-
1 понятливость
zehn -
2 сообразительность
fahm, zakovat, zehn -
3 aigu
-uëI adj.1. keskir, uchli, o‘ tkir; oiseau au bec aigu tumshug‘i uchli, nayzali qush; l'âme aiguë d'un poignard xanjarning keskin tig‘i; angle aigu o‘tkir burchak2. yuqori, qattiq, kuchli, chinqiriq, quloqni teshadigan; note AIGUE-MARINE AIR aiguë yuqori nota; des voix aiguës kuchli, chinqiroq ovozlar3. qattiq, zo‘r, og‘ir, kuchli, dahshatli; douleur aiguë kuchli azob, og‘riq4. og‘ir kechayotgan (davrdagi), avjidagi, og‘ir (kasallik); maladie aiguë og‘ir kasallik (tez boshlanib tez kuchayib ketadigan kasallik)5. yaxshi taraqqiy qilgan; une intelligence aiguë o‘ tkir zehn, aqlII nm. yuqori tovush; passer du grave à l'aigu past tovushdan yuqori tovushga o‘ tmoq. -
4 appréhension
nf.1. qo‘rquv, xavfsirash, xavotirlanish, cho‘chish, hadiksirash; hadik, xavf; éprouver de l'appréhension qo‘rqmoq, xavfsiramoq, hadiksiramoq; avec appréhension qo‘rqib, hadiksirab; qo‘rquv bilan, hadik bilan2. phi l, psych. zehn, idrok; idrok qilish. -
5 cervelle
nf.1. miya, bosh miya; brûler, faire sauter la cervelle miyasidan otmoq, miyasini majaqlamoq2. aql, ong, idrok, zehn, fahm; une pauvre cervelle kaltafahm odam; homme sans cervelle yengiltak odam. -
6 commémoration
nf.1. xotira, esdalik, yo‘qlash, eslash, nishonlash2. es, xotira, zehn, yod. -
7 conception
nf.1. tushunish, anglash, fahmlash, zehn, idrok, idrok qilish, dunyoni bilish; conception du monde dunyoni anglash2. asosiy fikr, mazmun, g‘oya, mohiyat, mag‘iz3. homila; l'immaculée conception bibi Maryam homilasi. -
8 connaissance
nf.1. bilish, anglab yetish; théorie de la connaissance bilish nazariyasi2. bilim, ilm, donishlik, ma'lumot, xabardorlik, voqiflik; pl. bilim, ma'lumot; connaissances étendues keng ma'lumot, ilm; en connaissance de cause ishning ko‘zini bilib; porter à la connaissance de xabardor qilmoq, ma'lum qilmoq, bildirmoq; il est venu à ma connaissance menga ma'lum bo‘ldi-ki; prendre connaissance bilib olmoq, tanimoq, bilmoq; prendre connaissance de qqch. tanishmoq, ko‘rmoq; donner connaissance de tanishtirmoq, ko‘rsatmoq; à ma connaissance menga ma'lum bo‘lishicha3. ong, shuur, anglash, sezgi, his, tuyg‘u, aql, xayol, es, yod, xotira, zehn, hush; perdre connaissance xushdan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre connaissance hushiga kelmoq4. tanishish, tanishlik, oshnachilik, bilish, xabardorlik; faire connaissance avec qqn. tanishmoq; être, se trouver en pays de connaissance tanishlari orasida bo‘lmoq; il est de ma connaissance u mening tanishim5. tanish, oshna; de vieilles connaissances eski oshnalar; une de mes connaissances mening bir tanishim, oshnam. -
9 débrouillardise
nf. zehn, idrok, epchillik, topqirlik, abjirlik, chaqqonlik, uddaburolik, ayyorlik, bilag‘onlik. -
10 discernement
nm.1. aniqlash, tanish, bilib olish, farqlash2. es, idrok, zehn, fahm, farosat, idrok qilish; bema'nilik, aqllilik, mulohazalilik, o‘ylab ish qilish, to‘g‘ri mulohaza, to‘g‘ri o‘ylash, to‘g‘ri fikr, o‘y, fikr; agir avec discernement ongli ish qilmoq; agir sans discernement o‘ylamasdan ish qilmoq. -
11 entendement
nm.1. philos aql, fahm, idrok, zehn; idrok qilish qobiliyati2. tushunish, anglash, idrok qilish; perdre l'entendement aql-hushini yo‘qotmoq. -
12 intellect
nm. aql, idrok, zakovat, aqliy yetuklik, fahm, zehn, es, farosat, hush, es-hush. -
13 judicieusement
adv. aql, idrok; zehn bilan. -
14 mémoire
nf.1. xotira, yod, es, hush, zehn; événement encore présent à la mémoire hali xotiradan ketmagan, xuddi kechagidek; réciter, jouer de mémoire yoddan aytmoq, chalmoq; garder la mémoire d'un événement biron hodisani yodda tutmoq2. inform. xotira; mise en mémoire xotiraga joylash, olish3. xotira, nom; réhabiliter la mémoire d'un savant biron olimning xotirasini, nomini tiklamoq; à la mémoire de xotirasi uchun, xotirasiga bag‘ ishlab.nm.1. hisob; hisobot2. dissertatsiya, ilmiy tadqiqot; mémoire de maîtrise diplom ishi3. pl. esdaliklar, xotiranomalar, yodnomalar; écrire ses mémoires esdaliklar yozmoq. -
15 mentalité
nf.1. aql-idrok, aqlning yo‘nalishi, aql tuzilishi, xususiyati, fikr yuritish2. aql, aql-zakovat, zehn, es-hush; sa mentalité me déplaît uning aql-zakovati menga yoqmayapti. -
16 perception
nf. zehn, idrok, idrok qilish; perception visuelle, auditive, tactile, olfactive ko‘rib, eshitib, sezish organi orqali, hidlash orqali idrok qilish; troubles de la perception idrokning buzilishi; troubles dans la perception des couleurs ranglarni ajratishning buzilishi; verbes de perception idrok qilish fe'llari.nf.1. soliq olish, soliq solish, soliq2. soliqchi lavozimi, idorasi. -
17 pesant
-anteadj.1. og‘ir, vazmin; un fardeau pesant og‘ir yuk2. fig. og‘ir, qiyin, mushkul, mashshaqatli, tashvishli; dormir d'un sommeil pesant og‘ir uyquga ketmoq; un chagrin pesant og‘ir g‘am3. salobatli, bahaybat, salmoqli, og‘ir; une marche pesante salmoqli yurish4. qo‘pol, dag‘al, beso‘naqay, beo‘xshov; un esprit pesant past zehn; il est assez pesant quand il veut plaisanter u hazil qilaman deganda, ancha dag‘al bo‘lib ketadi. -
18 raison
nf.1. aql, fahm, idrok, zehn, zakovat; un choix conforme à la raison oqilona tanlov; loc. l'âge de raison hayotning ongli yillari; ramener qqn. à la raison biror kishini aqlga chaqirmoq; mettre qqn. à la raison aqlini, esini kiritib qo‘ymoq; un mariage de raison hisob-kitob bilan uylanish2. es, es-hush, aqli joyidalik; perdre la raison esini yo‘qotmoq; il n'a plus toute sa raison uning es-hushi joyida emas; loc. plus que de raison ortiqcha, meyoridan ortiqcha, aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada; il a bu plus que de raison u aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada ko‘p ichibdi3. hayotga aql ko‘zi bilan, tiyran qarash; avoir raison haq bo‘lmoq; vous avez raison de dire degan gapingiz haq; donner raison à qqn. biror kishining haqligini tan olmoq, haqligiga qo‘shilmoq; je te donne raison sur ce point bu fikrda sening haqliginga qo‘shilaman4. sabab, bois; loc. par, pour la raison chunki; je ne l'ai pas vu pour la (simple) raison que je me trouvais absent men uni ko‘rganim yo‘q, chunki men yo‘q edim; pour quelle raison? nima sababdan? en raison de sababli, tufayli; se faire une raison ko‘nmoq, rozi bo‘lmoq, tan bermoq; s'il le faut, je me ferai une raison agar shu kerak bo‘lsa, men tan beraman5. asos, sabab, maqsad; avoir une raison d'espérer niyat qilishga asosi bo‘lmoq; avoir de bonnes, de fortes raisons de croire, de penser que haqida o‘ylashga katta ishonchi bo‘lmoq; ce n'est pas une raison bu sabab bo‘lolmaydi; il n'y a pas de raison sabab yo‘q; raison de plus pour que yana bir bor isbotki; loc. (sing) avec (juste) raison to‘g‘risi, bori; à plus forte raison asosliyroq, ayniqsa, buning ustiga6. pl. dalil, dalil-isbot, asos; se rendre aux raisons de qqn. biror kishining dalillariga ishonmoq; avoir raison de qqn.qqch. g‘olib chiqmoq, g‘olib kelmoq, ustun kelmoq, qarshiligini yengmoq; les excès ont eu raison de sa santé suiiste'mol sog‘ligidan ustun keldi; la raison sociale d'une société birlashmaning nomi7. math. nisbat, proporsiya; mutanosiblik; la raison de la progression est 2 dans,,,, (+2),,,, (+2) sonlarida oshib borish nisbati 2ga teng; en raison directe, inverse de to‘g‘ri proporsiyada, teskari proporsiyada. -
19 sagesse
nf.1. aql, idrok, fahm, zehn; la voix de la sagesse aql ko‘zi2. litér donolik, hikmat, odillik; la sagesse des nations millatlar hikmatlari3. yuvoshlik, qobillik, mo‘minlik, royishlik, eslilik4. qoyilmaqomlilik, qiyomidalik, yuqori darajadalik; un projet d'une trop grande sagesse juda oqilona reja. -
20 vif
-viveI adj.1. jonli, tirik, hayot; plus mort que vif taxtaday qotib qolgan, serrayib, angrayib qolgan; brûlée vive tiriklay o‘ tda kuydirilgan; eau vive buloq suvi; air vif salqin, musaffo havo; plaie vive yangi kesilgan, paydo bol'gan yara, jarohat2. sho‘x, tinib-tinchimas; serg‘ayrat, chaqqon, qizg‘in, bardam, serharakat, chopqir; oeil vif chaqnoq, o‘ynoqi ko‘z; marcher d'un pas vif ildam qadam bosmoq3. tez, serjahl, jahldor, jizzaki, qo‘pol; échanger des propos très vifs bir-biridan qo‘pol gaplarni ayamaslik, birbirini haqoratlamoq4. tiyrak, zehni o‘tkir, aqlli, idrokli; intelligence vive o‘ tkir zehn5. jonli, yorqin, qaynoq, chaqnoq, yarqiragan, ko‘zni oladigan; kuchli, o‘tkir; couleurs vives yorqin, ko‘zni oladigan ranglar; froid vif qattiq sovuq, ayoz; une vive douleur qattiq, kuchli og‘riq; vifs reproches qattiq ta'na, gina-kudurat, yozg‘iriq; vive discussion qizg‘in, jo‘shqin munozara; vive fusillade shiddatli otishmaII nm.1. jonzot, jonli, tirik odam; piquer au vif nozik, qaltis yeridan ushlamoq, qattiq tegmoq; plaie à vif ochiq yara; entrer dans le vif du sujet masalaning mohiyatiga yetmoq; peindre sur le vif asliga qarab chizmoq2. tirik yem, xo‘rak (baliq ovlashda).
См. также в других словарях:
zehn — [ts̮e:n] <Kardinalzahl> (in Ziffern: 10): zehn Personen. * * * zehn 〈Adj.; Math.; Kardinalzahl; als Ziffer: 10〉 Grundzahl des Dezimalsystems; Ableitungen: →a. acht... ● die Zehn Gebote 〈bibl.〉; zehn Jahre, Tage, Wochen; zehn Stück; es ist… … Universal-Lexikon
zehn — zehn: Das gemeingerm. Zahlwort mhd. zehen, ahd. zehan, got. taíhun, engl. ten, schwed. tio geht mit Entsprechungen in den meisten anderen idg. Sprachen auf idg. *dek̑m̥ »zehn« zurück, vgl. z. B. aind. dás̓a »zehn«, griech. déka »zehn« (↑ deka … Das Herkunftswörterbuch
Zehn — Сборник De/Vision Дата выпуска … Википедия
zehn — • zehn Kleinschreibung {{link}}K 78{{/link}}: – wir sind zu zehnen oder zu zehnt – sich alle zehn Finger nach etwas lecken (umgangssprachlich für sehr begierig auf etwas sein) Großschreibung in Namen: – die Zehn Gebote Vgl. acht … Die deutsche Rechtschreibung
zehn — Num. (Grundstufe) die Ziffer 10 Beispiele: Ich habe zehn Tage Urlaub genommen. Wir treffen uns um zehn Uhr … Extremes Deutsch
Zehn — Zehn, 1) die Zahl zwischen 9 u. 11; sie ist die Grundzahl unsers dekadischen Systems. Mit der Z. beginnen die Einheiten der ersten höhern Ordnung, nämlich die Zehner; vgl. Zahlensystem; 2) das Kartenblatt, auf welchem zehn Augen angegeben sind, s … Pierer's Universal-Lexikon
zehn — AdjNum std. (8. Jh.), mhd. zehen, zēn, ahd. zehan, as. tehan Stammwort. Aus g. * tehun zehn , auch in gt. taihun, anord. tíu, ae. tī(e)n, afr. tiān, tēne, tīne. Dieses aus ig. * dekṃ, auch in ai. dáśa, toch.A śäk, toch.B śak, gr. déka, l … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Zehn — (lat. decem), die Grundzahl des dekadischen Zahlensystems (s. d.), daher mit arabischen Ziffern durch eine Eins mit rechts danebenstehender Null (10) ausgedrückt. Bei den Römern wurde 10 durch X, bei den Griechen durch c dargestellt … Meyers Großes Konversations-Lexikon
zehn — zehn:[sich]allez.Fingerlecken|nach|:⇨Verlangen(4) … Das Wörterbuch der Synonyme
Zehn — Zehn, die; , en (Zahl); vgl. 1Acht … Die deutsche Rechtschreibung
zehn — [Basiswortschatz (Rating 1 1500)] … Deutsch Wörterbuch