-
101 question
nf.1. savol, so‘rash; poser une question à qqn. biror kimsaga savol bermoq2. muammo; masala; ish, gap; la question est difficile masala qiyin edi; les questions économiques, sociales iqtisodiy, ijtimoiy masalalar; c'est toute la question asosiy masala o‘shanda; il n'y a pas de question muammo yo‘q; il est question de haqida, to‘g‘risida gap boradi3. tergov, qiynoqqa solib so‘roq qilish; soumettre qqn. à la question birovni qiynoqqa solmoq, qiynab so‘roq qilmoq. -
102 raide
I adj.1. bukilmas, egilmas, qotib qolgan; tarang, tik; il a une jambe raide uning bir oyog‘i bukilmaydi; ma soeur a des cheveux raides mening singlimning sochlari tikka-tikka2. g‘o‘daygan, beo‘xshov, beso‘naqay; il est, il se tient raide comme un échalas, comme un piquet u xodaday, xoda yutganday, tayoqday (tayoq yutganday) g‘o‘dayib turadi3. tarang, tarang tortilgan; une corde raide tarang tortilgan arqon; loc. être sur la corde raide jar yoqasida bo‘lmoq4. tik, tikka; tikka tushgan, tikka ko‘ tarilgan; un escalier, une pente très raide juda ham tik zinapoya, qiyalik5. fam. juda, juda ham, haddan tashqari, ortiq darajada (narsa); elle est raide celle-là! bunisi juda ortiqcha! c'est un peu raide! biroz oshirvordingiz!II adv.vx.1. qattiq, keskin, birdan; yomon2. tik, nishab; un sentier qui grimpe raide tik o‘ralab chiqib ketgan so‘qmoq3. raide mort til tortmay, o‘rnida o‘lmoq; elles sont tombées raides mortes ular tappa tushib, til tortmay o‘ldi. -
103 rayon
nm.1. nur, yog‘du, shu'la; émettre, répandre des rayons nur, yog‘du, shu'la taratmoq, sochmoq2. nur; rayons réfractés, réfléchis singan, qaytgan nurlar3. pl. nur(lar); rayons infrarouges, ultraviolets infraqizil ultrabinafsha nurlar; rayons X rentgen nurlari4. nishon, alomat, uchqun; un rayon d'espérance umid uchquni; loc. un rayon de soleil qalb quvonchi; cet enfant est son rayon de soleil bu bola uning qalb quvonchi.nm.1. kegay; les rayons métaliques d'une roue de bicyclette velosiped g‘ildiragining metall kegaylari; rues disposées en rayons bir nuqtadan taralgan (radial) ko‘chalar2. radius; le rayon est égal à la moitié du diamètre diametrning yarmida radiuslar teng; loc. dans un rayon de biror narsaning harakat qilish (ta'sir ko‘rsatish) doirasida; dans un rayon de dix, vingt kilomètres o‘n, yigirma kilometr doirasida; rayon d'action harakat qilish, ta'sir doirasi; cette entreprise a étendu son rayon d'action bu korxona o‘z ta'sir doirasini kengaytirdi.nm.1. mumkatak (asalari uyasi)2. polka, taxtadan qilingan tokcha, taxta tokcha; les rayons d'une bibliothèque bibliotekaning polkalari3. bo‘lim, bo‘ lma; le rayon (de la) parfumerie atir-upo bo‘limi; chef de rayon bo‘lim boshlig‘i4. soha; je regrette, ce n'est pas mon rayon afsus, bu mening soham emas. -
104 rebelle
I adj.1. rebelle à isyon ko‘ targan, qarshi bosh ko‘targan, isyonchi, isyonkor; troupes rebelles isyonchi to‘dalar2. rebelle à qarshilik qiladigan, qarshilik ko‘rsatadigan, bo‘ysunmaydigan; il est rebelle à tout effort u hamma urinishlarga bo‘ysunmayapti; il est rebelle aux mathématiques u matematikaga uquvsiz; mon estomac est rebelle à ce remède mening oshqozonim bu dorini qabul qilmaydi; fièvre rebelle tushirib bo‘lmaydigan issiqlik3. bo‘ysunmas, o‘ jar, qaysar; mèches de cheveux rebelles bo‘ysunmas kokillarII n. isyonchi; négocier avec des rebelles isyonchilar bilan muzokara olib bormoq. -
105 reconnaissable
adj. tanisa, bilsa bo‘ladigan; son parfum est reconnaissable entre tous uning atrini hammaning orasida ajratib olsa bo‘ladi; il est à peine reconnaissable, tant il est changé uni zo‘rg‘a tanisa bo‘ladi, u shunchalar o‘zgarib ketibdi. -
106 relatif
-iveadj.1. nisbiy; toute connaissance est relative har qanday bilim nisbiydir; valeur relative nisbiy qiymat; tout est relatif hamma narsa nisbiydir2. qisman, to‘la bo‘lmagan, nisbatan; il est d'une honnêteté relative u nisbatan sofdil3. taalluqli, aloqador, bog‘liq, bog‘langan; positions relatives o‘zaro bog‘liq nuqtai nazarlar; document relatif à tel sujet, à telle période biron bir mavzuga, davrga taalluqli hujjat4. gram. nisbiy; pronom relatif nisbiy olmosh; adjectif relatif nisbiy sifat; proposition relative aniqlovchi ergash gap. -
107 relativement
adv.1. nisbatan, deyarli, birmuncha, bir qadar; c'est relativement rare bu birmuncha noyob; il est relativement honnête u bir qadar sofdil2. relativement à -ga nisbatan; relativement au prix du quartier, ce n'est pas cher kvartaldagi bahoga qaraganda bu qimmat emas. -
108 remarquable
adj. diqqatga, e' tiborga loyiq, arziydigan, sazovor; un événement remarquable e'tiborga loyiq hodisa; être remarquable par tomoni bilan diqqatga sazovor, loyiq bo‘lmoq; un artiste remarquable par son talent o‘z qobiliyati bilan diqqatga sazovor artist; il est remarquable que diqqatga, e' tiborga loyiq, sazovor, arziydigan tomoni shuki; il est remarquable que tu aies réussi à les reconcillier diqqatga loyiq tomoni shuki, sen ularni yarashtirishga erishibsan; c'est très remarquable bu juda e'tiborga loyiq2. ajoyib, e' tiborli; un des hommes les plus remarquables de ce temps shu davrning eng e' tiborli kishilaridan biri; exploit remarquable ajoyib qahramonlik. -
109 remettre
I vt.1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildiII se remettre vpr.1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq. -
110 renverser
I vt.1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; renverser un seau chelakni to‘ntarmoq2. teskarisiga aylantirmoq, teskari harakatlantirmoq; renverser l'ordre des mots dans une phrase gapda so‘zlarning tartibini teskarisiga aylantirmoq; renverser la vapeur bug‘ni teskarisiga yurgizmoq3. ag‘darib, yiqitib, qulatib yubormoq; c'est une camionnette qui l'a renversé uni yuk mashinasi ag‘darib ketdi; renverser une chaise kursini ag‘darib yubormoq; renverser du vin sur la nappe dasturxonga vinoni ag‘darib, to‘kib yubormoq4. qulatmoq, ag‘darmoq, yiqitmoq, buzib tashlamoq; renverser tous les obstacles hamma to‘siqlarni qulatmoq5. orqaga tashlamoq; renverser la tête, la buste boshini, qaddini orqaga tashlamoq6. hayratga solmoq, hayratlantirmoq; cela me renverse bu meni hayratga soladiII se renverser vpr.1. ag‘darilmoq, to‘ntarilmoq; la barque s'est renversée qayiq ag‘darilib ketdi; la bouteille s'est renversée shisha ag‘darilib ketdi2. ag‘anab, qulab, yiqilib tushmoq; il se renversa sur son siège u o‘rindig‘idan qulab tushdi. -
111 responsable
adj.1. javobgar, mas'ul; vakolatli; les experts jugeront si l'accusé est responsable ayblanuvchining vakolatli yoki vakolatsizligini ekspertlar hal qiladi; être responsable de qqn. biror kishi uchun javobgar bo‘lmoq; rendre qqn. responsable de qqch. biror kishini biror narsaga mas'ul qilib tayinlamoq; qui est responsable de cette plésanterie? bu hazil kimdan chiqdi? le gouvernement est responsable devant le parlement, en France Fransiyada hukumat parlament oldida javobgar2. asosli, mas'uliyatli, jiddiy, o‘ylab qilingan; soyez responsable mas'uliyatli bo‘ling; attitude responsable jiddiy munosabat. -
112 revanche
nf.1. qasos, o‘ch; prendre sa revanche o‘chini olmoq2. sport. revansh; la première manche, la revenche et la belle birinchi tur, revansh, hal qiluvchi o‘yin3. loc. o‘rniga o‘rin evaziga, sizdan ugina-bizdan bugina; je t'aiderai, mais à charge de revanche men senga yordam beraman, lekin sendan ugina-bizdan bugina4. en revanche lekin, shunga qaramasdan, aksincha; il y fait froid, mais en revanche c'est très vivifiant u yerda sovuq, shunga qaramasdan bu juda tetiklashtiruvchi; c'est un homme agréable, en revanche sa femme est assez renfermée bu juda yoqimtoy odam, uning xotini aksincha, juda pismiq. -
113 rire
I vi.1. kulmoq; se mettre à rire kula boshlamoq; rire aux éclats, à gorge déployée, aux larmes qah-qah otib, xoxolab, ko‘zidan yosh chiquncha kulmoq; rire comme une baleine, comme un bossu dumalab, qah-qah otib kulmoq; avoir toujours le mot pour rire qiziqchi odam bo‘lmoq; il m'a bien fait rire u meni juda kuldirdi; avoir envie de rire kulgisi qistamoq; éclater, pouffer, se tordre de rire xoxolab yubormoq, kulgidan ichagi uzilmoq, dumalab kulmoq; c'est à mourie de rire kulaverib o‘lasan; pleurer de rire kulgidan yig‘ lamoq; rire de biror sababdan kulmoq; nous avons bien ri de ces plaisanteries biz bu hazillardan rossa kuldik; il n'y a pas de quoi rire buning kuladigan joyi yo‘q2. xursand bo‘lmoq, kulmoq; loc.prov. rira bien qui rira le dernier oldin kulgan keyin qizarar; elle ne pense qu'à rire unga kulgi bo‘lsa bas3. kulmoq, hazillashmoq, o‘ynashmoq; vous voulez rire? siz hazillashyapsizmi? sans rire, est-ce que…? behazil, … shundaymi?4. rire de kulgi, masxara, mazax qilmoq, mayna qilmoq, ustidan kulmoq; faire rire de soi o‘zini kulgiga qo‘ymoq; vous me faites rire siz mening kulgimni qistatyapsiz5. litt. kulib turmoq; avoir les yeux qui rient kulib turadigan ko‘zlari bo‘lmoqII se rire vpr.litt. (de) e' tibor, ahamiyat bermaslik, e' tiborsizlik bilan qaramoq; elle s'est ri des difficultés u qiyinchiliklarga e' tibor bermadi.nm. kulgi, kulish; un rire bruyant qattiq kulgi; un gros rire qahqaha; un rire bête ahmaqona kulgi; un rire moqueur masxaraomiz kulgi; avoir le fou rire o‘zini kulgidan to‘xtata olmaslik; xoxolab, qahqaha otib kulib yubormoq; un éclat de rire gulduros kulgi, qahqaha; rire nerveux, forcé, méchant asabiy, zo‘raki, istehzoli kulgi; déclancher, attirer les rires kulgini keltirmoq, qistatmoq. -
114 rudement
adv.1. litt. qo‘pollik, dag‘allik bilan; qo‘pol, dag‘al, qattiq; heurter rudement qattiq turtmoq; traiter qqn. rudement birovga dag‘al muomala qilmoq2. fam. juda, juda ham, rosa, yaxshigina, o‘ ta; c'est rudement bon bu juda zo‘r; il est rudement bien u juda ham yaxshi; elle est rudement changée u rosa o‘zgaribdi. -
115 sauf
-sauveadj. sain et sauf sog‘-salomat, omon; laisser la vie sauve à qqn. biror kishining hayotini saqlab qolmoq; l'honneur est sauf vijdon pokiza.prép. -dan tashqari; tous, sauf lui, sauf un undan, bittasidan tashqari hammasi; sauf si bo‘lmasagina; j'irai, sauf s'il pleut men yomg‘ir yog‘masagina boraman; sauf que deb hisoblamasa; c'est un bon film, sauf qu'il est trop long bu yaxshi film, faqatgina u juda uzun; sauf erreur de notre part biz tomonimizdan qilingan xatolar bo‘lmasa; loc. sauf le respect que je vous dois aybga buyurmaysiz; litt. sauf à + inf. shu holdaki, shu shart bilanki; il acceptera, sauf à s'en repentir plus tard u rozi bo‘ ladi, lekin keyinchalik afsuslanib yuradi. -
116 savoir
vt.1. bilmoq, xabardor bo‘lmoq; je ne sais pas son nom men uning ismini bilmayman; il n'en sait rien u bu haqda hech narsa bilmaydi; faire savoir bildirmoq, xabardor qilmoq; je te ferai savoir la date de mon retour men seni qaytish kunimdan xabardor qilaman; avez-vous su la nouvelle? yangilikni eshitdingizmi? je le sais honnête men uni vijdonli deb bilaman2. bilmoq, sezmoq, his qilmoq, farqiga bormoq; il ne sait plus ce qu'il dit u o‘zi nima deyotganining ham farqiga bormay qolgan edi; il est poète sans le savoir u o‘zi sezmagan holda shoir; je ne veux pas le savoir! men buni eshitishni ham xohlamayman3. bilmoq, ustasi bo‘ lmoq4. bilmoq, xotirada saqlamoq, esda tutmoq; il sait son rôle, sa leçon uning roli, darsi esida bor; savoir qqch. par coeur biror narsani yoddan bilmoq5. loc. vous n'êtes pas sans savoir que siz bilmay qolmagan bo‘lsangiz kerakki; sachez que bilingki; et puis, tu sais, nous t'aimons qolaversa, bilasan, biz seni yaxshi ko‘ramiz; à savoir ya'ni; nos cinq sens, à savoir: l'ouïe, la vue bizning besh sezgimiz, yani: eshitish, ko‘rish; savoir si ko‘raylikchi, bilaylikchi; savoir si ça va marcher! ko‘raylikchi bu bo‘larmikan! qui sait? kim biladi?, balki; il est on ne sait où kim biladi u qayerda; ne savoir que faire, quoi faire nima qilishini bilmaslik; ne savoir que devenir, où se mettre nima qilarini, o‘zini qayerga qo‘yarini bilmaslik; que je sache menga ma'lum bo‘lishicha, mening bilishimcha; tu n'es pas venu au cours, que je sache mening bilishimcha, sen darsga kelmapsan6. biror narsa qilishni bilmoq; il ne sait pas nager u suzishni bilmaydi; c'est qqn. qui sait écouter bu eshitishni biladigan odam7. qila olmoq; on ne saurait penser à tout hamma haqida o‘ylashning iloji yo‘q.nm. bilish, bilishlik; bilim, ma'lumot; le savoir d'une époque biror bir davrni bilishlik; l'étendue de son savoir bilimining kengligi. -
117 secret
-èteadj.1. maxfiy, yashirin, sir tutiladigan; un rendez-vous secret yashirin uchrashuv; des documents secrets maxfiy hujjatlar; documents très secrets o‘ ta maxfiy hujjatlar; police secrète maxfiy politsiya; un agent secret maxfiy agent; les services secrets maxfiy xizmat2. ko‘ngilda saqlanadigan, sir tutiladigan, ko‘ngildagi, yurakdagi, ichdagi3. yashirin, berkitilgan, maxfiy; un tiroir secret yashirin g‘aladon5. litt. ichimdan top; un homme secret et silencieux ichimdan top va kamsuqum odam.nm.1. sir, maxfiy narsa, yashirin ish; confier un secret à qqn. biror kishiga biror sirni ishonib aytmoq; garder, trahir un secret biror sirni saqlamoq, oshkor qilib qo‘ymoq; je n'ai pas de secret pour toi mening sendan yashiradigan sirim yo‘q; c'est un secret bu sir; loc. c'est un secret de polichinelle hammaga ma'lum, hamma biladigan sir; un secret d'État davlat siri2. être dans le secret sirdan xabardor bo‘lmoq; un secret de fabrication ishlab chiqarishning siri; secret professionnel kasb siri3. tushunib bo‘lmaydigan, inson aqli yetmaydigan narsa; sir, siru-asror; les secrets de la nature tabiat sirlari; dans le secret de son coeur yuragining tubida4. sir, sabab, bois; kalit; trouver le secret de l'affaire ishning kalitini topmoq5. en secret yashirincha, hech kimga bildirmay; il est venu en secret u hech kimga bildirmay keldi6. mettre qqn. au secret biror kishini yolg‘iz xonaga qamab qo‘ymoq7. sir, hiyla, sekret; une serrure à secret pinhoniy, yashirin, maxfiy qulf. -
118 sensible
adj.1. sezgir, sezuvchan, sezuvchi; les êtres sensibles sezuvchi mavjudotlar; l'oreille n'est pas sensible à certains sons quloq ba'zi bir ovozlarni eshitmaydi2. tegsa og‘riydigan, sezuvchan; endroit sensible tegsa og‘riydigan joy; le point sensible de qqn.qqch. biror kishi, narsaning bo‘sh joyi; il est sensible du foie uning jigari zaif3. ta'sirchan, beriluvchan, moyil; c'est un enfant très sensible bu juda ta'sirchan bola; je suis sensible à vos attentions sizning mehribonchiligingizdan g‘oyat minnatdorman4. sezuvchan, aniq; balance très sensible juda aniq tarozi; pellicule sensible sezuvchan plyonka.adj.1. sezadigan, sezish uchun xizmat qiladigan, sezuvchi; sezish2. sezilarli, ko‘zga tashlanadigan; une baisse sensible des prix narx-navoning sezilarli pasayishi3. juda nozik. -
119 servir
I vt.1. xizmat qilmoq; il a bien servi son pays, l'État u vataniga, hukumatga yaxshi xizmat qildi; servir xizmat qilmoq (askar); se faire servir xizmatkori bo‘lmoq; prov. on n'est jamais si bien servi que par soi-même o‘zingdan qolari yo‘q2. xizmat ko‘rsatmoq, yedirib-ichirmoq, xizmat qilmoq; servir qqn. à table dasturxonda kimgadir xizmat qilmoq; servir un client mijozga xizmat ko‘rsatmoq3. xizmat qilmoq, yordam bermoq, qo‘llamoq, madad bermoq; je vous ai servi, j'ai servi vos intérêts men sizni qo‘ lladim, men sizning manfaatingizni qo‘ lladim; sa discrétion l'a servi uning og‘ irbosiqligi unga qo‘l keldi4. tortiq qilmoq, siylamoq, tortmoq, bermoq; sersmoi à boire menga ichimlik quyib yubor; servir du melon en entré, comme entré birinchiga qovun tortmoq; à table! c'est servi! dasturxonga! dasturxon tuzatildi! on lui sert une petite rente unga kichik bir renta in'om qilishdi; à moi de servir qartani tarqatish mening navbatim5. ibodat qilmoqII se servir vpr. olmoq, olib yemoq; sers-toi en légumes, de légumes sabzavotlardan ol, olib ye; se servir chez un commerçant odatda bir savdogardan savdo qilmoq.I vi.1. ishlamoq, ish bermoq, xizmat qilmoq; cela peut vous servir à l'occasion bu sizga payti kelganda ish berib qoladi2. biror narsaga, biror maqsadga xizmat qilmoq; biror narsa biror maqsad uchun xizmat qilmoq; à quoi sert cet instrument? il sert à ouvrir des bouteilles bu asbob nimaga xizmat qiladi? u shishalarni ochish uchun xizmat qiladi; ne pleure pas, cela ne sert à rien yig‘lama, buning hech foydasi yo‘q3. biror kishiga biror narsa qilish uchun xizmat qilmoq; cette prime va me servir à payer mes dettes bu mukofot menga qarzlarimni to‘lash uchun xizmat qiladi; tu ne sers à rien, tu es inutile sen hech narsaga yaramaysan, sen keraksizsan4. (de) bo‘lib xizmat qilmoq, vazifasini o‘ tamoq; la petite pièce sert de débarras kichik xona omborxona bo‘lib xizmat qiladi; la personne qui lui sert de témoin unga guvohlik qiladigan odam; que cela te serve de leçon bu senga saboq bo‘lsinII se servir vpr. (de) foydalanmoq, ishlatmoq; nous nous servons des machines les plus récentes biz eng yangi mashinalardan foydalanamiz; elle s'est servie de son expérience u o‘zining tajribasidan foydalandi; pej se servir de qqn. biror kishidan foydalanib qolmoq (o‘z foydasi uchun). -
120 situation
nf.1. kishining holi, ahvoli, sharoiti; hol, ahvol, vaziyat; la situation est délicate vaziyat nozik; leur situation financière s'améliore ularning moliyaviy ahvoli yaxshilanyapti; situation de famille oilaviy ahvol; loc.fam.vx. elle est dans une situation intéressante u ikkiqat2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; il a perdu sa situation u o‘z mavqeini yo‘qotdi; avoir une bonne, belle situation ajoyib mavqega ega bo‘lmoq3. ijtimoiy sharoit, ahvol; la situation est grave ahvol og‘ir; tentative du gouvernement pour dominer la situation hukumatning sharoitni qo‘lga olish uchun qilgan harakati.
См. также в других словарях:
Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone — DOC Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone Décret d’appellation 03/03/1966 Date de parution au Journal officiel italien 07/05/1966, n 111 Rendement (raisin/hectare) 130 q … Wikipédia en Français
Est! Est!! Est!!! di Montefiascone — DOC Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone Décret d’appellation 03/03/1966 Date de parution au Journal officiel italien 07/05/1966, n 111 Rendement (raisin/hectare) 130 q Re … Wikipédia en Français
Est! est!! est!!! di montefiascone — DOC Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone Décret d’appellation 03/03/1966 Date de parution au Journal officiel italien 07/05/1966, n 111 Rendement (raisin/hectare) 130 q … Wikipédia en Français
Est-anglie — Les royaumes de l Heptarchie (en jaune) vers 800 … Wikipédia en Français
EST — or Est or est may stand for:EST or Est or est*EST, a student run volunteer EMS team at Washington University in St. Louis. * est in French, meaning east , as in referring to France and to the Alsace, Franche Comté and Lorraine régions * est a… … Wikipedia
EST — bezeichnet: Est en Opijnen, eine ehemalige niederländische Gemeinde, die 1978 nach Neerijnen eingegliedert wurde Est (Burkina Faso), eine Region in Burkina Faso, Westafrika Est (Kamerun), eine Provinz in Kamerun, Afrika Est (Frankreich), eine… … Deutsch Wikipedia
ESt — bezeichnet: Est en Opijnen, eine ehemalige niederländische Gemeinde, die 1978 nach Neerijnen eingegliedert wurde Est (Burkina Faso), eine Region in Burkina Faso, Westafrika Est (Kamerun), eine Provinz in Kamerun, Afrika Est (Frankreich), eine… … Deutsch Wikipedia
Est (Homonymie) — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom … Wikipédia en Français
Est — bezeichnet: Est en Opijnen, eine ehemalige niederländische Gemeinde, die 1978 nach Neerijnen eingegliedert wurde In der französischen Sprache die Himmelsrichtung Osten, davon abgeleitet östliche Regionen mehrerer Staaten: Est (Burkina Faso), eine … Deutsch Wikipedia
Est (point cardinal) — Est Pour les articles homonymes, voir Est (homonymie). Est L est est un point cardinal, opposé à l ouest. Il correspond a … Wikipédia en Français
Est De L'Ontario — L’Est de l Ontario est une région de la province canadienne de l Ontario. Elle s étend d Ottawa au fleuve Saint Laurent. En 2004 la population s élevait à 1 647 000 (41.3% 226 705 francophones). Histoire … Wikipédia en Français