaqt; l'heure du dîner ovqatlanish mahali; les heures de bureau ish soati; les heures de pointe tig‘iz payt; je lui ai demandé son heure men unga qaysi payt qulay bo‘lishini so‘radim; il y a belle heure que ko‘pdan, anchadan beri; à l'heure qu'il est shu, hozirgi paytda; loc.adv. de bonne heure ertalab, tong qorong‘isida, saharlab, tong otar-otmas; à tout à l'heure xayr, xo‘sh, ko‘rishguncha; sur l'heure endi, tezdan, darhol; pour l'heure shu tobda, shu mahal, shu daqiqada; à la bonne heure! a'lo darajada, oq yo‘l, xayrli bo‘ lsin, mayli shunday bo‘lsin! les amis de la première heure bolalik chog‘laridagi do‘stlar
    2. pl. butxona soati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > heure

  • 2 demi-heure

    nf. yarim soat yoki 30 minut.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demi-heure

  • 3 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 4 aggraver

    I vt. yomonlashtirmoq, og‘irlashtirmoq, kuchaytirmoq, murakkablashtirmoq, jiddiylashtirmoq, chuqurlashtirmoq, oshirmoq; les circonstances aggravent son crime vaziyat uning aybini og‘irlashtirmoqda; aggraver les difficultés qiyinchiliklarni chuqurlashtirmoq; aggraver l'état de qqch. biror narsaning holatini yomonlashtirmoq; aggraver une maladie kasallikni zo‘raytirmoq; aggraver la situation vaziyatni murakkablashtirmoq
    II s'aggraver vpr. kuchaymoq, og‘irlashmoq, ortmoq, yomonlashmoq, chuqurlashmoq, murakkablashmoq, keskinlashmoq; la situation s'aggrave d'heure en heure soat sayin vaziyat yomonlashardi; la maladie s'est aggravée kasallik zo‘raydi; les oppositions s'aggravent nizo, qaramaqarshilik keskinlashmoqda; le chômage s'aggrave ishsizlik ko‘paymoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aggraver

  • 5 payer

    I vt.
    1. payer qqn. haq to‘lamoq, taqdirlamoq; payer un employé xizmatchiga haq to‘lamoq; être payé à l'heure, cent francs de l'heure pour un travail soatbay ish haqi olmoq, bir ish uchun soatiga yuz frank olmoq; payer qqn. en espèces biror kishiga naqd pul to‘lamoq; fam. je suis payé pour savoir que o‘z boshidan o‘tkazmoq; payer qqn. de retour o‘ziga qilingan narsaga shunday narsa bilan javob bermoq
    2. payer qqch. to‘lamoq, uzmoq; payer ses dettes qarzini uzmoq; payer ses impôts soliqlarini to‘lamoq; prov. qui paie ses dettes s'enrichit qarzdan qutilganing, boy bo‘lganing
    3. sotib olmoq, pul to‘lamoq; payer qqch. cher, bon marché biror narsani arzonga, qimmatga sotib olmoq; travail bien, mal payé yaxshi, yomon, oz haq to‘ lanadigan ish; congés payés haq to‘lanadigan ta' til
    4. fam. payer qqch. à qqn. sotib olib bermoq, olib bermoq; viens, je te paie un verre kel, men senga bir stakan olib beraman
    5. gunohini yuvmoq, o‘zini oqlamoq; il faudra payer gunohni yuvmoq kerak bo‘ladi; il m'a joué un vilain tour, mais il me le paiera u menga razil qilik qildi, u mendan buning jazosini oladi
    6. to‘lamoq; payer comptant naqd pul bilan to‘lamoq; avoir de quoi payer, pouvoir payer to‘lagani puli bo‘lmoq, to‘lay olmoq; payer de -dan to‘lamoq; payer de sa poche o‘z cho‘ntagidan to‘lamoq; loc. payer de sa personne zo‘r bermoq, kuchini bermoq; payer pour qqn. biror kishining o‘rniga, uchun to‘lamoq; payer pour qqn. pour qqch. gunohini yuvmoq
    7. qoplamoq, arzimoq; ce qu'il gagne ne le paie pas de sa peine uning ishlab topgani qilgan mehnatiga arzimaydi; daromad, foyda keltirmoq; le crime ne paie pas jinoyat foyda keltirmaydi
    II se payer vpr.
    1. to‘lamoq, hisob-kitob qilmoq; les commandes se paient à la livraison buyurtmalar yetkazib berilgandan keyin, haqi to‘lanadi; tout se paye hamma narsaning hisobkitobi, tosh-tarozisi bor; voilà cent euros, payez-vous et rendez-moi la monnaie mana yuz evro, hisoblashing (hisob-kitob qiling) va qaytimini menga bering
    2. on va se payer un bon repas o‘zimizga yaxshi bir ovqat sotib olsak ham bo‘laveradi; fam. s'en payer une tranche vaqtini chog‘ o‘tkazmoq; fam. se payer la tête de qqn. birovni ahmoq qilmoq, ustidan kulmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > payer

  • 6 retard

    nm.
    1. kech qolish, kechikish, hayallash; le retard d'un train poyezdning kechikishi; arriver, être en retard à un rendez-vous uchrashuvga kech qolish, kelish; un retard d'une heure, de dix minutes bir soatga, o‘n minutga kech qolish; avoir du retard, une heure de retard kechikish, bir soatga kechikish; retard dans un paiement to‘lovda kechikish; en retard sur qqn.qqch. biror kimsadan, biror narsadan ortda qolmoq; je suis en retard sur lui men undan ortda qolyapman
    2. kechiktirish, orqaga surish, paysallash; il s'est décidé après bien des retards u ancha kechiktirishlardan so‘ng qaror qildi; sans retard kechiktirmay, kechikmay, orqaga surmay; écrivez-lui sans retard unga kechiktirmay xat yozing
    3. orqada qolish, kechikish; un pays en retard de cinquante ans ellik yil orqada qolib ketgan davlat; retard mental aqlan zaiflik, orqada qolish; un enfant en retard zaif, rivojlanishda orqada qolgan bola.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retard

  • 7 actuel

    -elle
    adj.
    1. zamonaviy, aktual; hozirgi; mavjud; à l'heure actuelle hozirgi vaqtda; les événements actuels hozirgi voqealar; l'état actuel du pays mamlakatning hozirgi ahvoli; le régime actuel hozirgi, mavjud tizim
    2. hozirgi kun, ayni payt uchun muhim, ahamiyatli, hammani, barchani qiziqtirayotgan aktual; le sujet de cette pièce est très actuel bu pyesaning mavzusi hozirgi kun uchun juda muhim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > actuel

  • 8 adieu

    I intj. alvido! dire adieu à qqn. birov bilan vidolashmoq
    II nm. xayrlashish; faire ses adieux à qqn. biror kishi bilan xayrlashmoq; l'heure des adieux est arrivée xayrlashish, ajralish vaqti yetdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adieu

  • 9 allonger

    I vt.
    1. uzaytirmoq, qo‘shmoq; allonger une jupe de quelques centimètres yubkani bir necha santimetrga uzaytirmoq
    2. uzatmoq, cho‘zmoq; allonger le cou bo‘ynini cho‘zmoq; allonger les jambes oyoqni uzatmoq; allonger le pas qadamini tezlatmoq
    3. fam. urmoq, tepmoq; allonger une gifle shapati urmoq
    4. suyultirmoq; allonger une sauce qaylani suyultirmoq
    II vi. uzaymoq (vaqt); les jours allongent kunlar uzayib qoldi
    III s'allonger vpr.
    1. uzaymoq, cho‘zilmoq (makon va zamonda)
    2. cho‘zilib yotmoq, uzala tushib yotmoq; il s'est allongé une demi-heure après le dîner tushlikdan so‘ng u yarim soat cho‘zilib yotdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > allonger

  • 10 autre

    I adj.
    1. otdan oldin: boshqa, o‘zga, bo‘lak; est-il plus heureux que les autres hommes? boshqa kishilardan ko‘ra u baxtlimi? une autre fois boshqa safar, bo‘lak payt; kelgusi safar; c'est un tout autre écrivain butunlay boshqa yozuvchi; c'est autre chose, c'est tout autre chose bu boshqa ish, narsa, masala; loc.adv. autre part boshqa joyda; boshqa joyga; qayerdadir, allaqayerda; j'ai lu cela autre part bu haqida boshqa yerda, qayerdadir o‘qidim; d'autre part shu bilan birga; boshqa tomondan, boshqa tarafdan
    2. ot yoki olmoshdan keyin: boshqacha, bo‘lakcha, avvalgidan boshqacha; il est devenu autre u boshqacha bo‘lib qoldi, o‘zgarib qoldi
    II pron.
    1. boshqasi; boshqa kishi; un autre kimdir boshqa birov; je l'ai pris pour un autre men uni boshqa kishi deb o‘ylabman; loc. d'un bout à l'autre bir uchidan boshqasiga; de temps à l'autre vaqti-vaqti bilan; d'une heure à l'autre istalgan paytda, har doim; entres autres ko‘pchilik ichida, orasida, o‘rtasida; rien d'autre boshqa hech narsa; l'un est riche, l'autre est pauvre biri boy, ikkinchisi esa kambag‘al; ni l'un, ni l'autre n'ont rien compris unisi ham, bunisi ham, ikkalasi ham hech narsa tushunishmadi; s'aider l'un l'autre bir-biriga yordamlashmoq; marcher l'un derrière l'autre birin-ketin yurmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > autre

  • 11 avance

    nf.
    1. olg‘a siljish; oldinga yurish; l'avance d'une armée armiyaning olg‘a siljishi
    2. quvib o‘tish, ilgarilab ketish, o‘zib ketish; avoir, prendre de l'avance sur qqn. birovning oldiga o‘ tmoq, oldiga tushib olmoq; le coureur a pris de l'avance sur les autres concurrents poygachi boshqa raqiblaridan oldinga o‘ tib oldi
    3. boshqalarga nisbatan ilgarilab ketish (vaqtga nisbatan); avoir une heure d'avance bir soat oldinda bo‘lmoq
    4. loc.adv. à l'avance, d'avance, par avance, en avance, oldindan, ilgaridan, barvaqt, oldinroq, prévenir deux jours à l'avance ikki kun oldin ogohlantirib qo‘ymoq
    5. avans (mehnatga oldindan to‘lanadigan pul, haq, mablag‘); donner une avance avans bermoq
    6. pl. faire des avances à qqn. o‘ziga og‘dirish uchun biror narsa bilan rag‘batlantirmoq, xursand qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avance

  • 12 débiter

    vt.
    1. yog‘ochni, g‘o‘lani arralamoq, kesmoq; débiter un chêne à la scie, en planches eman daraxtini arra bilan taxta qilib kesmoq
    2. savdo qilmoq, sotmoq, sotib o‘ tkazmoq; pullamoq
    3. vieilli so‘zlamoq, gapirmoq
    4. vaqt o‘tkazmoq, iste'mol qilmoq, yetkazib bermoq; le téléskis débitent 2600 skieurs à l'heure teleekran soatiga 2600 chang‘ichini o‘tkazadi
    5. ishlab chiqarmoq; cette usine débite deux cents voitures par jour bu zavod kuniga ikki yuzta mashina ishlab chiqaradi.
    vt. qarz bermoq, qarz olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > débiter

  • 13 décaler

    vt. surmoq, vaqtini, joyini o‘zgartirmoq, ko‘chirmoq; décaler d'une heure tous les trains hamma poyezdlar vaqtini bir soatga surmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > décaler

  • 14 déménager

    I vi. boshqa uyga ko‘chib o‘tmoq, ko‘chmoq; déménagez sur l'heure! marhamat qilib hoziroq yo‘qoling! jo‘nang! je me charge de le faire déménager uni siqib, haydab chiqarishni o‘z zimmamga olaman; déménager à la cloche (à la sonnette) de bois fam. uy haqini to‘lamasdan yashirin ko‘chib ketmoq; il déménage fam. u valaqlab qoladi, u aqldan ozib qoldi, u esini yeb qo‘ygan
    II vt. yuklarini boshqa uyga tashib olmoq, olib bormoq; déménager les papiers qog‘ozlarni boshqa joyga olib, taxlab, terib qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déménager

  • 15 demeurer

    vi.
    1. yashamoq, umr ko‘rmoq, umr kechirmoq, xayot, barhayot, tirik bo‘lmoq
    2. qolmoq, biror joyda bo‘lmoq, turmoq; demeurer une heure à faire qqch. bir soat ovora bo‘ lmoq; ce bien lui est demeuré bu mol-dunyo unga qoldi; je ne demeurerai pas en reste men qarzdor bo‘lib qolmayman; en demeurer là hech qayoqqa ketmay, bir qarorga kelmoq; demeurons-en là shunda, shu yerda to‘xtataylik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demeurer

  • 16 demi

    -ie
    I adj. yarim, yarmisi; deux heure et demie soat ikki yarim; un kilo et demi bir yarim kilo; trois journées et demi uch yarim kun
    II adv. yarmi, yarmisi, yarim baravar, yarimtasi; demi nu yarmisi ochiq, yalong‘och
    III n.
    1. yarim, yarimta, nim, nimta, narsaning yarmi; à demi loc.adv. yarmiga, yarim baravar, qisman
    2. nm. yarimta, pivo quyiladigan stakan va o‘shancha pivo (odatda yarim litr hajmda bo‘lgan, hozirda chorak litr)
    3. nf. yarim soat; la demie vient de sonner hozirgina yarim soatga bong urdi
    4. n. metis.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demi

  • 17 départ

    nm.
    1. ketish, jo‘nash, yo‘lga, safarga chiqish, safar, jo‘nab ketish, jo‘natish, armiyaning jangga kirishi, uchish, uchib ketish, parvoz qilish, parvoz, chiqish; piste de départ uchib-qo‘nish yo‘li (aviasiyada); l'heure du départ jo‘nash, jo‘nab ketish soati, vaqti; être sur le départ jo‘nashga tayyor turmoq; départ du coup otish, o‘q uzish
    2. techn. yurgizib yuborish, ishga solib yuborish; départ à froid sovuq dvigatelni ishga tushirib yuborish
    3. sport. boshlanish payti; départ en masse hammaning, ko‘pchilikning birdan yo‘lga tushishi, joyidan boshlashi; départ individuel xolis start; départ lancé birdan otilib boshlash; point de départ boshlash nuqtasi; prendre le départ jo‘namoq, jo‘nay boshlamoq; au départ! startga!
    nm.
    1. bo‘lim; bo‘lish, qism; faire le départ des biens mol-mulkni bo‘lish
    2. qismga ajratish, bo‘lish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > départ

  • 18 donner

    I vt.
    1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq
    2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq
    3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq
    4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq
    5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq
    6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilib
    II vi.
    1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq
    2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq
    3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq
    4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq
    5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq
    6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq
    7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoq
    III se donner vpr.
    1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq
    2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq
    3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq
    4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq
    5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq
    6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > donner

  • 19 durant

    prép. davomida, ichida, oralig‘ida, mobaynida; une heure durant bir soat davomida, butun bir soat; rester durant trois jours uch kun bo‘lmoq, uch kun maboynida bo‘lmoq; il peina durant toute sa vie u butun umrida, hayotida qattiq mehnat qilib keldi; sa vie durant bir umr, butun umri mobaynida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > durant

  • 20 éloigner

    I vt.
    1. uzoqlashtirmoq, yiroqlashtirmoq, chetlashmoq; chetga chiqarmoq; boshqa joyga surmoq; éloigner la chaise de la fenêtre kursini derazadan uzoqlashtirmoq
    2. kechiktirmoq, keyinga surmoq, orqaga surmoq, keyinga qoldirmoq; cho‘zmoq; ko‘chirmoq (vaqtga nisbatan); éloigner une échéance to‘lov muddatini cho‘zmoq, kechiktirmoq; éloigner l'heure de la rencontre uchrashuvni keyinga surmoq
    II s'éloigner vpr.
    1. uzoqlashtirmoq, uzoqlashib qolmoq, uzab ketmoq; yiroqlashmoq; jo‘nab ketmoq; il ouvrit la porte et s'éloigna rapidement u eshikni ochib, tezda uzoqlashib ketdi
    2. o‘ tmoq, o‘ tib ketmoq, uzoqlashtirmoq (vaqtga nisbatan) c'est une époque qui commence à s'éloigner bu bizdan uzoqlashib ketayotgan davrdir
    3. fig. uzoqlashmoq; chetga chiqmoq, chetlashtirmoq; s'éloigner du sujet mavzudan chetga chiqmoq; cette théorie s'éloigne trop de la réalité bu nazariya haqiqatdan juda uzoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éloigner

См. также в других словарях:

  • heure — [ ɶr ] n. f. • 1080 ore, eure; lat. hora 1 ♦ Espace de temps égal à la vingt quatrième partie du jour (pratiquement, aujourd hui, du jour solaire moyen). Heure sidérale, heure solaire vraie, heure solaire moyenne. L heure est subdivisée en 60… …   Encyclopédie Universelle

  • Heure D'été — L heure d été est un régime utilisé par un grand nombre de pays consistant à ajuster l heure locale officielle, généralement d une heure par rapport au fuseau horaire standard pour les périodes du printemps, de l été et du début de l automne. L… …   Wikipédia en Français

  • Heure d'ete — Heure d été L heure d été est un régime utilisé par un grand nombre de pays consistant à ajuster l heure locale officielle, généralement d une heure par rapport au fuseau horaire standard pour les périodes du printemps, de l été et du début de l… …   Wikipédia en Français

  • Heure internet — Pour les articles homonymes, voir SIT. La dernière fois que vous avez rafraîchi la page il était 14:56 UTC, soit : .be …   Wikipédia en Français

  • heure — HEURE. s. f. Certain espace de temps, qui fait la vingt quatriesme partie du jour naturel. Une heure. une heure & demie. un quart d heure. trois quarts d heure. une demie heure. l heure a sonné. l heure est sonnée. l horloge a sonné deux heures.… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Heure UNIX — Cet article est consacré à l heure Unix. Il introduit d abord la notion d heure Posix pour présenter les points qui sont communs à toutes les implémentations qui respectent la norme POSIX (la norme est unique), puis la notion d heure Unix c est à …   Wikipédia en Français

  • heure — Heure, Hora, l Espagnol et l Italien disent aussi Hora. Demie heure, Dimidiata hora. Une heure et demie, Sesquihora. D une heure, Qui dure l espace d une heure, Horarius. L heure s est passée cependant qu il disoit ceci, Dum haec dicit, abiit… …   Thresor de la langue françoyse

  • Heure (temps) — Pour les articles homonymes, voir Heure. Heure courante 10:39:35 (UTC) L’heure est une unité de mesure du temps. Le mot désigne aussi la grandeur elle même, l instant (l « heure qu il est »), y compris en sciences (« heure… …   Wikipédia en Français

  • Heure En Russie — Cet article traite de différents aspects de la gestion du temps en Russie. Sommaire 1 Fuseaux horaires 2 Heure d été 3 Voir aussi 3.1 Liens internes …   Wikipédia en Français

  • Heure d'Iekaterinbourg — Heure en Russie Cet article traite de différents aspects de la gestion du temps en Russie. Sommaire 1 Fuseaux horaires 2 Heure d été 3 Voir aussi 3.1 Liens internes …   Wikipédia en Français

  • Heure d'Irkoutsk — Heure en Russie Cet article traite de différents aspects de la gestion du temps en Russie. Sommaire 1 Fuseaux horaires 2 Heure d été 3 Voir aussi 3.1 Liens internes …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»