-
21 gaspiller
vt. rejasiz sarflamoq, sovurib yubormoq, sarf qilmoq, sovurmoq, isrof qilmoq, nest-nobud qilmoq, foydasiz sarflab yubormoq; gaspiller l'argent pulni sovurmoq; gaspiller sa santé sog‘ligini ayamaslik. -
22 gouffre
nm.1. jar, tik, chuqur jar, tag, tubsiz chuqurlik, goh, qa'r, kamar; un gouffre océanique dengiz qa'ri2. fig. girdob, aylanma, oqim3. fig. o‘pqon; un gouffre d'argent isrofgar, behuda sarflovchi odam. -
23 gros
-grosseI adj.1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoqII nm.1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bariIII adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki. -
24 levier
nm.1. pishang, richag2. boshqarish richagi; levier de changement de vitesse d'une voiture avtomashinaning tezligini o‘zgartiradigan richag; loc. être aux leviers de commande boshqarmoq3. vosita, kalit, tayanch, dastak, qurol; l'argent lui a servi de levier pul unga kalit bo‘lib xizmat qildi. -
25 libéral
-ale, auxI adj.1. professions libérales erkin kasb2. liberalizm ruhidagi, liberal, erkin; doctrines, idées libérales liberalizm ruhidagi ta'limotlar, g‘oyalar; liberal; bourgeois libéral liberal burjua; parti libéral liberal partiyaII n.1. liberal, liberalizm tarafdori, liberallar partiyasining a'zosi2. boshqalarning fikriga, erkinligiga hurmat bilan qarovchi, sabrtoqatli; des parents libéraux sabr-toqatli ota-ona.-ale, auxadj.litt. saxiy, qo‘li ochiq, oliyhimmat, hotamtoy, himmatli; il est plus libéral de promesses que d'argent u puldan ko‘ra va'da berishga hotamtoyroq. -
26 liquide
I adj.1. suyuq, suyuq holdagi; rendre liquide suyultirmoq; passage de l'état liquide à l'état gazeux suyuq holatdan gaz holatiga o‘tish; air liquide suyuq havo2. ling. sirg‘aluvchi (tovush)II nm.1. suyuqlik, suyuq modda; verser un liquide dans une bouteille suyuqlikni shishaga quymoq.adj.nm.fin. naqd pul, mablag‘; avoir de l'argent liquide, mille francs liquides naqd puli, ming frank naqd puli bo‘lmoq; ne pas avoir assez de liquide yetarlicha naqd pulga ega bo‘lmaslik. -
27 loyer
nm.1. ijara haqi, uy haqi; loyer élevé qimmat ijara haqi; échéance du loyer ijara haqini to‘lash muddati2. le loyer de l'argent pulning qarz foydasi3. dr. arenda, ijara shartnomasi, bitimi. -
28 maître
-maîtresseI n.1. nm. xo‘jayin, ega, sohib; dr. bien sans maître egasiz mulk; se rendre maître de qqn. biron kishini tutib olmoq, qo‘lga olmoq, qamoqqa olmoq2. boshliq, ega, hukmdor, mulkdor, hokim, hukmron, hoqon, sulton; maître, maîtresse de maison uy egasi, bekasi, mezbon; être (le) maître (quelque part) xo‘jayin, ega, sohib, hokim, hukmdor bo‘lmoq; l'argent, maître du monde pul dunyosining hukmdori; être maître, maîtresse de soi, être son propre maître o‘ziga-o‘zi xo‘jayin bo‘lmoq; être maître de faire qqch. biror ishni qilishga ixtiyori, erki o‘zida bo‘lmoq; vous êtes maître de refuser rad qilishda ixtiyoringiz o‘zingizda3. boshliq, rahbar; maître de forges metallurgiya zavodining boshlig‘ i, rahbari; maître d'hôtel metrdotel, bosh ofitsiant (restoranlarda)4. o‘qituvchi, muallim, muallima, ustoz, murabbiy, murabbiya5. vx. metr; maître Jacques metr Jak6. nm. metr; (advokat, notariuslarga nisbatan murojaatda ishlatiladi)7. nm. maestro, ustaII adj.1. tashkilotchi, harakatchan; une maîtresse femme tashkilotchi ayol2. vx. asosiy, bosh, katta; maître coq bosh oshpaz3. narsa asosiy, bosh; techn. maître-cylindre tormozning bosh silindri; inform. ordinateur maître bosh hisoblash mashinasi4. kuchli; maître mot ou maître-mot kuchli so‘z. -
29 manger
vt.1. yemoq, yemoq-ichmoq, tanovul qilmoq, ovqatlanmoq, iste'mol qilmoq2. yeb qo‘ymoq, yeb yubormoq; fig. manger qqn. des yeux birovni ko‘zi bilan yeb yubormoq3. nonushta, tushlik qilmoq, kechki ovqatni yemoq; s'attabler pour manger dasturxonga, ovqatga o‘tirmoq; salle à manger yemakxona4. kemirmoq, yemoq; étoffe mangée par les mites kuya yegan, kuya tushgan mato5. manger ses mots chaynalmoq6. manger la consigne, la commission aytilgan narsani, topshiriqni esidan chiqarib qo‘ymoq7. fig. ishlatib yubormoq, sarf qilib yubormoq, yeb qo‘ymoq; manger de l'argent pulni yeb qo‘ymoq.nm. yemak ovqat, yemish. -
30 manieur
-ieusen. korchalon, ishboshi; fig. manieur d'argent bank korchalonlari; un manieur d'homme yetaklovchi, yo‘l ko‘rsatuvchi; manieur d'idées g‘oyaga boshlovchi. -
31 meubler
I vt.1. jihozlamoq; meubler sa maison uyini jihozlamoq2. chambre meublée jihozlari bilan birga ijaraga olingan xona; nm. habiter un meublé jihozlari bilan ijaraga olingan xonada yashamoq3. to‘latmoq, bezamoq, bezatmoq; meubler ses loisirs avec quelques bons livres bo‘sh vaqtini yaxshi kitoblar o‘qib o‘ tkazmoqII se meubler vpr. mebel sotib olmoq; ils n'ont pas d'argent pour se meubler ularning mebel sotib olgani pullari yo‘q. -
32 monnaie
nf.1. tanga, chaqa; monnaies d'or et d'argent oltin va kumush tanga2. pul; monnaie métallique metall pul; pièce de monnaie tanga (almashtirish uchun); monnaie de papier qog‘oz pul; monnaie électronique elektron pul; fausse monnaie qalbaki pul; fabricant de fausse monnaie qalbaki pul yasovchi3. pul birligi (uning ma'lum davlatdagi qadri); le cours d'une monnaie pulning qadri, kursi; valeurs relatives de plusieurs monnaies pullarning bir-biriga nisbatan almashtirish qiymati; loc. c'est monnaie courante bu tabiiy narsa4. mayda pul, qaytim, tanga; petite, menue monnaie mayda pul, tanga; passez la monnaie! qaytimini bering! rendre la monnaie sur cent francs yuz frankdan qaytim bermoq; je n'ai pas de monnaie, avez-vous de la monnaie? mening qaytimim yo‘q; mayda pulingiz bormi? loc. rendre à qqn. la monnaie de sa pièce qilmishiga yarasha javob bermoq. -
33 moyennant
prép. yordamida, vositasi bilan, orqali; acquérir une chose moyennant un prix convenu ma' lum narx vositasi bilan bir narsaga ega bo‘lmoq; donnez-moi de l'argent, moyennant quoi je ferai le travail menga puldan berib turing, uning yordamida men ish qilaman. -
34 munir
I vt.1. ta'minlamoq, jihozlamoq, qurollantirmoq; munir un voyageur d'un peu d'argent sayohatchini bir oz pul bilan ta'minlamoq; caméra munie de deux objectifs ikkita ob'ektiv bilan jihozlangan kinokameraII se munir vpr. (de) g‘amlab, tayyorlab, hozirlab olmoq; se munir d'un imperméable plashch hozirlab olmoq; se munir de patience sabr qilmoq. -
35 nitrate
nm. nitrat, azot kislotasining tuzi; nitrate d'argent lapis, kumush nitrat. -
36 noce
nf.1. uylanish, erga tegish, nikoh; épouser qqn. en secondes noces ikkinchi marta uylanmoq; justes noces qonuniy nikoh; nuit de noces nikoh kechasi2. to‘y, nikoh to‘yi; aller, être invité à la noce de qqn. birovning to‘yiga bormoq, taklif qilingan bo‘lmoq; repas de noce to‘y nozne'matlari; noces d'or, d'argent oltin, kumush, to‘y; loc. je ne suis pas à la noce o‘zimning to‘yim chiqib turibdi, ahvolim chatoq3. fam. tarala, taralabedod, aysh-ishrat, gasht; faire la noce aysh-ishrat qilmoq. -
37 orfèvrerie
nf.1. zargarlik2. zargarlik buyumlari; orfèvrerie d'argent massif kumushdan qilingan zargarlik buyumlari. -
38 où
I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtdaII adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundanIII adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda. -
39 passer
I vi.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkinII vt.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoqIII se passer vpr.1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi. -
40 pelle
nf.1. belkurak, kurak, bel; pelle à charbon, pelle à ordures olovkurak, xokandoz; pelle à tarte tort kurakchasi; pelle (mécanique de chantier) ekskavator; loc.fam. à la pelle shipirib olmoq (pulni); remuer l'argent à la pelle pulni shipirib topmoq; on en ramasse à la pelle pulni shipirib topishyapti, katta pul topishyapti2. fam. rouler une pelle (à qqn) labidan chapillatib o‘pmoq; ramasser une pelle yiqilmoq, qulab tushmoq, omadsizlikka uchramoq.
См. также в других словарях:
ARGENT — L’argent, élément chimique de symbole Ag et de numéro atomique 47, est l’un des métaux les plus anciennement connus. Il semble cependant que sa découverte soit postérieure à celle des deux autres métaux de la même famille chimique: l’or et le… … Encyclopédie Universelle
argent — ARGENT. s. m. Métal blanc, le plus parfait et le plus précieux après l or. Mine d argent. Minière d argent. Veine d argent. Barre, lingot d argent. Argent de mine. Argent de chimie. Argent de bon aloi. Argent de coupelle. Argent de Paris. Argent… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
argent — Argent, Pecunia, argentum, les Alquemistes appellent l argent lune. Argent trespur et bien affiné, Argentum pustulatum. Argent monnoyé, Argentum, Nummus argenteus. Vif argent, Argentum viuum. Argent duquel on n a rien osté, Argentum incolume.… … Thresor de la langue françoyse
argent — ARGENT. s. m. Metal blanc, le plus parfait aprés l or. Mine, miniere d argent. veine d argent. barre, lingot d argent. Monnoye d argent. medailles, jettons, pieces d argent. Ouvrages d argent. vaisselles, estoffes, passements d argent. Argent de… … Dictionnaire de l'Académie française
ARGENT — Pour les articles homonymes, voir Argent (homonymie). Création 21 février 2005 Propriétaire Groupe TVA (Quebecor Media) … Wikipédia en Français
Argent — ist der Name folgender geographischer Objekte in Frankreich: Argent sur Sauldre, Gemeinde im Département Cher Côte d’Argent, ein Abschnitt an der französischen Atlantikküste Kanton Argent sur Sauldre im Département Cher der Oberlauf des Flusses… … Deutsch Wikipedia
Argent-Or — Argentor Der Fluss bei PoursacVorlage:Infobox Fluss/KARTE fehlt Daten … Deutsch Wikipedia
argent — argènt m. argent. L argent a la coa lisa prov. . Ni per aur ni per argent : à aucun prix. Escars d argent : court d argent ; pécuniairement un peu juste … Diccionari Personau e Evolutiu
Argent — Жанры рок прогрессивный рок фьюжн хард рок Годы 1968 1976 … Википедия
Argent — Ar gent, n. [F. argent, fr. L. argentum, silver; akin to Gr. a rgyros silver, argo s, argh s, white, bright, Skr. rajata white, silver, raj to shine, Ir. arg white, milk, airgiod silver, money, and L. arguere to make clear. See {Argue}.] 1.… … The Collaborative International Dictionary of English
Argent — Ar gent, a. Made of silver; of a silvery color; white; shining. [1913 Webster] Yonder argent fields above. Pope. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English