Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(commerce

  • 1 commerce

    nm.
    1. savdo, oldi-sotdi, savdo-sotiq ishi, faoliyati
    2. savdo korxonasi, savdo ishi, faoliyati
    3. savdo munosabati, aloqasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > commerce

  • 2 bateau

    nm. qayiq, kema, kater; bateau à vapeur paroxod; bateau à voile yelkanli kema; bateau de cours musobaqa qayig‘i; bateau de plaisance sayr qiluvchi kema; bateau de pêcheur baliqchi kema; bateau de commerce savdo kemasi; monter un bateau à qqn. kimnidir laqillatmoq; être dans le même bateau bir xil vaziyatda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bateau

  • 3 bosse

    nf.
    1. g‘urra, shish
    2. bukur
    3. layoqat; avoir la bosse du commerce savdoga layoqatli bo‘lmoq
    4. o‘rkach
    5. do‘nglik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bosse

  • 4 effet

    nm.
    1. natija, oqibat; yakun, samara; l'effet naturel tabiiy natija; un effet surprenant hayratga soladigan natija; un effet inattendu kutilmagan oqibat; un effet immense katta, yuksak natija; obtenir des effets remarquables ahamiyatga ega bo‘lgan natijalarga erishmoq; Il n'y a pas d'effet sans cause sababsiz oqibat bo‘lmaydi; sans effet natijasiz, samarasiz; en effet haqiqatdan, darvoqi, darhaqiqat, chinakkam, voqean, albatta; à l'effet de maqsadida, niyatida, uchun; à cet effet buning uchun, bu maqsadda
    2. ta'sir; naf, foyda; l'effet d'un médicament dorining ta'siri, nafi, foydasi; faire, avoir son effet ta'sir ko‘rsatmoq; l'effet d'une force ta'sir kuchi; l'effets de radioactivité radioaktiv ta'sir; techn. un effet utile foydali ish; le médicament n'a pas eu d'effet bu dorining nafi tegmadi
    3. taassurot; ta'sir; effekt; bon effet yaxshi taassurot; mauvais effet yomon taassurot; un effet de lumière yorug‘lik effekti, yorug‘lik taassurotlarini tug‘diradigan manbalar (masalan sahnada); faire, produire un bon effet yaxshi taassurot qoldirmoq; faire de l'effet kuchli taassurot qoldirmoq
    4. sport. burab, chilpirak qilib oshirish (to‘p, shar).
    nm.dr.fin. qimmatbaho qog‘oz; pul bilan bog‘liq hujjat; un effet de commerce veksel (qarz hujjati, pul qarz olganlik haqidagi tilxat); chek; perevod (pochta, telefon orqali yuborilgan pul); effets publics davlatga qarashli qimmatbaho qog‘ozlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effet

  • 5 extension

    nf.
    1. cho‘zish; yoyish; yoyilish; l'extension du bras qo‘lni cho‘zish, yozish
    2. qo‘ llash, cho‘zilganlik, uzunlik
    3. kengayish; yoyilish; o‘sish, ravnaq; l'extension du commerce savdo-sotiqning o‘sishi; l'extension d'une épidémie epidemiyaning yoyilishi; l'extension du sens d'un mot so‘z ma'nosining kengayishi; par extension keng ma'noda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extension

  • 6 extérieur

    -eure
    I adj.
    1. tashqi, tashqaridagi, chetdagi, tashqarida joylashgan; les quartiers extérieurs chetdagi kvartallar
    2. tashqi; xorijiy, chet; la cour extérieure tashqi hovli, la politique extérieure tashqi siyosat; le commerce extérieur tashqi savdo
    3. tashqi dunyodagi; ob'yektiv borliqdagi; la réalité extérieure ob'yektiv reallik.
    II nm.
    1. tashqi ko‘rinish; tashqi; à l'extérieur de la ville shahardan tashqarida
    2. chet mamlakat; les relations avec l'extérieur tashqi aloqalar; chet mamlakatlar bilan aloqalar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extérieur

  • 7 fonds

    nm.
    1. yer, yer-mulk
    2. kapital, mablag‘, pul; des fonds de roulement oborot kapital; le fonds social qaysidir jamiyatga qarashli kapital, mablag‘
    3. pullar, qimmatbaho narsalar, boyliklar; les fonds publics davlat pullari; un porteur de fonds qimmatbaho qog‘ozlar egasi; rentrer dans ses fonds qarzlarini qayta olmoq, qaytarmoq, to‘lamoq; sarf-xarajatini qoplamoq, oqlamoq; à fonds perdu(s) umrbod olinadigan daromad (qaytarib bermaslik, olmaslik sharti bilan)
    4. zaxira (g‘amlab qo‘yilgan narsa), fond, mablag‘; le Fonds monétaire international Xalqaro valuta fondi; les fonds alloués ajratilgan mablag‘
    5. korxona, muassasa, savdo ishi; un fonds de commerce savdo uyi, korxonasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fonds

  • 8 interlope

    adj.
    1. noqonuniy ishlaydigan, maxfiy, bekitiqcha, o‘g‘rincha, yashirin qilingan; un commerce interlope yashiriqcha, kontraband savdo qilish, chegaradan yashirincha mol o‘tkazish
    2. shubhali, shubha tug‘diradigan, ishonib bo‘lmaydigan; une maison interlope shubhali, ishonchsiz uy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > interlope

  • 9 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 10 navire

    nm. kema; navire de guerre harbiy kema; navire de commerce savdo kemasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > navire

  • 11 péricliter

    vi. inqirozga, tushkunlikka ketmoq, tanazzulga yuz tutmoq, chappasidan ketmoq, xarob (ado) bo‘lmoq, so‘nmoq; son affaire, son commerce périclite uning ishi, tijorati tanazzulga yuz tutdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > péricliter

  • 12 port

    nm.
    1. port, bandargoh; un port maritime, fluvial dengiz, daryo porti; port de commerce, de pêche, de guerre savdo, baliqchilar porti; harbiy port; port d'attache d'un bateau kema ro‘yxatda turadigan port; port franc bojxona tekshiruvisiz port; loc. arriver à bon port manzilga eson-omon yetib kelmoq
    2. litt. boshpana, tinch joy
    3. port shahri.
    nm. dovon (Pireneyada).
    nm.
    1. o‘zi bilan olib yurish, taqib yurish; port d'armes qurol olib, taqib yurish; autorisation de port qurol olib yurishga, taqib yurishga ruxsatnoma
    2. pochta orqali jo‘natilgan narsalarning haqi, pochta haqi; un colis expédié franc de port, franco de port haqi to‘langan otkritka; port dû haqi to‘lanmagan pochta
    3. gavdani, o‘zini tutish; un gracieux port de tête boshning nazokat bilan o‘rnashuvi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > port

  • 13 représentant

    -ante
    n.
    1. vakil, vakolatli odam, deputat; la mission d'un représentant vakilning vazifasi; le représentant d'un syndicat kasaba uyushmasining vakolatli
    2. muxtor vakil; le représentant de la France Fransiyaning muxtor vakili
    3. kommivoyajyor, gumashta; il est représentant de commerce u savdo gumashtasi
    4. namoyanda, namuna, nusxa; l'un des meilleurs représentants de l'école expressionniste ekspressionizm maktabining eng yaxshi namoyandalaridan biri.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > représentant

  • 14 stagnant

    -ante
    adj. turg‘un, oqmaydigan, oqmas, ko‘lmak; des eaux stagnantes ko‘lmak suvlar
    2. fig. harakatsiz, sust, kasod, turg‘un, bo‘sh; la commerce est stagnant savdo kasodga uchradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > stagnant

См. также в других словарях:

  • commerce — [ kɔmɛrs ] n. m. • commerque 1370; lat. commercium, de merx → marchand I ♦ 1 ♦ Opération, activité d achat et de revente (en l état ou après transformation) d un produit, d une valeur; par ext. Prestation de certains services. Acte, opération de… …   Encyclopédie Universelle

  • commerce — COMMERCE. sub. masc. Trafic, négoce de marchandises, d argent, soit en gros, soit en détail. La liberté, la facilité du commerce. Établir, rétablir le commerce. Cela fait rouler le commerce. Défendre, interdire le commerce. La Paix entretient le… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • commerce — com·merce n 1: the exchange or buying and selling of goods, commodities, property, or services esp. on a large scale and involving transportation from place to place: trade (2) see also commerce clause; fair labor standards act in the important… …   Law dictionary

  • commerce — com‧merce [ˈkɒmɜːs ǁ ˈkɑːmɜːrs] noun [uncountable] COMMERCE 1. the buying and selling of goods and services; = TRADE: • Modern computing facilities are very much in demand by industry and commerce. • a guide to English for Commerce ˌinternational …   Financial and business terms

  • commerce — Commerce. s. m. Trafic, negoce de marchandises, d argent, soit en gros, soit en destail. La liberté, la facilité du commerce. establir, restablir le commerce. cela fait rouler le commerce. defendre, interdire le commerce. la paix entretient le… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Commerce — steht für: Commerce (Métro Paris), Station des Pariser Métrosystems Commerce (Zeitschrift) Commerce ist der Name mehrerer Orte in den Vereinigten Staaten: Commerce (Alabama) Commerce (Georgia) Commerce (Iowa) Commerce (Kalifornien) Commerce… …   Deutsch Wikipedia

  • Commerce — Commerce, CA U.S. city in California Population (2000): 12568 Housing Units (2000): 3377 Land area (2000): 6.567812 sq. miles (17.010555 sq. km) Water area (2000): 0.004868 sq. miles (0.012607 sq. km) Total area (2000): 6.572680 sq. miles… …   StarDict's U.S. Gazetteer Places

  • Commerce — Ciudad de los Estados Unidos …   Wikipedia Español

  • Commerce — Com merce, n. Note: (Formerly accented on the second syllable.) [F. commerce, L. commercium; com + merx, mercis, merchandise. See {Merchant}.] 1. The exchange or buying and selling of commodities; esp. the exchange of merchandise, on a large… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Commerce — Com*merce (? or ?), v. i. [imp. & p. p. {Commerced}; p. pr. & vb. n. {Commercing}.] [Cf. F. commercer, fr. LL. commerciare.] 1. To carry on trade; to traffic. [Obs.] [1913 Webster] Beware you commerce not with bankrupts. B. Jonson. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Commerce, CA — U.S. city in California Population (2000): 12568 Housing Units (2000): 3377 Land area (2000): 6.567812 sq. miles (17.010555 sq. km) Water area (2000): 0.004868 sq. miles (0.012607 sq. km) Total area (2000): 6.572680 sq. miles (17.023162 sq. km)… …   StarDict's U.S. Gazetteer Places

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»