-
1 tout
-toute, tous, toutesI pron.1. to‘liq, hamma, butun, barcha2. har, bo‘yi, davomida; tout le jour, toute la nuit, tout le temps, tout cet été kun bo‘yi, tun bo‘yi, har doim, bu yoz davomida, bo‘yi3. juda; à toute vitesse juda, imkoni boricha tez; de toute beauté juda go‘zal4. butunlay; elle était toute à son travail u oz ishiga butunlay berilib ketgan ediII adj.1. hamma, turli, butun bir, har, har bir; tous les hommes, toutes sortes de choses, en tout cas, toute personne, tout va bien hamma kishilar, turli xil narsalar, har holda, har ehtimolga ko‘ra, har bir kishi, hammasi joyida2. en tout to‘lig‘ichaIII adv.1. juda, butunlay; il est tout jeune u juda yosh; toute belle juda, o‘ ta go‘zal2. tout à fait albatta, xuddi shunday3. hammasi, butunlayicha, butun vujudi bilan, hech ham; pas du tout hech ham; vendez le tout hammasini soting. -
2 coltiner
I vt.1. og‘ir yuk ko‘tarmoq, og‘ir yuk tashimoqII se coltiner vpr. bajarmoq, qilmoq (ishni); je ne vais pas me coltiner seul tout ce travail men yolg‘iz o‘zim bu ishni qilmayman. -
3 résumé
nm. qisqa hulosa, qisqa mazmun, yakun; faire le résumé d'un livre kitobning qisqa mazmunini yozmoq; un résumé succinct qisqa hulosa; loc.adv. en résumé xulosa qilib, qisqacha, qisqa, lo‘nda qilib; demak, qisqasi; en résumé, tout le travail est à refaire demak, hamma ish qayta qilinishi kerak; en résumé, il est assez satisfait xulosa qilib aytganda, uning ancha ko‘ngli to‘ldi. -
4 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
5 nous
pron.pers.1. biz; bizni, bizga; vous et moi, nous sommes de vieux amis siz va men eski qadrdonlarmiz; c'est nous qui l'avons appelé uni chaqirgan biz bo‘lamiz; il nous regarde u bizga qarayapti; chez nous, pour nous biznikida, biz uchun; c'est à nous bu bizniki2. nous, nous n'irons pas biz, biz bormaymiz; nous-même(s) biz o‘zimiz ham, hatto o‘zimiz; c'est pour nous deux bu ikkovimiz uchun; à nous trois, nous y arriverons uchovlon, biz u yerga yetib boramiz3. 1-shaxs birlik o‘rnida kamtarinlik yoki oliy hazratlar uchun: nous voulons biz xohlaymiz2. fam. sen, siz (2-shaxsni bildirish uchun); eh bien, petit, nous avons bien travaillé? xo‘sh, mittivoy, yaxshi ishladikmi? nouveau, nouvel (unli yoki o‘qilmaydigan h bilan boshlanuvchi so‘zlardan oldin), nouvelleI adj.1. yangi, yaqindagina paydo bo‘lgan; pommes de terre nouvelles yangi, shu yilgi kartoshka; un mot nouveau yangi so‘z; prov. tout nouveau, tout beau har narsaning yangisi yaxshi; quoi de nouveau? qanday yangiliklar bor?2. yangi, yaqinda paydo bo‘lgan; les nouveaux riches yangi boylar; les nouveaux mariés yangi, yaqinda, endigina turmush qurganlar3. yangi, unchalik ma'lum bo‘lmagan, notanish; un art tout à fait nouveau butunlay yangi san'at; nouveau pour qqn. biror kimsa uchun yangi, ko‘rilmagan, urf bo‘ lmagan, odat tusiga kirmagan4. yangi, navbatdagi, eskisining o‘rniga keluvchi, almashtiruvchi; le nouvel an yangi yil; la nouvelle lune yangi, yangi chiqqan oy; le nouveau monde Yangi Dunyo (Amerika); le nouveau testament Injil; une nouvelle édition yangi nashrII n.1. yangi, yangi kelgan; il y avait deux nouveaux dans la classe sinfda ikkita yangi kelgan bola bor edi2. nm. yangilik; il y a du nouveau dans l'affaire ishda yangilik bor; loc.adv. de nouveau yangidan, yangidan, boshqatdan; faire de nouveau qqch. biror narsani boshqatdan qilmoq; loc.adv. à nouveau takroran, yangidan, qaytadan; le voilà à nouveau sans travail mana u yana ishsiz; examiner à nouveau une question masalani takroran ko‘rib chiqmoq. -
6 pour
I conj.1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emasII nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq. -
7 payer
I vt.1. payer qqn. haq to‘lamoq, taqdirlamoq; payer un employé xizmatchiga haq to‘lamoq; être payé à l'heure, cent francs de l'heure pour un travail soatbay ish haqi olmoq, bir ish uchun soatiga yuz frank olmoq; payer qqn. en espèces biror kishiga naqd pul to‘lamoq; fam. je suis payé pour savoir que o‘z boshidan o‘tkazmoq; payer qqn. de retour o‘ziga qilingan narsaga shunday narsa bilan javob bermoq2. payer qqch. to‘lamoq, uzmoq; payer ses dettes qarzini uzmoq; payer ses impôts soliqlarini to‘lamoq; prov. qui paie ses dettes s'enrichit qarzdan qutilganing, boy bo‘lganing3. sotib olmoq, pul to‘lamoq; payer qqch. cher, bon marché biror narsani arzonga, qimmatga sotib olmoq; travail bien, mal payé yaxshi, yomon, oz haq to‘ lanadigan ish; congés payés haq to‘lanadigan ta' til4. fam. payer qqch. à qqn. sotib olib bermoq, olib bermoq; viens, je te paie un verre kel, men senga bir stakan olib beraman5. gunohini yuvmoq, o‘zini oqlamoq; il faudra payer gunohni yuvmoq kerak bo‘ladi; il m'a joué un vilain tour, mais il me le paiera u menga razil qilik qildi, u mendan buning jazosini oladi6. to‘lamoq; payer comptant naqd pul bilan to‘lamoq; avoir de quoi payer, pouvoir payer to‘lagani puli bo‘lmoq, to‘lay olmoq; payer de -dan to‘lamoq; payer de sa poche o‘z cho‘ntagidan to‘lamoq; loc. payer de sa personne zo‘r bermoq, kuchini bermoq; payer pour qqn. biror kishining o‘rniga, uchun to‘lamoq; payer pour qqn. pour qqch. gunohini yuvmoq7. qoplamoq, arzimoq; ce qu'il gagne ne le paie pas de sa peine uning ishlab topgani qilgan mehnatiga arzimaydi; daromad, foyda keltirmoq; le crime ne paie pas jinoyat foyda keltirmaydiII se payer vpr.1. to‘lamoq, hisob-kitob qilmoq; les commandes se paient à la livraison buyurtmalar yetkazib berilgandan keyin, haqi to‘lanadi; tout se paye hamma narsaning hisobkitobi, tosh-tarozisi bor; voilà cent euros, payez-vous et rendez-moi la monnaie mana yuz evro, hisoblashing (hisob-kitob qiling) va qaytimini menga bering2. on va se payer un bon repas o‘zimizga yaxshi bir ovqat sotib olsak ham bo‘laveradi; fam. s'en payer une tranche vaqtini chog‘ o‘tkazmoq; fam. se payer la tête de qqn. birovni ahmoq qilmoq, ustidan kulmoq. -
8 rendre
I vt.1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoqII vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadiIII se rendre vpr.1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindiII se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi. -
9 appliquer
I vt.1. qo‘ymoq, bosmoq, ustiga qo‘ymoq; qoplamoq, surtmoq; yopishtirmoq; qoqib yopishtirmoq; appliquer un sceau muhr, pechat bosmoq; appliquer des ventouses banka qo‘ymoq; appliquer une compresse sur la joue yuziga kompress qo‘ymoq2. fam. urmoq, tushirmoq; appliquer un soufflet à qqn. shapaloq urmoq, tarsaki tushirmoq3. tadbiq etmoq, joriy etmoq; ishlatmoq, qo‘ llamoq; appliquer une méthode, une loi uslubni, qonunni qo‘llamoq4. qaratmoq, yo‘naltirmoq; to‘plamoq; appliquer son attention à qqch. biror narsaga diqqatini to‘plamoqII s'appliquer vpr.1. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; yopishmoq; ce papier peint s'applique facilement sur le plâtre bu gulqog‘oz suvoqqa osonlikcha yopishmoqda2. taalluqli bo‘lmoq, tegishli bo‘lmoq; cette remarque s'applique à tout le monde bu tanbeh hammaga taalluqlidir3. tirishqoqlik qilmoq, qunt qilmoq, hafsala qilmoq; cet écolier s'applique bien bu o‘quvchi qunt bilan harakat qilmoqda; il s'applique à tout comprendre u hamma narsani tushunishga harakat qilmoqda; il s'applique à ce travail u bu ishni qunt bilan bajarmoqda. -
10 noir
-noireI adj.1. qora, qop-qora, timqora; qoraroq, qoramtir; du pain noir qora non; un café noir, bien noir qop-qora, achchiq qahva2. qora, qoraygan, is bosgan, iflos; noir de -dan qoraygan3. qora, qorong‘i, zimziyo; cabinet noir, chambre noire qorong‘i kobinet, qorong‘i xona; il fait noir comme dans un four go‘rday qorong‘i; nuit noire qorong‘i kecha, zimiston4. negr; une femme noire negr xotin; race noire, peuples noirs negr irqi, negr xalqi5. fam. mast, kayf; il est complètement noir u g‘ irt kayf6. qayg‘uli, g‘amgin, g‘am-g‘ussali; og‘ir, qora; il était d'une humeur noire u g‘amgin kayfiyatda edi; avoir, se faire des idées noires qora fikrlarga bormoq, berilmoq; regarder qqn. d'un oeil noir birovga o‘qrayib qaramoq7. qora, yovuz, buzuq niyatli, mudhish; magie noire sehrgarlik, jodu, amal; humour noir qiyin ahvolga tushib qolgan kishining hazil-huzullari8. qora, g‘ayriqonuniy, yashirin; marché noir chayqov bozori; loc. au noir yashirincha, “chap”ga; travail au noir “chap” ish; il travalle au noir u “chap”ga ishlaydiII nm.1. qora rang; habillé, vêtu de noir qora kiyingan; elle était tout en noir u butunlay qora ust-boshda edi; film en noir et blanc oq-qora tasvirli film; loc. c'est écrit noir sur blanc aniq, ravshan, ochiq-oydin yozilgan2. qorong‘ulik, tun, qora tun, zulmat; enfant qui a peur dans le noir qorong‘ulikdan, tundan qo‘rqadigan bola3. qoraytiruvchi modda; noir de fumée qurum, qorakuya; se mettre du noir aux yeux ko‘ziga surma qo‘ymoq4. fig. tushkunlik, umidsizlik ramzi; fam. g‘am, qayg‘u; voir tout en noir hamma narsani qora rangda ko‘rmoq, umidsizlikka tushmoq5. n. negr; les noirs d'Afrique Afrika negrlari; une noire américaine amerikalik negr ayol. -
11 passer
I vi.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkinII vt.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoqIII se passer vpr.1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi. -
12 possible
I adj.1. bo‘lishi, yuz berishi mumkin bo‘lgan, joiz; c'est tout à fait possible bu albatta mumkin; ce n'est pas possible autrement bu boshqacha bo‘lishi mumkin emas; venez demain si c'est possible iloji bo‘lsa, ertaga keling; est-ce possible? ce n'est pas possible! bunday bo‘lishi mumkinmi? bunday bo‘lishi mumkin emas! ellipt.fam. pas possible! yo‘g‘e, bo‘lishi mumkin emas!2. iloji bo‘lgan; qancha iloji bo‘lsa, joiz bo‘lsa; il a fait toutes les sottises possibles et imaginables u aqlga sig‘maydigan va iloji bo‘lganki hamma ahmoqliklarni qildi; le plus, le moins possible iloji boricha ko‘proq, iloji boricha kamroq; parlez le moins possible iloji boricha kamroq gapiring3. mumkinligi, bo‘lishi mumkinligi; une aggravation possible de la maladie kasalning og‘irlashishining mumkinligi; irez-vous à la mer cette été? – possible bu yil yozda dengizga borasizmi? – balki; il est possible que bo‘lsa kerak, bo‘lishi mumkin; il est possible qu'il fasse froid cette nuit bugun kechqurun sovuq bo‘lsa kerak4. bo‘lg‘usi, bo‘lishi mumkin bo‘lgan; c'est un concurrent possible bu bir bo‘lg‘usi davogar5. fam. mumkin, qo‘shilsa bo‘ladigan, chidab bo‘ladigan; ces conditions de travail ne sont vraiment plus possibles bu ish sharoitlari ortiqcha chidab bo‘lmaydigan darajadaII nm.1. mumkin bo‘ lgan, iloji bo‘lgan, imkoni bo‘lgan narsa; dans la mesure du possible imkon darajasida; faire tout son possible (pour) bor imkoniyatini ishga solmoq; loc.adv. au possible juda, o‘ta, mumkin qadar; il est gentil au possible u o‘ta xushfel2. qilsa, bajarsa bo‘ladigan, imkon darajasidagi; les limites du possible imkoniyat chegaralari3. pl. imkoniyatlar; iloji, imkoni bo‘lgan narsalar; iloji bor narsalar; envisager tous les possibles butun imkoniyatlarni ko‘rib chiqmoq. -
13 épargner
I vt.1. jamg‘armoq, to‘plamoq, yig‘moq (pul, mablag‘ haqida); il épargne pour ses vieux jours u qariganda ishlatish uchun pul to‘playapti; il a épargné un million u bir million pul yig‘di2. ehtiyot qilmoq, ayamoq; il épargne sur tout u hamma narsaga pulini tejaydi, kam sarflab pulni tejaydi, puldan orttiradi; il faut épargner les provisions oziq-ovqatni tejash zarur3. qutqarmoq, xalos, ozod qilmoq; saqlab qolmoq; épargner un travail à qqn. biror kimsani biror mushkul ishdan xalos etmoq; épargner à qqn. une honte biror kimsani uyatdan, sharmandalikdan saqlab qolmoq4. ayamoq, rahm, shavqat qilmoq; épargner son adversaire raqibini ayamoq; la maison a été épargnée par la guerre urushdan bu uy talafot ko‘rmadiII s'épargner vpr.1. o‘zini avaylamoq2. qutulmoq, xalos bo‘lmoq. -
14 être
vi.1. bo‘lmoq, bor bo‘lmoq, mavjud bo‘lmoq; je pense, donc je suis men fikrlayapman demak mavjudman2. ce livre est à moi bu kitob meniki, bu kitob menga qarashli3. la neige est blanche qor oppoqdir, qor oq ranglidur4. ko‘makchi fe'l vazifasida keladi: j'ai été en France men Fransiyada edim; j'ai été aimé men sevilgan edim; je me suis promené men sayr qildim; je suis venu men keldim5. ce travail est à refaire bu ish qayta bajarilishi kerak6. il est de Ferghana u Farg‘onalik; elle est de Paris u parijlik (ayol)7. être d'un caractère difficile og‘ir xarakterli bo‘lmoq8. biror joyda bo‘lmoq, joylashmoq: je suis à Paris men Parijdaman9. bormoq, bo‘lmoq; peut être balki; ehtimol; où en est l' affaire? ish qay ahvolda? j'en suis au troisième volume men hozir uchinchi tomni o‘qiyapman; j'y suis men tushundim, uqdim; qu'est-ce que c'est bu nima? n'est-ce pas? shunday emasmi? être pour yoqlamoq, tarafdor bo‘lmoq.nm.1. maxluq, jonivor, zot2. borliq, mavjudod3. qalb, ko‘ngil, vujud; désirer qqn. de tout son être biror kimsani butun vujudi bilan istamoq. -
15 lui
pron.pers. u, unga; nous lui en avons parlé biz unga bu haqda gapirdik; elle lui sauta au cou u uning bo‘yniga sakradi2. faites-lui recommencer ce travail unga bu ishni qaytadan qildiring; lui aussi voudrait la connaître u ham u bilan tanishishni xohlar edi; lui arrivé, elle ne sut que dire u kelganda, u nima deyishini bilmay qoldi; lui, il a refusé u, u esa rad qildi; c'est lui qui sera content de vous voir! sizni ko‘rishdan xursand bo‘ladigan u, o‘sha! je ne veux voir que lui men faqat unigina ko‘rmoqchiman; elle renonce à lui u undan voz kechyapti; loc. à lui seul, à lui tout seul yolg‘iz o‘zi, yolg‘iz o‘zigina; j'ai confiance en lui men unga ishonaman; je le fais pour lui men buni uning uchun qilyapman; allez-vous avec lui, chez lui? u bilan birga borasizmi, unikiga?5. un homme content de lui o‘z o‘zidan xursand odam; lui-même uning o‘zi, o‘zi; loc. de lui-même o‘zi, o‘zining tashabbusi bilan. -
16 moi
I pron.pers. kishilik olmoshi, urg‘uli, birinchi shaxs, birlik, har ikki rod uchun, gapiruvchi yoki yozuvchi shaxsni bildiradi men; regarde-moi menga qara; donnez-la-moi uni menga bering; regardez-moi ça! mana bunga qarab qo‘ying! moi, je le trouve sympathique men esa, men uni yoqimtoy deb hisoblayman; moi, faire cela? men buni qilay? qui est là? – moi kim u? – men; mon avocat et moi sommes de cet avis mening advokatim va men shu fikrdamiz; il nous a invités, ma femme et moi u bizlarni taklif qildi, xotinim va meni; plus, moins que moi mendan ko‘ra ko‘proq, ozroq; ne faites pas comme moi menday qilmang; moi qui men (aynan men); moi qui vous parle men sizga gapiryapman; c'est moi bu men; c'est moi qui vous le dis buni sizga aytayotgan bu menman; avec moi, chez moi men bilan, menikida; l'idée n'est pas de moi fikr mendan chiqqan emas; un ami de moi et de mon frère mening va akamning do‘stlaridan biri; pour moi mening uchun; elle est tout pour moi u mening uchun hamma narsa; pour moi, selon moi, d'après moi, il est fou menimcha u jinni; quant à moi men uchun, menga kelsak, menga qolsa; de vous à moi siz va mening oramizda; loc. moi-même men o‘zim; je ferais le travail moi-même bu ishni men o‘zim qilaman; moi seul yolg‘iz o‘zim; c'est moi seul qui suis responsable men yolg‘iz o‘zim javobgarman; moi aussi men ham; j'aimerais bien y aller – moi aussi men u yerga borishni juda xohlar edim – men ham; moi non plus men esa yo‘q; je n'aimerais y pas aller – moi non plus men u yerga borishni xohlamas edim – men ham; plais. je t'aime. moi non plus men seni sevaman; men esa yo‘qII nm.inv.1. men (shaxs)2. o‘zligim; notre vrai moi bizning haqiqiy o‘zligimiz. -
17 plaire
I vi.1. plaire à birovga yoqmoq; chercher à plaire à qqn. birovga yoqishni istamoq; cet individu ne me plait pas du tout bu odam menga umuman yoqmaydi2. yoqib qolmoq, ko‘ngliga o‘ tirib qolmoq; elle lui plut, il l'épousa u qiz unga yoqib qoldi, u unga uylandi3. ko‘ngilni topmoq4. yoqmoq, xush kelmoq, ma'qul bo‘lmoq; si ça vous plaît agar bu sizga ma'qul bo‘lsa5. muvaffaqiyatli chiqmoq6. impers. il… plaît yoqmoq, yaxshi ko‘rmoq, xohlamoq; il me plaît de commander menga buyruq berish yoqadi; tant qu'il vous plaira xohlaganingizcha; s'il te plaît, s'il vous plaît marhamat qilib, bemolol bo‘lsa, xizmat bo‘lmasa, iltimos; vx. plaît-il? nima dedingiz?7. litt. plaise, plût à dieu, au ciel que xudo xohlasa, xudo bersaII se plaire vpr.1. o‘ziga yoqmoq, o‘z-o‘ziga ma'qul bo‘lmoq2. bir biriga yoqmoq3. (à) yaxshi ko‘rmoq, rohatlanmoq; il se plaît au travail, à travailler u mehnatdan, mehnat qilishdan rohatlanadi4. huzur qilmoq, rohat qilmoq; il se plaît beaucoup à la campagne u qishloqda juda rohat qiladi; je me plais avec (auprès de) toi men sening oldingda huzur qilaman. -
18 prendre
I vt.1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoqII se prendre vpr.1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.vi.1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor2. loc. preneur de son tovush olgich.
См. также в других словарях:
Travail des enfants — Le Travail des enfants est la participation de personnes mineures à des activités à finalité économique et s’apparentant plus ou moins fortement à l’exercice d’une profession par un adulte. Au niveau international, l’Organisation internationale… … Wikipédia en Français
Travail domestique — Production domestique En comptabilité nationale, la production domestique (on parle aussi d’activités domestiques, et de travail domestique) est la production effectuée à l’intérieur des ménages, et qui n’est pas rémunérée. Elle comprend tout le… … Wikipédia en Français
TRAVAIL - Le droit du travail — Le droit du travail est la branche du droit qui régit l’ensemble des relations entre employeurs et salariés. Malgré son nom, il ne s’applique donc pas à toutes les formes de travail: il ne concerne que le travail dépendant – c’est à dire effectué … Encyclopédie Universelle
TRAVAIL — ON en a fait maintes fois la remarque: l’apparition du mot «travail» est relativement récente. Cela ne signifie certes pas que la réalité désignée par ce mot le soit également, ni qu’il existât jamais de sociétés se livrant à la complète oisiveté … Encyclopédie Universelle
TRAVAIL - Nouvelle division du travail — Adam Smith estimait au XVIIIe siècle que la division du travail provenait d’une «propension [de la nature humaine] au trafic, au troc et à l’échange d’une chose contre une autre». C’est l’extension du marché qui entraîne la nécessité de ne faire… … Encyclopédie Universelle
TRAVAIL - La médecine du travail — La médecine du travail s’inscrit dans le cadre plus général des actions préventives qui contribuent au maintien de la bonne santé et de l’hygiène de la population, telles que les vaccinations systématiques ou le dépistage de certaines maladies… … Encyclopédie Universelle
Travail d'interet general en France — Travail d intérêt général en France Pour les autres articles nationaux, voir Travail d intérêt général … Wikipédia en Français
Travail d'intérêt général (France) — Travail d intérêt général en France Pour les autres articles nationaux, voir Travail d intérêt général … Wikipédia en Français
Travail d'intérêt général en france — Pour les autres articles nationaux, voir Travail d intérêt général … Wikipédia en Français
TRAVAIL - Le pouvoir dans l’entreprise — Une organisation possède toujours un système d’autorité. Des objectifs et des normes sont transformés en consigne dont l’application est assurée par des cadres, y compris les agents de maîtrise. Mais ces objectifs et ces normes ne sont pas… … Encyclopédie Universelle
tout — [ tu ] ; toute [ tut ] ; tous [ tu ] (adj.), [ tus ] (pron.) ; toutes [ tut ] adj., pron., adv. et n. • Xe; bas lat. tottus, forme expressive de totus « tout entier, intégral » I ♦ Adj. A ♦ (fin … Encyclopédie Universelle