-
1 an
nm.1. yil; il y a 3 ans uch yil burun; au bout d'un an bir yildan keyin; dans deux ans ikki yildan keyin; depuis un an bir yildan buyon; en un an bir yil ichida; il est parti pour un an u bir yilga ketdi; un an après bir yil keyin; un an après la guerre urush tugaganiga bir yil to‘lganda; tous les ans har yili, har yili bir marta; tous les deux ans har ikki yilda, har ikki yilda bir marta; Nouvel An, le jour de l'an yangi yil; bon an, mal an o‘rtacha yil; je m'en moque comme de l'an quarante menga bu bari bir, bir pul2. yosh; il a 30 ans u o‘ttiz yashar, o‘ ttiz yoshda. -
2 crin
nm.1. ot yoli, qili2. tola; à tous crins serg‘ayrat, harakatchan, g‘ayratli, serharakat, faol; un drave à tous crins botir, dovyurak, jasur, mard. -
3 mieux
I adv.1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardiII adj.1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroqIII nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman. -
4 moyen
-enneadj.1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.nm.1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor. -
5 rapport
nm. daromad, foyda, kirim; il vit du rapport de ses terres u yerlaridan kelgan daromad evaziga yashaydi; ce placement est de bon rapport bu pul qo‘yish juda daromodli; loc. immeuble, maison de rapport daromad ko‘riladigan imorat, uy (ijaraga beriladigan).nm.1. axborot, ma'lumot, xabar, hisobot, protokol, xulosa; faire un rapport écrit, oral sur une question biror masala yuzasidan yozma, og‘zaki ma'lumot bermoq; rédiger un rapport hisobot tuzmoq; rapport confidentiel, secret yashirin ma'lumot; un rapport de police politsiya protokoli.nm.1. aloqa, munosabat, rishta; rapports de parenté qarindoshlik rishtalari; pouvons-nous établir un rapport entre ces deux faits? bu ikki holat o‘rtasidagi aloqani aniqlay olamizmi? avoir rapport à taalluqli bo‘lmoq, aloqador bo‘ lmoq; loc.prép. par rapport à -ga nisbatan, qaraganda; considérons ces deux oeuvres l'une par rapport à l'autre bu ikki asarni bir biriga nisbatan ko‘rib chiqamiz; sous le rapport de nuqtai nazaridan; étudier un projet sous le rapport de sa rentabilité rejani daromadliligi nuqtai nazaridan o‘rganib chiqmoq; sous tous (les) rapports har jihatdan, hamma tomondan, har tomonlama; une jeune fille très bien sous tous rapports har tomonlama juda yaxshi qiz2. o‘xshashlik, umumiylik, yaqinlik, qarindoshlik; être sans rapport avec autre chose boshqa narsalar bilan hech qanday o‘xshashligi bo‘lmaslik; en rapport avec mos keladigan, mos tushadigan; il cherche une place en rapport avec ses goûts u o‘z didiga mos keladigan joy qidiryapti3. aloqa, bog‘liqlik, daxldorlik, taalluqlilik, tegishlilik, taalluq; je ne vois pas le rapport men bog‘liqlikni ko‘rmayapman4. math. nisbat; nombres dans le rapport de cent contre un yuzning birga nisbatidagi sonlar; un bon rapport qualitéprix sifat-narxning mos nisbati5. munosabat, aloqa; les rapports sociaux ijtimoiy munosabatlar; les rapports entre les états, entre les peuples davlatlar, xalqlar o‘rtasidagi munosabatlar6. pl. jinsiy aloqa. -
6 rembourser
vt.1. biror narsani qaytarmoq, to‘lamoq; rembourser une dette à qqn. biror kishidan qarzini to‘lamoq2. biror kishiga qaytarmoq, biror kishi bilan hisob-kitob qilmoq; to‘ lamoq; rembourser tous ses créanciers hamma qarz beruvchilari bilan hisob-kitob qilmoq; on l'a remboursé de tous ses frais unga hamma xarajatlarini to‘lashdi. -
7 surclasser
vt.1. ustun bo‘lmoq, o‘ tib ketmoq, oldinda bo‘lmoq; cet athlète surclasse tous ses concurrents bu atlet o‘zining hamma raqiblaridan oldinda2. a'lo, ustun bo‘lmoq; ce produit surclasse tous les autres bu mahsulot boshqalarining hammasidan a'lo. -
8 tout
-toute, tous, toutesI pron.1. to‘liq, hamma, butun, barcha2. har, bo‘yi, davomida; tout le jour, toute la nuit, tout le temps, tout cet été kun bo‘yi, tun bo‘yi, har doim, bu yoz davomida, bo‘yi3. juda; à toute vitesse juda, imkoni boricha tez; de toute beauté juda go‘zal4. butunlay; elle était toute à son travail u oz ishiga butunlay berilib ketgan ediII adj.1. hamma, turli, butun bir, har, har bir; tous les hommes, toutes sortes de choses, en tout cas, toute personne, tout va bien hamma kishilar, turli xil narsalar, har holda, har ehtimolga ko‘ra, har bir kishi, hammasi joyida2. en tout to‘lig‘ichaIII adv.1. juda, butunlay; il est tout jeune u juda yosh; toute belle juda, o‘ ta go‘zal2. tout à fait albatta, xuddi shunday3. hammasi, butunlayicha, butun vujudi bilan, hech ham; pas du tout hech ham; vendez le tout hammasini soting. -
9 aboutir
vi.1. tugamoq, oxiriga yetmoq, tamom bo‘lmoq; tous les rayons d'un cercle aboutissent au centre aylananing hamma radiuslari markazga kelib tugaydi2. (à qqch) fig. olib bormoq, chiqmoq, tugamoq; cette rue aboutit à une place bu ko‘cha maydonga olib boradi3. erishmoq; aboutir à ses fins maqsadiga erishmoq4. méd. pishmoq, yetilmoq (yara). -
10 aboutissant
-anteI adj. tutashgan, tutash, yondosh bo‘lganII nm.pl. savoir, connaître tous les tenants et les aboutissants vaziyatning barcha jihatlarini, hamma sirini, past-balandini bilmoq. -
11 accessible
adj.1. kirish mumkin bo‘lgan; yetib, erishib bo‘ladigan2. barchaga barobar, oddiy, odmi; homme accessible à tous barchaga baravar odam3. tushunarli, yengil; hammabop, hammaning qo‘lidan keladigan; science accessible à chacun hammaga tushunarli fan; prix accessible olsa bo‘ladigan narx, arzon baho4. ta'sirchan, beriluvchan; accessible à la flatterie maqtovga, xushomadga beriladigan, maqtovparast, xushomadparast. -
12 affiquet
nm.iron. asosan ko‘plikda ishlatiladi kichik taqinchoq yoki zebziynat buyumlari; elle a mis tous ses affiquets u barcha zeb-ziynat buyumlarini taqdi. -
13 appartenir
I vi.1. qarashli bo‘lmoq, mansub bo‘lmoq; la terre appartient à celui qui la cultive yerga kim ishlov bersa, yer o‘shanga qarashli bo‘ladi2. qaram bo‘lmoq; ixtiyoriga berilmoq, bo‘ysunmoq; domiga tushmoq; elle ne vous appartiendra jamais u sizga hech qachon qaram bo‘lmaydi, u sizning domingizga hech qachon tushmaydi3. mansub bo‘lmoq, -ga kirmoq, -ni tashkil etmoq, qilmoq; cette plante appartient à la famille des crucifères bu o‘simlik krestgullilar oilasiga mansub4. tegishli bo‘lmoq, daxldor bo‘lmoq, aloqador; taalluqli bo‘ lmoq; pour des raisons qui m'appartiennent menga aloqador bo‘lgan sabablarga ko‘raII s'appartenir vpr. ixtiyori o‘zida, qo‘lida bo‘ lmoq; avec tous ces enfants, je ne m'appartiens plus bu bolalarning hammasi bilan, endi mening ixtiyorim o‘zimda emasIII v.impers. kerak, zarur, lozim; il appartient aux parents d'élever leurs enfants ota-onalar bolalarni tarbiya qilishlari lozim. -
14 aspect
nm.1. manzara, ko‘rinish; à l'aspect de ko‘rib; au premier aspect birinchi qarashdan2. ko‘rinish, qiyofa, vajohat, rang, tus, siyoh, chehra, aft, bashara, ruxsor; ahvol, holat; des fruits de bel aspect ko‘rinishi chiroyli mevalar; donner l'aspect de ko‘rinishiga, qiyofaga ega bo‘lmoq; un homme d'aspect misérable bechora ko‘rinishli kishi3. taraf, tomon; jihat, xususiyat; nuqtai nazar; envisager la question sous tous les aspects masalani har taraflama o‘rganmoq4. gram. tur. -
15 avenant
-anteadj. yoqimli, ko‘ngilli, xush keladigan, yoqadigan; manières avenantes yoqadigan odatlar; un visage avenant yoqimtoy chehra.loc.adv.loc.adj. tegishincha, tegishlicha, tegishli ravishda, mos ravishda, yarasha, qarab; tout le reste est à l'avenant barcha qolganlari tegishlicha; être à l'avenant de mos bo‘lmoq, muvofiq, munosib, loyiq bo‘lmoq, to‘g‘ri kelmoq; nous allons bien tous les deux et l'humeur est à l'avenant biz ikkimiz ham yaxshi yuribmiz va kayfiyat ham shunga mos, yarasha. -
16 aveu
nm.1. iqror bo‘lish, bo‘yniga olish; un aveu franc, sincère samimiy, chin ko‘ngildan iqror bo‘lish; faire l'aveu de qqch. biror narsani bo‘yniga olmoq; passer aux aveux iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq2. de l'aveu de tous barchaning, barcha kishilarning e'tirof qilishicha, aytishlaricha; un homme sans aveu shubhali kishi. -
17 avoir
I vt.1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?II yordamchi fe'l1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.nm.1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit. -
18 coin
nm.1. burchak, muyulish, burilish; le coin de la rue ko‘cha muyulishi; un coin de fenêtre vagondagi burchak joy; le coin d'un mouchoir dastro‘molcha uchi, burchagi; au coin du feu pechka yonida; regard en coin qiya qarash, qiyshiq qarash; regarder du coin de l'oeil yashirin ko‘z tashlamoq2. parcha, yer, yer bo‘lagi; il a voyagé aux quatre coins de la terre u dunyoni, yer yuzini aylanib chiqdi; fouiller dans tous les coins et recoins hamma joyni ilma-teshik qilib qidirib chiqmoq3. pona; qachov4. metall buyumlarning chokini bostiradigan asbob, qisqich, tanga zarb qiladigan qolip, shtamp, tamg‘a, muhr5. mil. strelka6. mil. armiyani uchli, strelka, klip qilib joylashtirish7. og‘ir to‘mtoq bolta (o‘tin yorish uchun). -
19 coller
vt.1. yopishtirmoq, yelimlamoq; coller un timbre sur une enveloppe konvertga marka yopishtirmoq2. tutmoq, surkamoq; coller son visage contre la vitre yuzini derazaga yaqin tutmoq3. tiqmoq, o‘rnatmoq, qoqmoq coller ça dans un coin burchakka tiqmoq4. yiqitmoq; coller un candidat imtihon topshiruvchini yiqitmoq5. darsdan keyin qoldirmoq6. tinitmoq7. vi.1. yopishmoq; ce papier colle bu qog‘oz yopishadi2. shunday bo‘ladi, ça colle, ça va, ça marche3. mos kelmoq, to‘g‘ri kelmoq; tous les témoignages collent hamma guvohliklar to‘g‘ri, mos keladi4. se coller à la besogne ishga berilib ketmoq. -
20 consentement
nm. rozilik, bitim, kelishuv ittifoqlik, birdamlik, kelishilganlik, murosa, totuvlik, muvofiqlik; consentement d'un emprunt qarz berish; refuser son consentement rozilik bermaslik; du consentement de tous loc.adv. hammaning roziligi bilan.
См. также в других словарях:
tous — tous … Dictionnaire des rimes
tous — → tout ⇒TOUT1, TOUTE, TOUS, TOUTES, adj. indéf. et pron. indéf. I. Adj. indéf. A. [Marque l idée d intégralité] 1. [Précède un déterm. du subst. (art. déf., art. indéf., adj. poss., adj. dém.) ou bien précède un pron. (dém., pers., poss.) ou… … Encyclopédie Universelle
tous — Tous, m. plur. Omnes. Tous les ans, Quotannis. Tous les Estez, Quauis aestate. Tous d une trouppe, Vno agmine. Liu. lib. 22. Tous deux, Vterque, Ambo. Il t ayme sur tous, Te vnum ex omnibus amat. Tous ceux que {{o=qui}} j ay ouy qui se… … Thresor de la langue françoyse
Tous — may refer to: * Berd, Armenia * Tous, Iran * Tous, Valencia, Spain … Wikipedia
Tous — es un municipio de la provincia de Valencia, en España. Está situado en la comarca de la Ribera Alta y cuenta con 1.114 habitantes (2004). Es famoso por su pantano sobre el río Júcar que en 1982 se derrumbó debido a las lluvias torrenciales de… … Enciclopedia Universal
tous — ablas·tous; ac·cliv·i·tous; ace·tous; ag·na·tho·stom·a·tous; alac·ri·tous; an·gi·om·a·tous; an·his·tous; ap·lo·per·i·stom·a·tous; aproc·tous; argen·tous; ar·thro·pom·a·tous; aso·ma·tous; ath·er·om·a·tous; at·ra·men·tous; atrem·a·tous;… … English syllables
Tous — Este artículo trata sobre el municipio valenciano. Para otras acepciones, véase Tous (desambiguación). Tous … Wikipedia Español
Tous — Original name in latin Tous Name in other language Tous State code ES Continent/City Europe/Madrid longitude 39.13951 latitude 0.58777 altitude 98 Population 1114 Date 2012 03 04 … Cities with a population over 1000 database
Tous les garcons et les filles — Tous les garçons et les filles Tous les garçons et les filles Album par Françoise Hardy Sortie 1962 Enregistrement Studio Vogue Villetaneuse … Wikipédia en Français
Tous… pour la musique — Tous... pour la musique est une émission musicale diffusée sur France 2 le mercredi 21 novembre 2007 à 20h50, conçue et animée par France Gall, réalisée par François Hanss, produite par Franck Saurat, pour rendre hommage à Michel Berger disparu… … Wikipédia en Français
Tous les garçons aiment Mandy Lane — Données clés Titre original All the Boys Love Mandy Lane Réalisation Jonathan Levine Scénario Jacob Foreman Acteurs principaux Amber Heard Michael Welch Whitney Able … Wikipédia en Français