-
21 embarras
nm.1. to‘siq, to‘sqinlik, g‘ov; tiqilinch, tirband; tiqilish, tiqilib qilish; halaqit; susciter des embarras à qqn. biror kimsaga halaqit qilmoq2. fig. mushkullik, qiyinlik; g‘am, tashvish; il me donne beaucoup d'embarras u menga ko‘p tashvish keltiryapti; je suis dans un grand embarras men juda mushkul ahvoldaman; tirer d'embarras mushkul ahvoldan qutqarmoq; causer de l'embarras tashvishga qo‘ymoq3. hijolat bo‘lish, dovdirash; il ne pouvait pas cacher son embarras u hijolatchiligini yashirolmas edi4. qiyshanglash, qiliq; o‘zini katta olish, gerdayish, kekkayish; kibrlanish5. méd. embarras gastrique me'da buzilishi, qabziyat bo‘lish yoki ich buzilishi. -
22 émouvoir
I vt.1. hayajonlantirmoq, to‘lqinlantirmoq, bezovta qilmoq; hayajonga, iztirobga solmoq; xavotirlikka, tashvishga solib qo‘ymoq, tinchsizlantirmoq; cette lettre, cette nouvelle m'a beaucoup ému; bu xat, bu yangilik meni juda ham tashvishga solib qo‘ydi2. ko‘ngliga ta'sir qilmoq, ko‘nglini eritmoq, buzmoq, yumshatmoq, mehrini qo‘zg‘atmoq; minnatdorchilik tuyg‘usini uyg‘otmoq; émouvoir le coeur de qqn. biror kimsaning ko‘nglini buzmoq; rien ne peut l'émouvoir hech narsa unga ta'sir qilolmaydi; il nous a émus jusqu'aux larmes u bizning ko‘nglimizni buzib, yig‘latib yubordiII s'émouvoir vpr.1. ko‘ngli buzilmoq, yumshamoq, mehri qo‘zg‘amoq, minnatdorchilik tuyg‘usini uyg‘otmoq2. hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq, xavotirga, tashvishga tushmoq, tinchligini yo‘qotmoq. -
23 emprise
nf. ta'sir, ta'sir etish, ko‘rsatish avoir de l'emprise sur qqn. biror kimsaga ta'sir etmoq; cet écrivain a beaucoup d'emprise sur la jeunesse bu yozuvchi yoshlarga kuchli ta'sir ko‘rsatmoqda; sous l'emprise de ta'siri ostida; sous l'emprise de la passion ehtiros ta'sirida, ehtiros og‘ushida; il est sous l'emprise de son frère u akasining ta'sirida. -
24 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
25 ennemi
-ieI adj. dushmanga oid, dushmanlik qiladigan; dushman; l'armée ennemie dushman armiyasi; en pays ennemi dushman yurtidaII n.1. dushman, g‘anim, yov, dushman qo‘shini; combattre les ennemis dushmanga qarshi kurashmoq; tomber entre les mains de l'ennemi dushman qo‘liga tushib qolmoq; passer à l'ennemi dushman tomonga o‘tib ketmoq2. raqib, ko‘rolmaydigan, yoqtirmaydigan kishi; dushman; avoir des ennemis dushmanlari bo‘ lmoq, dushmanlari bor; se faire beaucoup d'ennemis o‘ziga ko‘plab dushman orttirmoq3. xavf, to‘siq, dushman; balo, ofat; l'ennemi public numéro un jamiyatning eng birinchi dushmani; jamiyat uchun eng birinchi to‘siq. -
26 énormément
adv. eng ko‘p; eng katta (beaucoup ravishining orttirma darajasi o‘rnida qo‘llaniladi). -
27 enthousiasme
nm. ko‘tarinki, baland ruh, ilhom, zavq-shavq; xursandlik; travailler dans l'enthousiasme zavq-shavq bilan ishlamoq; il ne savait comment exprimer son enthousiasme u xursandchiligini qanday ifodalashni bilmas edi; remplir d'enthousiasme ruhlantirmoq, ilhomlantirmoq; je n'ai pas beaucoup d'enthousiasme pour ce travail bu ish meni uncha qiziqtirmaydi. -
28 évoluer
vt.1. rivojlanmoq, o‘smoq, olg‘a siljimoq; la société évolue sans cesse jamiyat to‘xtovsiz rivojlanib bormoqda2. o‘zgarmoq; moslashmoq; il a beaucoup évolué depuis son séjour à ľétranger u chet elda bo‘lgan paytdan boshlab juda o‘zgarib ketdi3. qimirlamoq, o‘ynamoq; les danseurs évoluaient sur la scène raqqosalar sahnada o‘ynardilar4. av.mar. manyovr qilmoq, manyovr o‘ tkazmoq. -
29 exciter
I vt.1. qo‘zg‘atmoq, uyg‘otmoq, yuzaga keltirmoq, to‘lqinlantirmoq, jo‘shmoq; ochmoq; exciter la curiosité qiziqish uyg‘otmoq; exciter la haine nafrat uyg‘otmoq2. physiol. ta'sir qilmoq, qiziqtirmoq, ko‘zg‘almoq, qo‘zg‘ash3. qo‘zg‘atmoq; dalda bermoq, tasalli bermoq, madad bermoq, ruhlantirmoq, ko‘nglini, ruhini ko‘tarib qo‘ymoq; l'alcool excite spirtli ichimlik kishini qo‘zg‘atadi; ce travail ne m'excite pas beaucoup bu ish meni uncha ruhlantirayotgani yo‘q4. undamoq, chaqirtirmoq, xohish, istak, mayil uyg‘otmoq5. tezlamoq, gij-gijlamoq, quturtirmoq, oyoqlantirmoq; nifoq solmoq, urishtirib qo‘ymoq; g‘azablantirmoq, g‘ashiga tegmoq; exciter un chien itning g‘ashiga tegmoq; exciter qqn. contre biror kimsani -ga qarshi gij-gijlamoqII s'exciter vpr.1. hayajonlanmoq, qizishmoq; g‘azabga kelmoq; sois calme! ne t'excite pas! tinchlan! qizishma!2. qiziqmoq, qiziqib qolmoq; s'exciter sur un projet loyihaga qiziqib qolmoq. -
30 exiger
vt.1. talab qilmoq; qattiq, qat'iy so‘ramoq; exiger le silence jimlik, jim bo‘lishni talab qilmoq; j'exige que ce livre soit rendu men bu kitob qaytarilishini so‘rayman2. muhtoj bo‘lmoq, ehtiyoj sezmoq, talab qilmoq; cette plante exige beaucoup d'eau bu o‘simlik ko‘p suvga ehtiyoj sezadi. -
31 gueule
nf.1. og‘iz, dahan, kom; bashara, aft, yuz, bet; une fine gueule ovqat shinavandasi, mazaxo‘r; avoir beaucoup de gueule tili o‘ tkir, achchiq bo‘lmoq; (ferme) ta gueule fam. jim bo‘l, og‘zingni yop!2. qurol og‘zi3. quyilish joyi, teshik joy4. tumshuq; bonne gueule yoqimli, istarasi issiq odam. -
32 intriguer
I vt. qiziqtirmoq, qiziqish uyg‘otmoq, qiziqtirib qo‘ymoq; cela m'intrigue beaucoup bu meni juda qiziqtirib qoldiII vi. fitna, qutqu solmoq, fitna uyushtirmoq, g‘alamislik qilmoq. -
33 loisir
nm.1. bo‘sh, xoli vaqt, imkon; mes occupations ne me laissent pas le loisir de vous écrire mening yumushlarim sizga xat yozishga imkon bermayapti; des heures de loisir bo‘sh, bekorchilik vaqtlari2. pl. ishdan bo‘sh vaqt, bo‘sh, bekor vaqt; avoir beaucoup de loisirs bo‘sh vaqti ko‘p bo‘lmoq3. pl. hordiq chiqarish, ko‘ngilxushlik, ko‘ngil ochish vaqtlari; loisirs coûteux qimmatga tushadigan ko‘ngil ochish vaqtlari; à loisir, tout à loisir loc.adv. vaqtining boricha, maza qilib, rohat qilib, ko‘ngliga siqqancha; en vacances, je lis à loisir ta'til vaqtida men maza qilib kitob o‘qiyman. -
34 louer
I vt.1. maqtamoq, ko‘klarga ko‘tarmoq, madh qilmoq, hamdu-sano o‘qimoq2. louer qqn. de, pour qqch. birovni biror narsa uchun maqtamoq, tabriklamoq; on le loua, on l'a beaucoup loué pour son courage uni maqtadilar, jasurligi uchun unga ko‘p hamdu-sanolar aytishdi3. louer Dieu, le Seigneur Ollohga, egamga hamdu-sanolar aytmoq; loc. Dieu soit loué! Xudoga shukur!II se louer vpr. (de qqch) o‘zini baxtli deb hisoblamoq, xursand bo‘lmoq; je me loue d'avoir accepté son offre men uning taklifiga rozi bo‘ lganligimdan xursandman; se louer de qqn. biror kishidan juda xursand bo‘lmoq.I vt. ijaraga bermoq; maison à louer ijaraga beriladigan uy2. ijaraga, kiraga, olmoq; louer un appartement bir uyni ijaraga olmoq3. oldindan chipta olib qo‘ymoq; louer sa place dans un train poyezdga oldindan chipta olib qo‘ymoqII se louer vpr. ijaraga berilmoq. -
35 merci
nf. à la merci de himoyasida, g‘amxo‘rligida, marhamati ostida, ixtiyorida; tenir qqn. à sa merci birovni o‘z himoyasiga olmoq; loc. dieu merci xudoga shukur; il n'est pas au courant, Dieu merci! uning xabari yo‘q; xudoga shukur! sans merci rahmsiz, shafqatsiz, beomon, ayovsiz; une lutte sans merci shafqatsiz kurash.I nm. rahmat, tashakkur, minnatdorchilikII intj. merci beaucoup ko‘p rahmat, tashakkur; merci pour, de votre lettre xatingiz uchun rahmat. -
36 mincir
vi. ozmoq, noziklashmoq; elle a beaucoup minci u juda ham ozib ketibdi. -
37 mourir
I vi.1. o‘lmoq, vafot qilmoq, halok bo‘lmoq; dunyodan o‘tmoq, ko‘z yummoq; jon bermoq, jon taslim qilmoq, qazo qilmoq, qurbon bo‘lmoq; homme qui va mourir, qui est sur le point de mourir o‘layotgan, o‘lim arafasida turgan odam; faire mourir o‘ldirmoq; mourir de faim, de maladie ochlikdan, kasallikdan o‘lmoq; mourir assassiné qatl qilinmoq; mourir subitement to‘satdan o‘lmoq; mourir à la guerre urushda o‘lmoq; mourir jeune yosh, bevaqt o‘lmoq; v.impers. il meurt beaucoup d'enfants dans le tiers monde uchinchi dunyo mamlakatlarida ko‘plab bolalar o‘lyapti2. qurimoq, so‘limoq (o‘simlik)3. à mourir o‘lguday, o‘larday; je suis lasse à mourir men o‘ lguday charchadim; s'ennuyer à mourir o‘lguday zerikmoq; mourir de adoyi tamom bo‘lmoq, o‘lib bo‘lmoq; mourir de chagrin, de tristesse, de peur g‘amdan, xafalikdan, qo‘rquvdan adoyi tamom bo‘lmoq; mourir de faim, de soif ochlikdan, chanqoqdan o‘lmoq, sillasi qurimoq; je meurs de faim, à table! ochimdan o‘ldim; qani dasturxonga!4. so‘nmoq, yo‘qolib bormoq; civilisation qui meurt yo‘qolib borayotgan madaniyat, tamaddun; le feu, la flamme meurt o‘t, alanga so‘nyapti; bruit, son, voix qui meurt so‘nayotgan shovqin, tovush, ovozII se mourir vpr.litt. adoyi tamom bo‘lmoq, kuyib tamom bo‘lmoq; elle se meurt u kuyib tamom bo‘lmoqda; il se meurt d'amour pour elle u unining ishqida adoyi tamom bo‘lmoqda. -
38 naturel
-elleI adj.1. tabiiy, tug‘ma, odatdagi, o‘z; caractères naturels tabiiy xususiyatlar2. tabiatga oid, tabiiy; phénomènes naturels tabiiy hodisalar; sciences naturelles tabiiy fanlar3. tabiiy, ishlov berilmagan; eau minérale naturelle tabiiy mineral suv4. tabiiy, oddiy, sodda, o‘rinli; votre étonnement est naturel sizning hayron bo‘ lishingiz tabiiyII nm.1. tabiat, fe'l, xulq-atvor; xarakter; il est d'un naturel méfiant u tabiatan birovga ishonmaydigan odam2. tabiiylik, soddalik, oddiylik; il a beaucoup de naturel u tabiiylikka boy odam3. loc. au naturel tabiiy, asl, o‘z holida; thon au naturel asl holidagi tunets balig‘ i; elle est mieux au naturel qu'en photo uning o‘zi rasmdagiga qaraganda chiroyliroq. -
39 nécessiter
vt. talab qilmoq; cette lecture nécessite beaucoup d'attention bu o‘qish katta e' tiborni talab qiladi. -
40 obstacle
nm.1. to‘siq, g‘ov; heurter un obstacle to‘siqqa urilmoq; course d'obstacles to‘siqlardan o‘ tish poygasi2. to‘sqinlik, qarshilik, g‘ov, to‘g‘anoq; il a rencontré beaucoup d'obstacles avant de réussir bunga erishishdan oldin u ko‘p to‘siqlarga uchradi; faire obstacle à qarshilik qilmoq, g‘ov solmoq; sans rencontrer d'obstacle to‘siqsiz, g‘ovsiz; to‘siqqa, g‘ovga uchramay; mes parents ont fait obstacle à ce voyage mening otaonam bu sayohatga qarshilik qilishdi.
См. также в других словарях:
beaucoup — [ boku ] adv. • 1379; biau cop 1272; de beau et coup; a éliminé moult ♦ Marque d une façon indéterminée un grand nombre, une grande quantité, une grandeur, une valeur assez élevée, une certaine intensité, un haut degré. 1 ♦ (Devant un nom)… … Encyclopédie Universelle
beaucoup — BEAUCOUP. adv. de quantité. Il l a dit beaucoup de fois. Il y a beaucoup de gens. Ayoir beaucoup d argent, beaucoup de blé, beaucoup de fruits. Ils sont beaucoup d héritiers à partager cette succession. Beaucoup de gens pensent ainsi. Il y en a… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
beaucoup — Beaucoup, acut. adverb. a bella, id est bona et magna copia, Multum, Plurimum, comme, Il a beaucoup de deniers, Multum pecuniarum habet. i. plurimas pecunias. Non pas beaucoup, Haud ita multum. C est beaucoup quand tels arbres ont quatre pieds de … Thresor de la langue françoyse
Beaucoup de — ● Beaucoup de un grand nombre de, une grande quantité de : Il y a beaucoup de mécontents. Il reste beaucoup de travail à faire … Encyclopédie Universelle
beaucoup — beaucoup1 [bō ko͞o′] n. [Fr] very much; very many adv. very much beaucoup2 [bō′ko͞o΄] adj. [< BEAUCOUP1] Slang a lot of; much or many [beaucoup dollars in the bank] … English World dictionary
beaucoup — French, lit. a great heap, from beau fine, great (see BEAU (Cf. beau) (n.)) + coup a stroke, also a throw, hence, a heap (see COUP (Cf. coup) (n.)). Cf. Sp. golpe multitude … Etymology dictionary
beaucoup — (bô kou ; le p peut se lier, et il se lie toujours dans le parler soutenu, devant une voyelle : beaucoup en disent du bien. bô cou p en disent du bien) s. m. pris toujours sans article. 1° Proprement un beau coup, c est à dire une belle… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
BEAUCOUP — adv. de quantité Un nombre, une quantité plus ou moins considérable. Il se dit tant au sens physique qu au sens moral. Il y a beaucoup de gens. Avoir beaucoup d argent, beaucoup de blé, beaucoup de fruits. Ils sont beaucoup d héritiers à partager … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
BEAUCOUP — adv. de quantité En nombre, en quantité plus ou moins considérable. Il se dit tant au sens physique qu’au sens moral. Il s’intéresse beaucoup à votre affaire. Cela m’inquiète, me chagrine beaucoup. Il importe beaucoup que vous le sachiez. Cet… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
beaucoup — I. Beaucoup. adv. de qualité. Estudier beaucoup. cet homme est beaucoup plus habile que cet autre. Il est aussi adv. de quantité, & signifie, En grand nombre, ou en abondance. Il l a dit beaucoup de fois. il y a beaucoup de gents. il a beaucoup d … Dictionnaire de l'Académie française
beaucoup — adv., (d une manière considérable), très, bien ; extrêmement ; en grand nombre, en grande quantité ; un grand nombre, une grande quantité, un tas, des masses : byê <bien> (Albanais.001, Bellecombe Bauges.153, Billième.173, Doucy… … Dictionnaire Français-Savoyard