Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(état)

  • 61 popularité

    nf. mashhurlik, nom taratganlik, taniqlilik, dongdorlik; la popularité d'un chef d'état davlat rahbarining mashhurliligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > popularité

  • 62 prestige

    nm. e'tibor, obro‘, nufuz; ce chef d'état a un grand prestige, jouit d'un grand prestige bu davlat arbobi katta nufuzga ega; perdre (tout) son prestige bor obro‘-e' tiborini yo‘qotmoq; loc. politique de prestige ko‘rko‘ rona siyosat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prestige

  • 63 prévoir

    vt.
    1. oldindan ko‘rmoq, payqamoq, sezmoq; il faut prévoir le pire bundan ham battarrog‘ini oldindan ko‘rmoq keraq; on ne peut pas tout prévoir hammasini oldindan ko‘rib bo‘lmaydi; il était facile de prévoir qu'il échouerait uning imtihondan yiqilishini oldindan payqash oson edi
    2. ko‘zda, nazarda tutmoq, nazarga olmoq; les cas prévus par la loi qonunda ko‘zda tutilgan holatlar
    3. mo‘ljallamoq, rejalashtirmoq, ko‘zda tutmoq; l'état a prévu la construction de logement davlat uylar qurishni rejalashtirdi; tout était prévu hammasi nazarda tutilgan edi; ellipt. l'opération s'est déroulée comme prévu operatsiya rejalashtirilganiday amalga oshdi; être prévu pour uchun mo‘ljallangan, nazarda tutilgan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévoir

  • 64 propriété

    nf.
    1. egalik, egalik huquqi; propriété littéraire adabiy egalik huquqi
    2. mulk; c'est la propriété de l'état bu davlat mulki
    3. mulk, yersuv, uy-joy, bog‘-rog‘; il habite une superbe propriété dans les environs de Paris u Parij yaqinidagi ajoyib uy-joyida yashaydi
    4. xususiyat, xossa; l'eau a la propriété de bouillir à cent degrés suv yuz gradusda qaynash xususiyatiga ega; les propriétés de fer temirning xossalari
    5. moslik, to‘g‘ri, mos kelishlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > propriété

  • 65 protocolaire

    adj.
    1. protokolga oid, protokol
    2. rasmiy; le chef d'état étranger a fait une visite protocolaire au premier ministre chet el davlatining boshlig‘ i bosh vazirga rasmiy tashrif buyurdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > protocolaire

  • 66 putréfaction

    nf. chirish; un cadavre en état de putréfacation tez chiriyotgan murda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > putréfaction

  • 67 rattacher

    I vt.
    1. qayta bog‘lamoq; rattacher ses lacets, ses cheveux bog‘ichini, sochini qayta bog‘lamoq
    2. bog‘lamoq, biriktirmoq; rattacher un territoire à un état biror teritoriyani biror mamlakatga biriktirmoq
    3. bog‘lamoq; rattacher une oeuvre à une certaine tendance asarni ma'lum an'anaga bog‘lamoq
    II se rattacher vpr. bog‘lanmoq; taalluqli, aloqador bo‘lmoq; borib taqalmoq; ce mouvement se rattache au romantisme bu oqim romantizmga taalluqli.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rattacher

  • 68 réaliste

    n.adj.
    1. realist, realizm tarafdori; un écrivain, un peintre réaliste realist yozuvchi, rassom; un portrait réaliste realistik portret
    2. amaliyotchi, realist (shart-sharoitlarni aniq hisobga oluvchi); un homme d'état réaliste amaliyotchi davlat arbobi; une analyse réaliste de la situation sharoitning amaliy tafsili.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réaliste

  • 69 réception

    nf.
    1. qabul qilish, qabul qilib olish, olish; la réception d'une commande buyurtma qabul qilish; accuser réception d'un paquet paket olganligini tasdiqlamoq
    2. qabul qilish (to‘lqinlarni)
    3. kutib olish, qabul qilish; être chargé de la réception d'un ambassadeur, d'un chef d'état elchini, davlat rahbarini kutib olishga mas'ul bo‘lmoq; faire à qqn. une cordiale réception biror kishini chin qalbdan kutib olmoq
    4. keluvchilar kutib turadigan yoki qabul qilinadigan joy, qabulxona; la réception d'un hôtel mehmonxona qabulxonasi
    5. qabul, bazm; donner une grande réception katta bazm bermoq
    6. qabul, qabul marosimi; la réception d'un écrivain à l'académie française yozuvchini Fransiya akademiyasida qabul qilish marosimi; discours de réception kirish nutqi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réception

  • 70 réceptivité

    nf.
    1. ta'sirlanuvchanlik, bir narsani o‘ziga tez olish, moyillik; être en état de réceptivité moyillik holatida bo‘ lmoq
    2. beriluvchanlik, moyillik; la réceptivité de l'organisme à une contagion tananing yuqumli kasallikka beriluvchanligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réceptivité

  • 71 registre

    nm. ro‘yxat daftar, qayd daftari; inscrire sur, dans un registre ro‘yxat daftariga yozib qo‘ymoq; tenir un registre ro‘yxat daftari yuritmoq; registres publics d'état civil fuqarolik holatini qayd qilish daftari; registre des réclamations shikoyat daftari.
    nm.
    1. ashulachining ovoz pardalari
    2. asar, nutqning ruhi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > registre

  • 72 réquisition

    nm. rekvizitsiya (biror ijtimoiy sabab yuzasidan hokimiyatning biror kishini yoki mol-mulkni o‘z ixtiyoriga olib qo‘yishi); en temps de guerre, l'état peut faire la réquisition de véhicules urush vaqtida davlat transport vositalarini rekvizitsiya qilishi mumkin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réquisition

  • 73 ressource

    nf.
    1. imkoniyat, vosita, iloj, chora, tadbir, yo‘l; je n'ai d'autre ressource que de partir mening jo‘nab ketishdan boshqa choram qolmadi; sans ressource chorasiz, imkoniyatsiz, umidsiz, bedavo; cette situation apparait sans ressource bu holat chorasiz ko‘rinadi
    2. pl. boylik, mablag‘, pul, davlat; ses ressources sont modestes uning boyligi kamtarona; être sans ressources mol-davlati bo‘lmaslik; les ressources de l'état davlat mablag‘i
    3. boylik, imkoniyat, manba; les ressources naturelles d'un pays mamlakatning tabiiy boyliklari; ressources humaines inson omillari
    4. imkoniyat, vosita; il a dû faire appel à toutes les ressources de son talent u o‘z qobiliyatlarining hamma imkoniyatlarini ishga solishi kerak edi; loc. un homme de ressources uddaburro odam; il a de la ressource uning imkoniyatlari bor; les ressources d'une langue tilning imkoniyatlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ressource

  • 74 rogner

    vt.
    1. qirg‘oqlarini qirqmoq, qirqib tekislamoq; le relieur a rogné les feuillets muqovachi qog‘ozlaning qirg‘og‘ini qirqib tekisladi; rogner les griffes à un chat mushukning tirnoqlarini qirqib tekislamoq
    2. qisqartirmoq, kesmoq; l'état va encore rogner leurs maigres bénéfices hukumat ularning shunday ham kam daromadini yana qisqartirmoqchi
    3. rogner sur qqch. kesib tashlamoq, qisqartirmoq, kamaytirmoq; rogner sur un budget budjetni kesib tashlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rogner

  • 75 satisfaire

    I vt. qondirmoq, qanoatlantirmoq, qoniqtirmoq; il a pu satisfaire ses créanciers u o‘zining kriditorlarini qanoatlantiroldi; cet état de choses ne nous satisfait pas ishlarning bu ahvoli bizni qanoatlantirmaydi; satisfaire ses besoins ehtiyojini qondirmoq
    II vi. (à) ta'minlamoq, qondirmoq; javob bermoq, bajo keltirmoq; vous devez satisfaire à vos engagements siz va'dangizga vafo qilishingiz kerak; le bâtiment prévu devra satisfaire à trois conditions ko‘zda tutilayotgan imorat uch shartga javob berishi kerak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > satisfaire

  • 76 secret

    -ète
    adj.
    1. maxfiy, yashirin, sir tutiladigan; un rendez-vous secret yashirin uchrashuv; des documents secrets maxfiy hujjatlar; documents très secrets o‘ ta maxfiy hujjatlar; police secrète maxfiy politsiya; un agent secret maxfiy agent; les services secrets maxfiy xizmat
    2. ko‘ngilda saqlanadigan, sir tutiladigan, ko‘ngildagi, yurakdagi, ichdagi
    3. yashirin, berkitilgan, maxfiy; un tiroir secret yashirin g‘aladon
    5. litt. ichimdan top; un homme secret et silencieux ichimdan top va kamsuqum odam.
    nm.
    1. sir, maxfiy narsa, yashirin ish; confier un secret à qqn. biror kishiga biror sirni ishonib aytmoq; garder, trahir un secret biror sirni saqlamoq, oshkor qilib qo‘ymoq; je n'ai pas de secret pour toi mening sendan yashiradigan sirim yo‘q; c'est un secret bu sir; loc. c'est un secret de polichinelle hammaga ma'lum, hamma biladigan sir; un secret d'État davlat siri
    2. être dans le secret sirdan xabardor bo‘lmoq; un secret de fabrication ishlab chiqarishning siri; secret professionnel kasb siri
    3. tushunib bo‘lmaydigan, inson aqli yetmaydigan narsa; sir, siru-asror; les secrets de la nature tabiat sirlari; dans le secret de son coeur yuragining tubida
    4. sir, sabab, bois; kalit; trouver le secret de l'affaire ishning kalitini topmoq
    5. en secret yashirincha, hech kimga bildirmay; il est venu en secret u hech kimga bildirmay keldi
    6. mettre qqn. au secret biror kishini yolg‘iz xonaga qamab qo‘ymoq
    7. sir, hiyla, sekret; une serrure à secret pinhoniy, yashirin, maxfiy qulf.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > secret

  • 77 secrétaire

    n.
    1. kotib, siyosiy rahbar; secrétaire d'État davlat kotibi (AQSh tashqi ishlari vaziri); secrétaire d'ambassade elchixona kotibi; le premier secrétaire bosh kotib
    2. kotib (biror muassasa, tashkilotning tashkiliy va uni yuritish bilan bog‘liq bo‘lgan ishlarini olib boruvchi shaxs); secrétaire général bosh kotib; secrétaire de rédaction bosh redaktorning movini
    3. sekretar, kotib, kotiba (tashkilot yoki idoralarda yozuv-chizuv ishlarini olib boruvchi xodim, ish yurituvchi); une secrétaire de direction boshqaruv kotibasi; secrétaire médical vrach asistenti.
    nm. sekreter (yozuv stolining bir turi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > secrétaire

  • 78 sein

    nm.
    1. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir, to‘sh; serrer, presser qqn.qqch. sur, contre son sein biror kimsani, biror narsani ko‘ksiga bosmoq
    2. siyna, ko‘krak, emchak (ayollarda); donner le sein à un enfant bolani emizmoq, bolaga ko‘krak tutmoq
    3. litt. ona qorni; dans le sein de sa mère onasining qornida
    4. litt. bag‘ir, ich; le sein de la terre yerning bag‘rida; loc. au sein de ichida, bag‘rida; chaque État garde son autonomie au sein de la fédération har bir davlat ittifoq ichida o‘z mustaqilligini saqlaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sein

  • 79 séparation

    nf.
    1. ajratish, ajralish; la séparation des éléments d'un mélange aralashmadan elementlarni ajratish; la séparation de l'Eglise et de l'État cherkov va davlatning ajralishi
    2. ajralish, qo‘ydi-chiqdi; leur séparation était pénible ularning ajralishi og‘ir edi; séparation amiable o‘zaro rozichilik bilan ajralish
    3. ajratgich, to‘siq; haie qui sert de séparation entre deux jardins ikki bog‘ o‘rtasida to‘siq vazifasini bajaruvchi panjara.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > séparation

  • 80 service

    nm.
    1. xizmat, vazifa, ish; assurer un service biror vazifani bajarmoq; pendant les heures de services xizmat vaqtida; être en service commandé topshirilgan vazifani bajarayotgan bo‘ lmoq; être de service navbatchilik qilmoq; le pompier de service navbatchi o‘t o‘chiruvchi; le personnel d'ordre tartib-intizomni nazorat qiluvchi xizmatchilar; je suis à votre service men xizmatingizga tayyorman; qu'y a-t-il pour votre service? xo‘sh, xizmat; bizdan nima xizmat? service national, service (militaire) harbiy xizmat; il a fait son service u harbiy xizmatini o‘ tadi; état de service kishining harbiy darajasi
    2. relig. toat-ibodat, ibodat; se consacrer au service de Dieux o‘zini olloh yo‘liga bag‘ishlamoq; service divin ibodat
    3. xizmat, xizmat ko‘rsatish; être au service de qqn. biror kishining xizmatida bo‘lmoq; service rapide tez xizmat ko‘rsatish
    4. xizmat qilish, xizmat ko‘rsatish; quant il reçoit, il fait lui-même le service u mehmon qabul qilganda o‘zi xizmat ko‘rsatadi
    5. ovqat; premier, deuxième service birinchi, ikkinchi ovqat
    6. xizmat, yordam, ko‘mak; peux-tu me rendre un petit service? menga ozgina yordam berib yubora olasanmi? j'ai un service à te demander mening sendan bitta iltimosim bor; rendre un mauvais service à qqn. biror kishiga bema'ni xizmat ko‘rsatmoq; rendre service à qqn. biror kishiga xizmat qilmoq, foydali bo‘lmoq
    7. pl. pulli xizmat, ish; je vais être obligé de me priver de vos services men sizning xizmatlaringizdan voz kechishga majbur bo‘laman; loc. mettre qqch. en service biror narsani ishga tushirmoq; appareil hors service ishdan chiqqan apparat; fam. être hors service holdan toymoq
    8. uzatish, o‘yinga kiritish (tennisda, voleybolda); faute de service uzatishdagi xato
    9. tarqatish, egasiga yetkazib berish, xizmat ko‘rsatish; service de presse nashrlarni jurnalistlarga bepul yetkazib berish
    10. xizmat ko‘rsatish, xizmat; le service des postes pochta xizmati
    11. boshqarma, bo‘lim; chef de service bo‘lim boshlig‘i; le service de pédiatrie d'un hôpital kasalxonaning bolalar bo‘limi; le service après-vente sotuvdan keyingi ko‘rsatiladigan xizmat.
    nm.
    1. serviz, to‘plam (yeyish, ichish uchun kerakli idish-tovoq); un service à café, à thé qahva, choy servizi; un service de porcelaine chinni serviz
    2. dasturxon, sochiqlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > service

См. также в других словарях:

  • état — état …   Dictionnaire des rimes

  • ÉTAT — Les définitions de l’État sont innombrables. Cette multiplicité tient à la diversité des points de vue auxquels se placent leurs auteurs. Le géographe identifie l’État à un territoire, le sociologue le confond avec le fait de la différenciation… …   Encyclopédie Universelle

  • Etat — État Pour les articles homonymes, voir État (homonymie). L’État[note 1],[note 2] est une des formes d organisation politique et juridique d une société (en tant que communauté de citoyens ou de …   Wikipédia en Français

  • Etat — bezeichnet: ein festes Budget das für den Haushaltsplan verfügbare Geld Chemins de fer de l’État (Frankreich) (ETAT; 1878 bis 1938), eine Eisenbahngesellschaft Etat 230.9, eine Serie von Lokomotiven Siehe auch:  Wiktionary: Etat –… …   Deutsch Wikipedia

  • etat — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mnż I, D. u, Mc. etatacie {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} stałe stanowisko pracy, stała posada w pełnym wymiarze godzin : {{/stl 7}}{{stl 10}}Pełny etat. Etat woźnego, sekretarki. Przyjąć… …   Langenscheidt Polski wyjaśnień

  • Etat — (fransk état) kommer af det italienske stato (latin: status), som oprindelig betyder tilstand, deraf ordet status, men derefter gik over til at betyde dels 1) Stand overhovedet (stænder), 2) dels særlig statens tilstand og 3) endelig til at… …   Danske encyklopædi

  • Etat — Sm (Plan für) Haushalt, Finanzmittel (eines Staates) erw. fach. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. état, eigentlich Zustand , dieses aus l. status Zustand , zu l. stāre (statum) stehen .    Ebenso ne. estate, nfrz. état. Zur Sippe des… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • Etat — is a Norwegian state , county or municipal agency. An Etat is a subdivision of the administration, which has been given responsibility for a special area. An agency does not have a board of directors, but it does have a director, appointed by the …   Wikipedia

  • Etat — (fr., spr. Etah), 1) Beschaffenheit, Zustand, so Etat de siège, Belagerungszustand; 2) Staat; daher Etatsminister, so v.w. Staatsminister, u. Etatsrath, so v.w. Staatsrath; 3) Kostenüberschlag u. die darnach getroffenen Einrichtungen eines… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Etat — [e ta:] der; s, s <aus fr. état »Staat, Staatshaushalt«, eigtl. »Zustand, Beschaffenheit«, dies aus lat. status »Stand, Zustand« zu stare »stehen«>: 1. a) [Staats]haushaltsplan; b) [Geld]mittel, die über einen begrenzten Zeitraum für… …   Das große Fremdwörterbuch

  • etat — ètāt m <G etáta> DEFINICIJA 1. reg. zast. etad 2. razdoblje predviđeno za sječu drvne mase u šumi 3. tipogr. u grafičkoj umjetnosti, faza u obradi ploče koja prethodi njenom konačnom oblikovanju u matricu za izradu otisaka ETIMOLOGIJA fr.… …   Hrvatski jezični portal

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»