-
1 attitude
nf.1. gavdaning turish vaziyati, holati2. odat, qiliq, xulq-atvor, sulukat; yurish-turish; une attitude arrogante takabburona yurish-turish; une attitude fière mag‘rur yurish-turish3. muomala, munosabat; pozitsiya, nuqtai-nazar, fikr, tutilgan yo‘l; une attitude bienveillante iltifotli munosabat; une attitude intransigeante murosasizlik nuqtai nazari; il était hostile à ce projet, mais à présent il a changé d'attitude u bu rejaga qarshi edi, ammo hozir o‘z fikrini o‘zgartirdi. -
2 équivoque
I adj.1. ikki ma'noli, ikki ma'noda tushunilishi mumkin bo‘ lgan; un mot équivoque ikki ma'noli so‘z; une réponse équivoque ikki xil tushunilishi mumkin bo‘lgan javob2. shubhali, shubha tug‘diradigan, ishonib bo‘lmaydigan, qorong‘i; dargumon; un personnage équivoque shubhali shaxs; une attitude équivoque shubhali, shubha tug‘diradigan xattiharakatlarII nf.1. ikki ma'nolilik, ikki ma'noli gap; shama, qochirim, ishora; un discours plein d'équivoques qochirim to‘la nutq; sa réponse est sans équivoque uning javobi aniq; user d'équivoque qochirimli iboralarni ishlatmoq, qo‘llamoq2. shubha, gumon, ikkilanish; dissiper toute équivoque barcha shubhalarni tarqatib yubormoq. -
3 mépriser
vt. e'tiborsizlik, beparvolik bilan qaramoq, ahamiyat bermaslik, nazar-pisand qilmaslik; mépriser le danger xavf-xatarni nazar-pisand qilmaslik2. mensimaslik, nafratlanmoq, jirkanmoq, hazar qilmoq; je le méprise pour l'attitude qu'il a eue men undan qilgan qiliqlari uchun nafratlanaman. -
4 moral
-ale, auxadj. ruhiy, ma'naviy; force morale ma'naviy kuch; certitude morale ruhiy ishonch.nm. ruh, kayfiyat; le moral des troupes est bon qo‘shinlarning ruhi baland; fam. avoir le moral à zéro, ne pas avoir le moral ruhi tushgan bo‘lmoq, hafsalasi yo‘q bo‘lmoq; elle m'a cassé, sapé le moral u hafsalamni pir qildi.-ale, auxadj.1. axloqqa oid; axloqiy, axloq; attitude, expérience morale axloqiy munosabat, malaka; les valeurs morales axloqiy fidokorlik; principes moraux axloq qoidalari2. etikaga, axloqqa, odobga oid; théorie morale axloq-odob nazariyasi3. axloq, odob, udumga oid, ibratli; une histoire morale ibratli voqea. -
5 moralité
nf.1. fazilat, yaxshi xislat, afzallik, yaxshi tomon; la moralité d'une action, d'une attitude biror ishning, munosabatning yaxshi tomoni2. axloqlilik, odoblilik; faire une enquête sur la moralité de qqn. biror kishining axloqliligi haqida so‘rov o‘ tkazmoq; témoins, certificat de moralité axloqlilikka guvohlik, shohidlik3. xulosa, ma'no, hissa; la moralité d'une fable qissadan hissa. -
6 négatif
-iveI adj.1. inkor etadigan, salbiy, rad etadigan; réponse négative ou nf. la négative salbiy javob; loc. dans la négative rad qilingan taqdirda2. inkor, inkor etadigan, bo‘lishsiz; phrase négative bo‘lishsiz gap; particule négative inkorni bildiruvchi bo‘laklar3. salbiy, qarshi, yoqlamovchi, yoqtirmovchi; une attitude négative salbiy munosabat; il s'est montré très négatif u juda ham qarshi chiqdi4. salbiy, noma'qul, yomon, yaramas; qualités négatives salbiy xususiyatlar5. salbiy, qarshi; réaction négative de l'organisme organizmning salbiy reaksiyasi6. manfiy; nombre algébrique négatif manfiy algebrik son; températures négatives noldan past minus temperaturalar7. manfiy, negativ, qarama-qarshi; pôle négatif manfiy qutb; image, épreuve négative negativ rasm, namunaII nm. negativ. -
7 neutraliste
adj.n. neytral, betaraf, xolis; attitude neutraliste betaraflik munosabati; les pays neutralistes betaraf davlatlar. -
8 non-conformiste
n.adj. o‘rnatilgan tartib-qoidaga amal qilmovchi, o‘ziga xos odam, nonkonformist; une attitude non conformiste o‘ziga xos munosabat. -
9 outrer
vt.1. litt. orttirib, bo‘rttirib ko‘rsatmoq, bo‘rttirmoq, mubolag‘a qilmoq, ko‘pirtirib yubormoq; outrer une pensée, une attitude fikrni, munosabatni bo‘rttirib yubormoq2. murakkab zamonlarda achchiqlantirmoq, jahlini chiqarmoq, g‘azabini keltirmoq, qo‘zg‘amoq; votre façon de parler de sa mort m'a outré sizning uning o‘limi haqida bunday gapirishingiz mening jahlimni chiqardi. -
10 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
11 prédisposer
vt. moyil qilmoq, ko‘nglini olmoq, biror narsaga mayl qilmoq, rag‘batlantirmoq; l'attitude de l'accusé ne prédisposait pas le tribunal à l'indulgence sudlanuvchining axloqi sudni yumshata olmadi; prédisposé à la paresse dangasachilikka moyil. -
12 prendre
I vt.1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoqII se prendre vpr.1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.vi.1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor2. loc. preneur de son tovush olgich. -
13 provocant
-anteadj.1. jig‘iga, g‘ashiga tegadigan; jig‘ini, g‘ashini keltiradigan; il a une attitude provocante uning odamning jig‘iga tegadigan qilig‘ i bor2. shahvatni qo‘zg‘aydigan; c'est une femme provocante bu shahvatni qo‘zg‘aydigan xotin. -
14 réprouver
vt.1. yuz o‘girmoq, rad qilmoq, inkor qilmoq, qoralamoq; chetga, oradan surib chiqarmoq; ceux que la société réprouve jamiyat inkor qilgan narsalar; réprouver l'attitude de qqn. birovning yurish-turishini qoralamoq2. la'natlamoq. -
15 responsable
adj.1. javobgar, mas'ul; vakolatli; les experts jugeront si l'accusé est responsable ayblanuvchining vakolatli yoki vakolatsizligini ekspertlar hal qiladi; être responsable de qqn. biror kishi uchun javobgar bo‘lmoq; rendre qqn. responsable de qqch. biror kishini biror narsaga mas'ul qilib tayinlamoq; qui est responsable de cette plésanterie? bu hazil kimdan chiqdi? le gouvernement est responsable devant le parlement, en France Fransiyada hukumat parlament oldida javobgar2. asosli, mas'uliyatli, jiddiy, o‘ylab qilingan; soyez responsable mas'uliyatli bo‘ling; attitude responsable jiddiy munosabat. -
16 rigoriste
n.adj. rigorist, rigorizm muhlisi; attitude rigoriste rigoristik qarash. -
17 risible
adj. kulgili; kulgini keltiradigan, qistatadigan; il est risible kulgili; attitude risible kulgini qistatadigan qiliq. -
18 scandaliser
vt. g‘azablantirmoq, achchiqlantirmoq, achchig‘ini, g‘azabini keltirmoq; son attitude a scandalisé tout le monde uning munosabati hammani g‘azablantirdi.
См. также в других словарях:
ATTITUDE — Le mot attitude vient du latin aptitudo. Son sens primitif appartient au domaine de la plastique: «Manière de tenir le corps. [Avoir] de belles attitudes», dit Littré. Du physique le terme se transpose au moral: «L’attitude du respect»; puis il… … Encyclopédie Universelle
Attitude — may refer to: NOTOC Psychology* Attitude (psychology), a person s perspective toward a specified target * Propositional attitude, a relational mental state connecting a person to a propositionMusic* Attitude (rapper) * Attitudes (band), a 1970s… … Wikipedia
Attitude — At ti*tude, n. [It. attitudine, LL. aptitudo, fr. L. aptus suited, fitted: cf. F. attitude. Cf. {Aptitude}.] 1. (Paint. & Sculp.) The posture, action, or disposition of a figure or a statue. [1913 Webster] 2. The posture or position of a person… … The Collaborative International Dictionary of English
attitude — ATTITUDE. s. f. Situation, position du corps. Belle attitude. Toutes les attitudes de ce tableau sont admirables. Mettre un modèle dans une certaine attitude. Le peindre dans une certaine attitude. Son attitude étoit à peindre. [b]f♛/b] On donne… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
attitude — One might say that this is now a word with attitude, in its 20c meaning ‘aggressive or uncooperative behaviour’, which represents a special application of one kind of characteristic attitude (in the established meaning ‘a person s settled opinion … Modern English usage
Attitüde — (sprich ˌatiˈtyːdə; von französisch attitude, gesprochen atityd, Haltung, Verhalten, Gebaren, Einstellung) nennt man in der Kunst die Haltung, Stellung oder Lage menschlicher Figuren, eine Positur oder eine Gebärde. Im Sinne der bildenden Kunst… … Deutsch Wikipedia
attitude — [at′ə to͞od΄, at′ətyo͞od΄] n. [Fr < It attitudine, attitude, aptness < LL aptitudo (gen. aptitudinis) < L aptus, APT1] 1. the position or posture assumed by the body in connection with an action, feeling, mood, etc. [to kneel in an… … English World dictionary
attitude — UK US /ˈætɪtjuːd/ noun [C or U] ► a feeling or opinion about something, especially when this shows in your behaviour: attitude towards sb/sth »We need team players with a positive attitude towards work. »What is your employer s attitude to equal… … Financial and business terms
Attitüde — Sf Haltung , besonders affektierte Haltung, Einstellung erw. fremd. Erkennbar fremd (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. attitude f., das seinerseits aus it. attitudine entlehnt ist. Dessen weitere Herkunft ist mehrdeutig (zu l. aptus passend… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Attitude — ist der Name: eines Album der norwegischen Band Susperia, siehe Attitude (Album) einer britischen Zeitschrift, siehe Attitude (Zeitschrift) Diese Seite ist eine Begriffsklärung zur Unterscheidung meh … Deutsch Wikipedia
Attitüde — Attitüde, Stellung des Leibes, Lage, Haltung, vorzüglich in der Ruhe. Die Attitüde fordert beim bildenden Künstler, beim Tänzer, beim Pantomimen und Schauspieler große Vorstudien, denn sie sei der jedesmalige genaue Abdruck des Seelenzustandes… … Damen Conversations Lexikon