Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

(avec+sg)

  • 121 extérieur

    -eure
    I adj.
    1. tashqi, tashqaridagi, chetdagi, tashqarida joylashgan; les quartiers extérieurs chetdagi kvartallar
    2. tashqi; xorijiy, chet; la cour extérieure tashqi hovli, la politique extérieure tashqi siyosat; le commerce extérieur tashqi savdo
    3. tashqi dunyodagi; ob'yektiv borliqdagi; la réalité extérieure ob'yektiv reallik.
    II nm.
    1. tashqi ko‘rinish; tashqi; à l'extérieur de la ville shahardan tashqarida
    2. chet mamlakat; les relations avec l'extérieur tashqi aloqalar; chet mamlakatlar bilan aloqalar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extérieur

  • 122 extrême

    I adj.
    1. oxirgi, so‘nggi, keyingi, bo‘ladigani; attendre jusqu'à l'extrême limite eng oxirgi, so‘nggi, keyingi muddatgacha kutmoq; l'Extrême-Orient Uzoq Sharq
    2. hadsiz, chegarasiz, cheksiz, haddan tashqari; il est extrême en tout u hech narsada chegara meyorni bilmaydi; des remèdes extrêmes haddan tashqari kuchli dori
    3. misli ko‘rilmagan; katta; juda, g‘oyat, so‘ng darajada, haddan tashqari, qattiq, benihoyat; avec la plus extrême politesse haddan tashqari nazokatlilik bilan; à l'extrême rigueur boshqa iloji bo‘lmasa, iloji topilmasa
    II nm.
    1. qarama-qarshi, tersma-ters ikki hol; passer d'un extrême à l'autre o‘zini goh u yoqqa, goh bu yoqqa urmoq; les extrêmes se touchent qarama-qarshi tomonlar ro‘para kelishmoqda
    2. pl.math. proportsiyaning chetki hadlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extrême

  • 123 fâcher

    I vt.
    1. jahlini chiqarmoq, jahl uyg‘otmoq, xafa qilmoq
    II se fâcher vpr. jahli chiqmoq, xafa bo‘lmoq; il se fâche de tout hamma narsa jahlini chiqaradi; se fâcher tout rouge juda qattiq jahli chiqmoq; se fâcher contre qqn. kimdandir jahli chiqmoq; se fâcher avec kim bilandir urushib, aytishib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fâcher

  • 124 faire

    I vt.
    1. qilmoq, tayyorlamoq; vous devriez bien faire cela siz buni qilishingiz kerak edi; il faut faire qqch. nimadir qilish kerak; c'est ce que je fais men aynan shuni qilaman; il n'y a rien faire qiladigan ish yo‘q; cela ne fait rien bu hech narsa qilmaydi
    2. qilmoq, yasamoq, kashf qilmoq, ishlab chiqarmoq; faire des vers she'r to‘qimoq; faire un discours nutq so‘zlamoq; faire un dessin rasm chizmoq; faire un plan plan tuzmoq
    3. qilmoq, bajarmoq; faire la commission topshiriqni bajarmoq
    4. qilmoq; faire un tour, faire une promenade sayir qilmoq; faire un voyage sayohat qilmoq; faire qqch. sans y être convié biror narsani so‘ramasdan qilmoq; faire un bilan xulosa qilmoq, yakunlamoq; faire mouche maqsadga erishmoq, mo‘ljalga urmoq; faire naufrage kema halokatga uchramoq; faire la conquête de erishmoq, nimanidir egallab olmoq; faire injure à kimnidir haqorat qilmoq, xafa qilmoq; faire pression siquvga olmoq; faire la grève ish tashlamoq, isyon ko‘ tarmoq; faire la guerre urushmoq, urush olib bormoq; faire l'étalage de qqch. nimanidir namoyish qilmoq; faire ses dévotions diniy marosimlarni bajarmoq, ibodat qilmoq, sig‘inmoq; faire une tache dog‘ qilmoq; faire le malin ayyorlik qilmoq; faire la fanfaron, faire le glorieux maqtanmoq, katta og‘izlik qilmoq, katta gapirmoq; faire corps avec bir butunni tashkil qilmoq; faire figure de ko‘rinishga ega bo‘lmoq; faire mine de shunchaki ko‘rinish qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq; faire face à qarshilik qilmoq; faire faillite sinmoq, qashshoqlashmoq; faire justice de hukm chiqarmoq, fosh qilmoq; faire don de sa personne o‘zini qurbon qilmoq; faire-part xabar bermoq, xabardor qilmoq; faire main basse o‘g‘irlamoq, qaroqchilik qilmoq; faire preuve de isbotlamoq; faire usage de qo‘llamoq; faire volte-face qarashlarni tezda o‘zgartirmoq; faire front qarshilik ko‘rsatmoq; faire de la publicité reklama qilmoq; faire grand cas de qadrlamoq, katta ahamitat bermoq; faire état de e' tiborga olmoq; faire droit à qoniqtirmoq, yo‘l bermoq; faire coupable aybdor deb hisoblanmoq, ayblamoq
    5. nima bilandir mashg‘ul bo‘lmoq; faire sa médecine tibbiyotni o‘rganmoq; faire du sport sport bilan shug‘ullanmoq
    6. faire le lit joyni yig‘moq, to‘shamoq; faire la vaisselle idish-tovoq yuvmoq; faire sa toilette yuvinmoq; faire ses cheveux sochini oldirmoq; faire le trottoir fohishalik bilan shug‘ullanmoq
    7. tayinlamoq; on l'a fait professeur uni o‘qituvchi qilib tayinlashdi
    8. chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq, sabab bo‘lmoq, zarar keltirmoq; faire des dificultés to‘sqinlik qilmoq, to‘sqin bo‘lmoq; faire obstacle to‘siq bo‘lmoq, to‘xtatmoq; faire honte uyaltirmoq; faire plaisir zavq-shavq keltirmoq; faire du chagrin xafa qilmoq; faire de la peine urintirmoq, bezovta qilmoq; faire peur qo‘rqitmoq; faire du bruit shovqin qilmoq
    9. bo‘lib ko‘rinmoq, tuyulmoq, o‘xshatmoq; faire honneur à izzatlamoq, hurmatlamoq; faire du zèle tirishmoq, g‘ayrat qilmoq; faire attention à diqqatini jalb qilmoq
    10. faire rire kuldirmoq; faire mourir o‘ldirmoq; faire savoir xabar bermoq; faites entrer! kiriting! faire passer bermoq, yetkazmoq; faire valoir daromad olmoq; ta'kidlamoq, alohida ajratmoq; faire faire qilishga buyirmoq
    II vi.
    1. harakat qilmoq; faire bien, mal yaxshi, yomon harakat qilmoq; faire de son mieux butun vujudi bilan harakat qilmoq; il ferais mieux de rester u qolsa yaxshi bo‘lardi
    2. v.impers. il fait froid sovuq
    III se faire vpr.
    1. bo‘lmoq, bo‘ la boshlamoq; se faire vieux keksaymoq, qarimoq; yoshiga yosh qo‘shilmoq
    2. o‘rnashmoq, qaror topmoq; paydo bo‘lmoq, yuzaga kelmoq
    3. o‘ziga yaratmoq, paydo qilmoq; se faire des embêtements o‘ziga noxushlik yaratmoq; se faire de la bile, se faire du mauvais sang xafa bo‘lmoq, ko‘ngli tushib ketmoq; se faire un devoir de o‘zining vazifasi, burchi deb bilmoq
    4. (à qqch) ko‘nikmoq, o‘rganmoq; se faire au froid sovuqqa ko‘nikmoq
    5. s'en faire hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq; ne pas s'en faire hayajonlanmaslik; il se fait froid sovuq bo‘ lmoq; comment se fait-il? bu qanday ro‘y berdi; c'est fait tayyor; c'est un grand pas de fait bu oldinga qarab katta siljish; faisant fonction bajaruvchi, o‘rniga ishlab turuvchi, vazifani ado etuvchi; chemin faisant yo‘l-yo‘lakay.
    nm. ustalik, uslub, texnika, bajarish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faire

  • 125 familier

    -ère
    I adj.
    1. yaqindan tanish, yaqin, qondosh; être familier avec qqn. birov bilan do‘stona munosabatda bo‘lmoq
    2. erkin, bemalol, tabiiy
    3. kunda ishlatiladigan, odat bo‘lib qolgan; un langage familier og‘zaki nutq; un mot familier kunda, odatdagi ishlatiladigan so‘z
    4. oddiy, tabiiy, tanish; cela lui est familier bu unga tanish
    5. xos bo‘lgan, odat bo‘lgan
    II n. yaqin, o‘zining odami (o‘ziga yaqin bo‘lgan odam).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > familier

  • 126 ferme

    I adj.
    1. qattiq, og‘ir; mustahkam, pishiq; barqaror; un sol ferme qattiq yer; la terre ferme quruq, materik; se tenir ferme sur ses jambes oyog‘ida mustahkam turmoq
    2. mustahkam, qat'iy, ishongan, bo‘ysunmas; d'un pas ferme dadil qadam bilan; avoir la ferme intention de qattiq niyat qilmoq; soyez ferme avec lui unga nisbatan qattiq bo‘ling; être ferme sur qqch. biror narsada sabotli, matonatli bo‘lmoq
    II adv.
    1. qattiq, mustahkam; tenir ferme mustahkam turmoq
    2. uzil-kesil tamoman; acheter ferme uzilkesil kelishib olmoq
    3. kuchli, ko‘p; travailler ferme tirishib ishlamoq; s'ennuyer ferme juda zerikmoq.
    nf.
    1. ijara, yer ijarasi; prendre à ferme ijaraga olmoq
    2. ferma; xutor, xo‘jalik; acheter, louer une ferme fermani sotib olmoq, ijaraga olmoq.
    nf.archit. ferma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ferme

  • 127 ferveur

    nf. tirishish, g‘ayrat qilish, qizg‘inlik, qiziqqonlik, ilhomlanish; avec ferveur g‘ayrat bilan; dans un mouvement de ferveur qizishib.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ferveur

  • 128 fièvre

    nf.
    1. isitma, harorat, yuqori temperatura; il a de la fièvre uni bezgak tutyapti; la fièvre est tombée, montée issig‘i tushdi, ko‘ tarildi
    2. bezgak; un accès, une poussée de fièvre bezgakning tutishi; grelotter de fièvre bezgakdan qaltiramoq; fièvre jaune tropik bezgak
    3. fig. asablarning tashqi ta'sirdan qo‘zg‘alishi, uyg‘onishi, seskanishi (nervga, oid); avec fièvre bamaylixotir; être en fièvre asabiy holatda bo‘lmoq; la fièvre de l'or oltin talvasasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fièvre

См. также в других словарях:

  • avec — avec …   Dictionnaire des rimes

  • avec — [ avɛk ] prép. et adv. • 1284; avoc, avuec fin XIe; lat. pop. apud hoc, de apud « auprès de » et hoc « cela » I ♦ 1 ♦ (Marque le rapport : présence physique simultanée; accord moral, entre une personne et qqn ou qqch.) …   Encyclopédie Universelle

  • avec — AVEC. préposition conjonctive. Ensemble, conjointement. Je me joindrai avec vous. Il faut essayer de bien vivre avec tout le monde. Je suis venu avec lui. Il partit avec dix mille hommes. Il s est marié avec elle. Mettez tous ces papiers les uns… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • avec — ou Avecque. Preposition conjonctive. Il sert à marquer toute sorte de societé, d union, d assemblage. Ne vous alliez qu avec vos pareils. je me veux joindre avecque vous. je suis venu avec luy. mettez ces papiers, ces livres avec les autres. il a …   Dictionnaire de l'Académie française

  • avec — Avec, acut. C est une particule conjonctive, qui couple et accompagne deux choses ensemble, comme, je veins avec luy. Veni cum eo, Cum, Pariter, Simul, Vna, Quelquesfois elle adjouste, comme, Il est riche, et avec ce il est bon. Diues est, ac… …   Thresor de la langue françoyse

  • Avec le cœur — Album par Kenza Farah Pays  France Sortie 17 Novembre 2008 …   Wikipédia en Français

  • Avec — Saltar a navegación, búsqueda avec Acrónimo cuyo significado es arte vectorial, se refiere a cualquier imagen digital, que presenta dos características indispensables, haber sido creado a base de vectores y tener en su concepción la función de… …   Wikipedia Español

  • Avec — [a vɛk] <aus fr. avec »mit«, dies aus vulgärlat. ab »mit« u. lat. hoc »dieses«> in der Fügung mit [einem] Avec: (ugs.) mit Schwung …   Das große Fremdwörterbuch

  • Avec — [a vɛk], der; s [frz. avec = mit < lat. apud = bei]: meist in der Wendung mit [einem] A. (ugs. veraltend; mit Schwung, Leichtigkeit): Marie packt mit einem A. ihren Stoß Wäsche auf den ... Tisch (Fallada, Mann 66) …   Universal-Lexikon

  • avecə — olmax: (Meğri) qoşqu heyvanlarını növbə ilə işlətmək. – Avdıllaynan mən, Şəxsıvarınan da sən avecə ollux …   Azərbaycan dilinin dialektoloji lüğəti

  • Avec — is an internationally registered sportswear brand. The brand was established in France and has been in existence for over 12 years, supplying numerous sports clubs (especially footballing) with their team kits …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»