-
1 minute
I nf.1. minut, daqiqa; la minute se divise en soixante secondes bir minut oltmish sekundga bo‘linadi; intj. minute! bir daqiqa!2. lahza, on, daqiqa; jusqu'à la dernière minute oxirgi daqiqagacha; je reviens dans une minute men bir daqiqadan so‘ng kelaman; loc. d'une minute à l'autre mana-mana, hozir, albatta; à la minute shu zahotiyoq, shu ondayoq3. minut; angle de deux degrés et cinq minutes ikki gradus besh minutli burchakII adj.fam. shoshilinch, tez, naridan-beri, apil-tapil; des entrecôtes minute bir zumda tayyorlangan antrekot; talon minute poyabzallarni bir zumda ta'mirlash ustaxonasi.nf.dr. asl nusxa; la minute d'un jugement sud hukmining asl nusxasi; consulter les minutes d'un procès sud ishining asl nusxasiga murojaat qilmoq. -
2 affaire
nf.1. ish, yumush; c'est mon affaire et non la vôtre bu mening ishim, sizniki emas; ce n'est pas une petite affaire bu mayda ish emas, bu hazil ish emas; c'est une vilaine affaire bu qabih ish; étouffer l'affaire ishni bosti-bosti qilmoq; ne vous mêlez pas de mes affaires! mening ishlarimga aralashmang! tirer une affaire au clair ishni oydinlashtirmoq; vaquer à ses affaires o‘z ishi bilan band bo‘lmoq; l'affaire est dans le lac ishlar pachava; l'affaire est dans le sac hamma narsa joyida; avoir affaire à kimdadir ishi bo‘lmoq; connaître son affaire o‘z ishini yaxshi bilmoq, o‘z ishiga aqli yetmoq; faire l'affaire to‘g‘ri kelmoq; munosib, loyiq bo‘lmoq; mos kelmoq; cela ne fait pas l'affaire bu to‘g‘ri kelmaydi; tirer qqn. d'affaire biror kishini qiyin sharoitdan olib chiqmoq, birovga yordam bermoq; se tirer d'affaire qiyinchilikdan chiqmoq2. masala, ish, gap; une affaire d'honneur ornomus masalasi, duel; c'est l'affaire d'une minute bu bir daqiqali, masala, gap3. pl. narsa, kiyim-kechak; ranger ses affaires kiyim-kechaklarni tartibga keltirmoq; donner ses affaires à nettoyer kiyimlarni tozalatishga bermoq4. jamoatga oid ishlar; les affaires de l'Etat davlat ishlari; ministère des affaires étrangères tashqi ishlar vazirligi5. savdo yoki sanoat korxonasi; une grosse affaire industrielle katta sanoat korxonasi; un homme d'affaires ishbilarmon kishi; faire des affaires avec qqn. biror kishi bilan savdo qilmoq6. dr. ish (sudda ko‘riladigan ish, sudlanish, sud jarayoni); plaider une affaire sudda ishni himoya qilmoq7. mil. jang, urush8. hiyla, nayrang. -
3 attraper
vt.1. qo‘l bilan tutmoq, qo‘lga olib tutib turmoq; ovlab tutmoq, tutib olmoq; qo‘lga tushirmoq, qo‘lga olmoq; attraper des souris dans une souricière qopqon bilan sichqonlarni tutmoq; attraper la balle au vol uchib kelayotgan koptokni qo‘l bilan tutmoq; il s'est fait attraper uni qo‘lga tushirdilar2. aldamoq, aldab ketmoq, pand bermoq, chuv tushirmoq, laqillatish, qo‘lga tushirmoq; je me suis laissé attraper comme un enfant meni yosh boladek laqillatib ketishdi3. ko‘ngilni qoldirmoq, ko‘ngilni sovutmoq, ixlosni qaytarmoq, hafsalani pir qilmoq, umidini puchga chiqarmoq; j'ai été bien attrapé de ne pas vous trouver à la gare sizni vokzalda topa olmaganimdan hafsalam pir bo‘ldi4. tutmoq, o‘tirmoq (transport vositasi); j'ai attrapé le train à la dernière minute oxirgi minutlarda poyezdga o‘ tirdim5. fam. yuqtirmoq, orttirmoq; attraper une maladie kasallik orttirmoq6. tushunmoq, sezmoq, payqamoq, anglamoq; attraper quelques mots d'une conversation suhbatdan bir necha so‘zni anglamoq7. tegmoq, yetmoq, yaralamoq8. tanbeh bermoq, koyimoq, ta'zirini bermoq; il s'est fait attraper par son professeur u o‘qituvchisidan tanbeh, qattiq gap eshitdi. -
4 égaliser
vt. tenglamoq, tenglashtirmoq, baravarlamoq, baravarlashtirmoq; baravar qilmoq; égaliser les prix narxlarni tenglamoq; égaliser les chances entre les concurrents raqiblar imkoniyatini baravarlamoq; raqiblarga bir xil sharoit yaratmoq2. sport. hisobni tenglashtirmoq, baravar qilmoq; durang qilmoq; notre équipe a égalisé une minute avant la fin du match bizning jamoa o‘yin tugashidan bir minut avval hisobni baravarlashtirdi, durang qildi3. tekislamoq, to‘g‘rilamoq, silliqlamoq, bir tekis qilmoq; égaliser le terrain maydonni tekislamoq. -
5 empêchement
nm. to‘sqinlik, to‘siq, xalaqit, xalal, j'ai eu un empêchement de dernière minute oxirgi daqiqalarda menga xalal berishdi. -
6 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
7 lacher
I vt.1. qo‘yib yubormoq, qo‘lidan chiqarib yubormoq; fam. bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; il ne lâchera pas un sou u biror tiyinni ham qo‘ldan chiqarmaydi2. qo‘yib yubormoq, uchirmoq; lâcher des pigeons, un ballon pochta kaptarlarini, sharni uchirmoq; lâcher du lest yon bermoq3. fig. lâcher la bride à qqn. bo‘sh qo‘yib bermoq; fam. lâcher le morceau hammasini tan olmoq4. demoq, aytmoq, tashlamoq, qilib qo‘ymoq; il vient de lâcher une gaffe, une bêtise, une énormité u hozir noma'qulchilik, ahmoqlik, qo‘pollik qilib qo‘ydi5. qo‘ymoq, solmoq, talatmoq6. qo‘yib yubormoq, undan ajramoq (kishini); il ne le lâche pas une minute, pas d'une semelle u undan bir daqiqa ham, bir qadam ham ajramaydi7. ortda qoldirmoq, o‘ tib ketmoq; il vient de lâcher le peloton u hozir peshqadamlardan o‘tib ketdi8. fam. tashlab ketmoq, tashlab qo‘ymoqII vi. uzilib, yechilib ketmoq; le noeud a lâché tugun yechilib ketdi. -
8 minuter
vt. taqsimlamoq, taqsimlab qo‘ymoq; emploi du temps strictement minuté aniq taqsimlab qo‘yilgan ish vaqti. -
9 papillon
nm.1. kapalak; loc.fam. minute papillon! bir daqiqa! kutib turing!2. noeud papillon kapalaknusxa galstuk; fam. noeud pap.3. jarima qog‘ozi; j'ai trouvé un papillon sur le pare-brise de ma voiture men avtomobilim oynatozalagichida jarima qog‘ozini topdim4. qanotli gayka; papillon d'une roue de bicyclette velosiped g‘ildiragining sakkiz bo‘lishi5. batterflay usuli (suzishda). -
10 petit
-iteI adj.1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlikII n.1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini. -
11 plus
adv.1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng12. noldan yuqorini bildiradi, plus13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon! -
12 présent
-enteadj.1. bor, shu yerda hozir bo‘lgan, qatnashayotgan; les personnes ici présentes shu yerda hozir bo‘ lgan kishilar; être présent à une réunion majlisda qatnashmoq, hozir bo‘lmoq; métal présent dans un minerai rudadagi mavjud metall; présent à l'esprit, à la mémoire xotirada saqlanadigan, unutilmaydigan, unutilmas2. hozirgi, shu vaqtdagi, paytdagi, shu kungi; les circonstances présentes hozirgi shart-sharoitlar; l'instant présent, la minute présente ayni daqiqa3. bu, shu, mana shu, ushbu; la présente lettre ushbu xat; nf. par la présente ushbu (xat) orqali4. hozirgi zamondagi, hozirgi zamon; participe présent hozirgi zamon sifatdoshi.nm.1. hozirgi davr, hozirgi zamon, vaqt, shu, hozirgi kun; vivre dans le présent hozirgi kun bilan yashamoq; le présent me suffit, me satisfait shu kunim menga yetadi, meni qoniqtiradi; loc.adv. à présent endi, hozir, endilikda, hozirgi paytda; à présent allons-nous-en! endi, bu yerdan ketdik! dès à présent shu kundan boshlab, hozirdan e' tiboran, bundan buyon, bundan keyin, minba'd; loc.prép. à présent que chunki endi, endi… sababli; à présent qu'ils dormaient on n'entendait plus rien endi ular uxlayotganligi sababli, hech narsa eshitilmas edi; litt.loc. d'à présent bugungi, hozirgi, hozirgi kunning, hozirgi paytdagi, endigi, endilikdagi; la jeunesse d'à présent hozirgi yoshlar2. gram. hozirgi zamon; conjuguer un verbe au présent fe'lni hozirgi zamonda tuslamoq.nm. sovg‘a, in'om, tortiq, hadya, tuhfa. -
13 quarante
I adj.numér. qirq (raqam); un trajet de quarante minute qirq daqiqalik yo‘l; page quarante qirqinchi betII nm. j'habite au quarante men qirqinchi uyda yashayman. -
14 réflexion
nf. qaytish, aks etish; la réflection de la lumière par un miroir yorug‘likning oynadan qaytishi; la réflection des ondes sonores ovoz to‘lqinlarining qaytishi.nf.1. o‘ylash, fikr yuritish, mulohaza qilish; accorde-moi une minute de réflexion menga o‘ylashga bir daqiqa vaqt ber; il s'absorba dans ses réflexions u chuqur o‘yga toldi; loc. réflexion faite o‘ylab ko‘rildi; réflexion faite, je ne partirai pas aujourd'hui o‘ylab ko‘rildi, men bugun ketmayman; à la réflexion yaxshilab o‘ylab ko‘rilsa; à la réflexion, c'est peut-être mieux ainsi yaxshilab o‘ylab ko‘rilsa, shundayligi yaxshiroqdir2. aql, o‘ylash; affaire menée avec réflexion aql bilan qilingan ish; il a agi sans réflexion u o‘ylamay ish qildi3. o‘y, fikr, mulohaza; recueil de réflexions hikmatlar to‘plami; une réflexion désobligeante salbiy fikr. -
15 revenir
vi.1. qaytib kelmoq, kirib o‘tmoq; le docteur promit de revenir le lendemain doktor ertasiga qaytib kelishligini va'da berdi; je reviendrai vous voir men sizning oldingizga kirib o‘taman2. qayta paydo bo‘lmoq, qayta uchramoq, qaytarilmoq, qaytalamoq; un mot qui revient souvent dans la conversation suhbatda tez-tez qaytariladigan so‘z; voilà le mauvais temps qui revient yomon havo yana qaytyapti3. qaytmoq, qaytib kelmoq; revenir chez soi, à la maison uyiga qaytib kelmoq; je reviens dans une minute men bir daqiqadan so‘ng qaytib kelaman; loc. revenir sur ses pas iziga qaytmoq4. oldiga, yoniga qaytmoq; il est revenu à sa femme u xotinining yoniga qaytdi5. revenir aux anciennes méthodes eski uslublarga qaytmoq; nous y reviendrons biz bunga yana qaytamiz6. esiga tushmoq, esiga kelmoq; ça me revient! esimga tushdi!7. eshitilmoq, yetmoq, chalinmoq; cela lui revient aux oreilles bu uning qulog‘ iga yetti; il me revient que mening qulog‘imga chalindiki8. o‘ziga, hushiga kelmoq; elle est revenue à elle après un long évanouissemet uzoq hushdan ketishdan so‘ng u o‘ziga keldi9. tegmoq, berilmoq, taalluqli bo‘ lmoq; la propriété doit lui revenir à sa majorité mulkning ko‘p qismi unga tegishi kerak; cet honneur vous revient bu shon-sharaf sizga taalluqli; impers. c'est à lui qu'il revient de bu uning zimmasida10. yoqmoq, ma'qul bo‘lmoq; il a une tête qui ne me revient pas uning basharasi menga yoqmayapti11. teng bo‘lmoq, olib kelmoq; cela revient au même bu o‘sha narsaning o‘ziga kelib taqaladi; cela revient à dire que bu xuddi aytilganiday, boshqacha qilib aytganda12. tushmoq; le dîner m'est revenu à trois cents euros kechki ovqat menga uch yuz yevroga tushdi13. qaytmoq, qaytib kelmoq; les enfants reviennent de l'école bolalar maktabdan qaytishyapti; loc. il revient de loin u narigi dunyodan qaytdi, uning o‘lishiga oz qoldi14. o‘ziga kelmoq (biror holatdan); revenir de son étonnement hayratdan o‘ziga kelmoq; n'en pas revenir hayratdan o‘ziga kelolmaslik; il n'en revient pas u bundan o‘ziga kelolmayapti; j'en suis bien revenu! mening bundan juda ko‘nglim qoldi!15. yangidan, qaytadan qaytmoq; ne revenons pas sur le passé o‘tgan narsaga qaytmaylik16. qaytmoq, qaytarib olmoq (so‘z, va'da); revenir sur sa décision qaroridan qaytmoq; faire revenir un aliment massalliqni qovurib olmoq; faire revenir des oignons dans une cocotte tovada piyozni qovurib olmoq. -
16 silence
nm.1. jimlik, jim turish, sukut, tinchlik; garder le silence jim turmoq; en silence jim turib; faites silence! jim bo‘ling! ellipt. silence! jim! minute de silence bir minut sukut saqlash2. sukunat, sukut saqlash, indamaslik; passer qqch. sous silence biror narsa haqida gapirmay o‘tib ketmoq; promets-moi un silence absolu bu haqda hech qachon gapirmayman deb, va'da ber; réduire qqn. au silence biror kishini jim qilib, gapirtirmay qo‘ymoq3. jimlik, jimjitlik, sukunat; dans le silence de la nuit tun sukunatida; il régnait un silence de mort, un silence total suv quyganday jimjitlik4. mus. pauza. -
17 soit
I conj.1. soit… soit… yoki… yoki; soit avant, soit après yoki oldin, yoki keyin2. bo‘lsin, deylik; soit un triangle rectangle to‘g‘ri burchakli uchburchak bo‘lsin3. ya'ni; soixante secondes, soit une minute oltmish soniya, ya'ni bir daqiqaII adv. xo‘p, mayli, xo‘sh, deylik; soit! et après? xo‘p! keyinchi? eh bien soit! yaxshi mayli!
См. также в других словарях:
MINUTE — Forme initiale et essentielle de l’acte notarié rédigé pour instrumenter un acte juridique dont le notaire a été constitué témoin privilégié et auquel il apporte la sanction de l’autorité qui l’a investi. Malgré son caractère matériel de… … Encyclopédie Universelle
minute — 1. (mi nu t ) s. f. 1° La soixantième partie d une heure. Une demi minute. La minute contient soixante secondes. Compter les minutes, être dans une attente qui fait trouver le temps long. • Sitôt que quelqu un arrivait... je sortais en… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Minute — Min ute, a. Of or pertaining to a minute or minutes; occurring at or marking successive minutes. [1913 Webster] {Minute bell}, a bell tolled at intervals of a minute, as to give notice of a death or a funeral. {Minute book}, a book in which… … The Collaborative International Dictionary of English
minute — Ⅰ. minute [1] ► NOUN 1) a period of time equal to sixty seconds or a sixtieth of an hour. 2) (a minute) informal a very short time. 3) (also arc minute or minute of arc) a sixtieth of a degree of angular measurement … English terms dictionary
Minute — Mi*nute (m[imac]*n[=u]t or m[i^]*n[=u]t ), a. [L. minutus, p. p. of minuere to lessen. See {Minish}, {Minor}, and cf. {Menu}, {Minuet}.] [1913 Webster] 1. Very small; little; tiny; fine; slight; slender; inconsiderable; as, minute details. Minute … The Collaborative International Dictionary of English
minute — minute1 [min′it] n. [OFr < ML minuta < L (pars) minuta (prima), (first) small (part), term used by Ptolemy for the sixtieth part of a unit in his system of fractions (of the circle, radius, day, later applied also to the hour): see MINUTE2] … English World dictionary
Minute — Min ute (?; 277), n. [LL. minuta a small portion, small coin, fr. L. minutus small: cf. F. minute. See 4th {Minute}.] [1913 Webster] 1. The sixtieth part of an hour; sixty seconds. (Abbrev. m. or min.; as, 4 h. 30 m.) [1913 Webster] Four minutes … The Collaborative International Dictionary of English
Minute — minutė statusas T sritis Standartizacija ir metrologija apibrėžtis Dalinis plokščiojo kampo matavimo vienetas. Žymima ′: 1′ = (1/60)° = π/10800 rad. atitikmenys: angl. minute vok. Minute, f rus. минута, f pranc. minute, f ryšiai: homonimas –… … Penkiakalbis aiškinamasis metrologijos terminų žodynas
minute — minutė statusas T sritis Standartizacija ir metrologija apibrėžtis Dalinis plokščiojo kampo matavimo vienetas. Žymima ′: 1′ = (1/60)° = π/10800 rad. atitikmenys: angl. minute vok. Minute, f rus. минута, f pranc. minute, f ryšiai: homonimas –… … Penkiakalbis aiškinamasis metrologijos terminų žodynas
minutė — statusas T sritis Standartizacija ir metrologija apibrėžtis Dalinis plokščiojo kampo matavimo vienetas. Žymima ′: 1′ = (1/60)° = π/10800 rad. atitikmenys: angl. minute vok. Minute, f rus. минута, f pranc. minute, f ryšiai: homonimas – minutė … Penkiakalbis aiškinamasis metrologijos terminų žodynas
minute — Minute, Scheda, Schedula B. ex Iustiniano. Il vient de Minutus, Venant de Minuo. Car ordinairement on escrit une minute de lettre menuë, et tellement quellement escrite. Et que ainsi soit, il apper par ce que le contraire de la minute nous… … Thresor de la langue françoyse