-
1 condamner
vt.1. jazo bermoq, kesmoq, jazoga hukm qilmoq; condamner à mort o‘ limga hukm qilmoq; condamner sa porte hech kimni qabul qilmaslik2. ayblamoq, qoralamoq, yomonlamoq, koyimoq, tanbeh bermoq, la'natlamoq3. taqiqlamoq; la loi condamne la falsification des chèques qonun soxta pul ishlab chiqarishni taqiqlaydi (soxta pul ishlab chiqargan qonun bilan jazolanadi). -
2 défaut
nm.1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish. -
3 dépens
nm.pl. sud xarajatlari; condamner aux dépens sud xarajatlarini to‘lashga hukm qilmoq; aux dépens de qqn.loc.prép. birov hisobi, zarariga; apprendre qqch. à ses dépens o‘z terisida his qilib ko‘rmoq, o‘zining achchiq tajribasidan bilmoq. -
4 emprisonnement
nm. qamash; qamalish; qamoq; condamner à l'emprisonnement qamoq jazosiga hukm qilmoq, chiqarmoq. -
5 exil
nm.1. surgun, badarg‘a, quvg‘in; condamner à l'exil surgunga hukm qilmoq; envoyer en exil surgun qilmoq, surgunga yubormoq partir en exil surgunga jo‘namoq; vivre en exil quvg‘ inda yashamoq; un lien d'exil surgun qilingan joy. -
6 sûrement
adv. albatta, muqarrar, shubhasiz, ishonchli ravishda; le tribunal va sûrement le condamner sud uni shubhasiz jazoga hukm qiladi; sûrement! albatta! sûrement pas! albatta yo‘q! il est sûrement malade u shubhasiz kasal.
См. также в других словарях:
condamner — [ kɔ̃dane ] v. tr. <conjug. : 1> • XVIe, par attract. de damner; condemnerXIIe; lat. condemnare 1 ♦ Frapper d une peine, faire subir une punition à (qqn), par un jugement. Condamner un coupable. On l a condamné à payer une amende, à une… … Encyclopédie Universelle
condamner — Condamner, Condemnare, Damnare. Condamner avant, ou devant, Praedamnare. Faire condamner, Condemnare dicitur accusator reum. Il a fait condamner sa partie par justice, Reum damnauit ad iudicem. B. Faire condamner sa partie à l amende, et és… … Thresor de la langue françoyse
condamner — CONDAMNER. v. act. Donner un jugement contre quelqu un. Condamner un criminel. Condamner à mort, à la mort, au fouet, aux galères, au bannissement. Condamner aux dépens, àl amende. f♛/b] Il signifie aussi Blâmer, désapprouver, rejeter. Il… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
condamner — Condamner. v. a. Donner un jugement contre quelqu un. Condamner un criminel. condamner à la mort, au foüet, aux galeres, au bannissement. condamner aux despens, à l amande. Il signifie aussi, Blasmer, desapprouver, rejetter. Il condamne tout ce… … Dictionnaire de l'Académie française
condamner — (kon da né) v. a. 1° Terme de jurisprudence. Prononcer un jugement contre quelqu un. Condamner quelqu un à la mort, à l exil, aux dépens, à l amende. • Dieu condamne et punit ceux qui l offensent, LA BRUY. XVI. • .... Un peuple infortuné Qu … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
CONDAMNER — v. a. Prononcer un jugement contre quelqu un. Condamner un criminel. Condamner quelqu un à mort, à la mort, aux travaux forcés, à la réclusion, au bannissement. Condamner aux dépens, à l amende. Il fut condamné à lui payer telle somme. Être… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
CONDAMNER — v. tr. Déclarer par un jugement que quelqu’un est coupable d’un crime, d’un délit. Condamner un criminel, Condamner quelqu’un à mort, à la mort, aux travaux forcés, à la réclusion, au bannissement. Condamner aux dépens, à l’amende. Il fut… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
condamner — vt. (un coupable, un malade...) ; réduire, (à attendre qq.) ; réprouver, désapprouver, rejeter : KONDANÂ (Albanais, Annecy, Bellecombe Bauges, Chambéry, Saxel.002, Tignes, Villards Thônes). E. : Réprimander, Sanctionner. A1) condamner (en… … Dictionnaire Français-Savoyard
Condamner sa porte — ● Condamner sa porte déclarer qu on ne recevra plus quelqu un, ou qu on ne recevra personne … Encyclopédie Universelle
condamner — (v. 1) Présent : condamne, condamnes, condamne, condamnons, condamnez, condamnent ; Futur : condamnerai, condamneras, condamnera, condamnerons, condamnerez, condamneront ; Passé : condamnai, condamnas, condamna, condamnâmes, condamnâtes,… … French Morphology and Phonetics
Il ne faut pas condamner sans entendre. — См. Не спеши карать, спеши выслушать. Il ne faut pas condamner sans entendre. См. Не спеши карать, спеши выслушать … Большой толково-фразеологический словарь Михельсона (оригинальная орфография)