-
1 sort
nm.1. taqdir, qismat; les infirmités sont le sort de la vieillesse kasallik qarilikning qismati2. taqdir, taqdirning taqozosi, falakning gardishi, zamonaning zayli; c'est un coup, une ironie du sort bu taqdirning taqozosi, zamonaning zayli3. taqdir, qismat, peshona, qur'a; tirer au sort qur'a tashlamoq; le sort décidera peshona hal qiladi; le sort en est jeté qur'a tashlandi4. loc. jeter un sort à qqn. biron kishiga ko‘zi tegmoq. -
2 sortir
I vi.1. chiqmoq; sortez! chiqing!2. tashqariga, sayrga shiqmoq; ce n'est pas un temps pour sortir bu sayrga chiqish payti emas; il est sorti faire un tour u aylanib kelgani chiqdi; nous sortons beaucoup biz tomoshalarga ko‘p boramiz3. chiqib ketmoq; la rivière est sortie de son lit daryo o‘z o‘zanidan chiqib ketdi; la voiture est sortie de la route avtomobil yo‘ldan chiqib ketdi; cela m'est sorti de la tête bu mening esimdan chiqib qoldi4. chiqmoq, paydo bo‘lmoq; les bourgeons sortent kurtaklar chiqyapti; ce film sort la semaine prochaine bu film keyingi haftaga chiqadi5. chiqmoq (o‘yinda); un numéro qui n'est pas encore sorti hali chiqmagan son6. chiqmoq, biror joyni tark etmoq; sortir, être sorti de table dasturxondan turmoq; sortir de prison qamoqdan chiqmoq7. chiqmoq, tugatmoq; j'ai trop à faire, je n'en sors pas qiladigan ishim juda ko‘p, undan boshimni ko‘ tarolmayapman8. qutulmoq, ozod bo‘lmoq; je sors à peine de maladie men endigina kasaldan turdim; nous ne sommes pas encore sortis d'affaire biz hali ishdan qutulganimiz yo‘q; il n'est pas sorti de sa froideur coutumière u o‘zining odatiy sovuqligidan qutilgani yo‘q9. chetlashmoq, chetga chiqmoq; tu sors du sujet sen mavzudan chetga chiqib ketyapsan; c'est une chose qui sort de l'ordinaire bu g‘ayri oddiy narsa10. -dan chiqmoq; des mots qui sortent du coeur yurakdan chiqayotgan so‘zlar; je ne sais pas ce qui sortira de nos recherches bilmadim, bizning tadqiqotimizdan nima chiqarkin11. kelib chiqmoq, bo‘lmoq; il sort d'une bonne famille u yaxshi oiladan chiqqan d'où sort-il? u qayerdan kelgan? les ingénieurs sortent d'une grande école muhandislar oliy maktabdan chiqishadi12. tayyorlanmoq, chiqmoq; des robes qui sortent de chez les grands couturiers katta chevarlardan chiqadigan ko‘ylaklarII vt.1. olib chiqmoq, tashqariga olib chiqmoq; je vais sortir les enfants men bolalarni olib chiqaman; il a sorti le chien u itni tashqariga olib chiqdi; as-tu sorti la voiture du garage? avtomobilni garajdan olib chiqdingmi?3. fam. chiqarib tashlamoq; à la porte! sortez-le! ko‘chaga! uni chiqarib tashlanglar!4. tortib chiqarmoq, qutqarmoq; il faut le sortir de là uni bundan chiqarib olish kerak5. bosib chiqarmoq; éditeur qui sort un livre kitob bosib chiqargan noshir; 6 fam. hunar ko‘rsatmoq; qu'estce qu'il va encore nous sortir u bizga yana qanday hunar ko‘rsatar ekan?III s'en sortir vpr. qutulmoq, chiqib olmoq; docteur, ai-je des chances de m'en sortir? doktor, mening bundan qutulish imkoniyatim bormi?nm.litt. au sortir de chiqishda; au sortir du théâtre teatrdan chiqishda. -
3 accepter
vt.1. qabul qilmoq; accepter une invitation taklifni qabul qilmoq; accepter la bataille jangga kirmoq2. rozi bo‘ lmoq, rozilik bildirmoq; accepter un contrat shartnomaga rozi bo‘lmoq, ko‘nmoq3. ko‘nikmoq, tan bermoq; accepter son sort taqdiriga tan bermoq4. accepter de +inf rozi bo‘lmoq5. accepter que, chidamoq, bardosh bermoq, toqat qilmoq; Je n'accepte pas qu'on me parle sur ce ton men bilan bunday ohangda gaplashishlariga toqat qilolmayman. -
4 accuser
I vt.1. ayblamoq, ayb qo‘ymoq, kimsani aybdor deb hisoblamoq; accuser de mensonge, accuser de mentir aldoqchilikda ayblamoq2. ayblamoq, koyimoq, ta'na qilmoq, qoralamoq; accuser une habitude odatni qoralamoq; accuser le sort taqdirni koyimoq3. dr. ayblamoq, ayblab, aybdor sifatida jazoga tortmoq4. tasdiqlamoq; dalolat bermoq; accuser réception d'une lettre xat olganlikni tasdiqlamoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; son visage accusait la fatigue yuzidan charchaganligi ko‘rinib turibdi6. ajratib turmoq, ayirib ko‘rsatmoq, alohida qilib ko‘rsatmoq; cette robe noire accuse sa pâleur bu qora ko‘ylak uning rangsizligini bo‘rttirib, ajratib ko‘rsatmoqdaII s'accuser vpr. o‘zini aybdor deb hisoblamoq; aybini bo‘yniga olmoq; s'accuser d'un crime jinoyatni bo‘yniga olmoq. -
5 apitoyer
I vt. birovning rahmini keltirmoq, ko‘nglini yumshatmoq; il cherche à m'apitoyer u mening ko‘nglimni yumshatmoqqa harakat qilyaptiII s'apitoyer (sur qqn. sur qqch) vpr. ayamoq, achinmoq, rahmi kelmoq; s'apitoyer sur le sort de qqn. birovning taqdiriga achinmoq. -
6 attaque
nf.1. hujum, hamla, tajovuz, bosqin, agressiya; déclencher, lancer une attaque hujum qilmoq, bostirib kirish; attaque à main armée qurolli hujum; attaque aérienne havo hujumi; attaque d'une banque bankga bosqinchilik; déclencher une attaque contre nos positions bizning pozitsiyalarimizga hujum boshlamoq; passer à l'attaque hujumga o‘ tmoq; repousser une attaque hujumni qaytarmoq2. fig. hujum, ta'na, malomat; yopishish3. fig. qattiq zarba, og‘ir kulfat; résister aux attaques du sort taqdirning kulfatlariga, falakning zarbalariga bardosh bermoq4. méd. xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish (biror kasallikning qattiq tutib qolishi)5. sport. hujum, hujumchilar6. être d'attaque kuchga to‘la bo‘lmoq, har narsaga tayyor bo‘lmoq. -
7 attendrir
I vt.1. yumshatmoq, muloyim qilmoq; attendrir de la viande go‘shtni yumshatmoq2. fig. iydirmoq, rahmini keltirmoq, yumshatmoq; ko‘nglini eritmoq; mehrini qo‘zg‘atmoq; ses larmes m'attendrissent uning ko‘z yoshlari mening ko‘nglimni buzib yubordiII s'attendrir vpr. iymoq, erimoq, yumshamoq; ta'sirlanmoq, mehri toblanmoq, ko‘ngli buzilmoq; elle s'est attendrie sur son sort uning taqdiridan ko‘ngli buzildi; s'attendrir sur les malheurs d'autrui boshqalarning baxtsizligiga rahmi kelmoq. -
8 catégorie
nf.1. turkum, toifa, daraja2. nav, tur, sort. -
9 coquin
-ineI n. muttaham, firibgar, aloqachi, mug‘ombir, ayyor, shumtaka, shum; qallob, tovlamachi, o‘g‘ri, ablah, yaramas odam; coquin de sort fam. og‘ ir qismatII adj. makkorlik, makrli, ayyorona; quvlik bilan; des yeux coquins makkor, ayyor, quv ko‘zlar. -
10 déclarer
I vt.1. e'lon qilmoq, bayon qilmoq, bildirmoq, tantanali e'lon qilmoq; déclarer ses intentions maqsadni bayon qilmoq; déclarer ses revenus foydasi, kirim haqida ma'lumot bermoq; déclarer nul et non avenu qonuniy kuchga ega emasligini bildirmoq, bekor qilmoq; déclarer en faillite singanligini e'lon qilmoq; déclarer la guerre urush e'lon qilmoq; déclarer des valeurs, des marchandises molni olib kelish qimmatini bojxonaga bildirmoq; n'avez-vous rien à déclarer nima olib kelayotibsizII se déclarer vpr.1. ochilib, ko‘rinib, ko‘zga tashlanib qolmoq; le feu se déclare yong‘in boshlandi; ma'lum bo‘lmoq, aks etmoq; oydin bo‘lmoq, sababi anglashilmoq, e'lon qilmoq; il s'est déclaré l'auteur de ce livre u o‘zini bu kitob muallifi deb e'lon qildi2. o‘z fikrini, mulohazasini aytmoq, bildirmoq, ma'lum qilmoq; le sort s'est déclaré contre lui taqdir unga qarshi. -
11 échoir
vi.1. fig. nasib bo‘lmoq, muyassar bo‘lmoq; tegmoq, chiqmoq, tushmoq; ce lot m'est échu par le sort qismatim shunday ekan; cette maison m'est échue en héritage bu uy menga meros sifadida nasib etdi2. o‘tmoq, to‘lmoq, tamom bo‘lmoq, tugamoq, bitmoq; le terme échoit à la fin du mois uy uchun to‘ lov muddati oy oxirida tugaydi; le délai est échu muddat o‘ tdi. -
12 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
13 fabrique
nf.1. fabrika, zavod; le prix de fabrication ishlab chiqarish narxi2. ishning sifati, ishlanishi, ishlov; cela sort de sa fabrique bu uydirma3. cherkov mulki4. cherkov maslahati. -
14 injure
nf.1. haqorat, tahqir, so‘kish; une injure grave dr. erini haqorat qilish, ajralish uchun; demander la réparation d'une injure qilingan tahqir uchun duelga chaqirmoq2. pl. so‘kish haqorat, uyat so‘z3. zarar, shikast, ziyon; les injures du sort taqdirning bevafoligi. -
15 ironie
nf. hazil, istehzo, kinoya, piching, kesatiq; l'ironie du sort taqdir hazili, taqdirning sho‘ri-g‘avg‘osi. -
16 lamenter
vpr. nolimoq, zorlanmoq, hasrat qilmoq, shikoyat qilmoq; se lamenter sur son sort o‘z taqdiridan zorlanmoq. -
17 lit
nm.1. yotoq, karavot; ciel de lit guldor qimmatbaho chodir; lit clos yoki lit breton yog‘och tabaqali yopiladigan karavot; lit pliant yig‘ma karavot; litcage panjarali karavot; lit de camp ko‘chma karavot2. yotish joyi, o‘rin; lit moelleux, dur yumshoq, qattiq o‘rin3. loc. se mettre au lit o‘rnga yotmoq; sauter du lit o‘rnidan sapchib turmoq; faire son lit yotish uchun joy solmoq; border un lit o‘rinni tartibga keltirmoq; sur son lit de mort o‘lim to‘shagida; mourir dans son lit o‘z ajali bilan o‘lmoq4. enfant du premier lit birinchi nikohdan bo‘lgan bola5. lit de repos kushetka6. yerga to‘shalgan joy, o‘rin; se coucher sur un lit de feuillage, de paille barglardan, poxoldan to‘shalgan o‘ringa yotmoq7. qatlam, qat, qavat; un lit de cendres, de braises kul, cho‘g‘ qavati; lit d'argile loy qatlami8. o‘zan; fleuve qui sort de son lit o‘z o‘zanidan chiqqan daryo; lit à sec quruq o‘zan; détourner une rivière de son lit daryo yo‘lini o‘zgartirmoq. -
18 mauvais
-aiseI adj.1. yomon, sifati past, buzuq, bo‘lmag‘ur, yaramas; très mauvais ablahona, yaramas, razil, qabih, jirkanch, iflos, xunuk, o‘ ta achinarli, ayanchli; plus mauvais yomonroq, battarroq, yaramasroq2. (kishi) yomon, nochor, ojiz, faqir; mauvais élève yomon o‘quvchi; il est mauvais, très mauvais en latin u lotin tilidan bo‘sh, hech narsada yo‘q3. o‘rinsiz, noo‘rin, noqulay, noto‘g‘ri; mauvaise raison noto‘g‘ri sabab; il ne serais pas mauvais de s'en souvenir bu haqda o‘ylab ko‘rilsa yomon bo‘lmas edi4. baxtsiz, baxti qaro, peshonasi sho‘r, bechora, badbaxt, ziyonli, zararli, jirkanch, iflos, yoqimsiz, bemaza, qo‘lansa5. yomon, zarar, ziyon qiladigan, zararli, ziyonli; mauvaise chance, fortune omadsizlik; mauvais présage mudhish alomat; mauvais sort baxti qarolik, omadsizlik; il a le mauvais oeil uning ko‘zi bor, uning ko‘zi yomon6. xavfli, xatarli, tahlikali, dahshatli, qo‘rqinchli, halokatli; mauvaise querelle xavfli janjal; l'affaire prend une mauvaise tournure ish bema'ni tus oldi7. yomon, yoqimsiz, sassiq, qo‘lansa, badbo‘y, bemaza; cette viande a mauvais goût bu go‘shtning yoqimsiz ta'mi bor; faire un mauvais repas yomon ovqatlanmoq; mauvaise odeur sassiq, qo‘lansa hid; mauvaise haleine og‘izdan keladigan badbo‘y hid; mauvais temps rasvo havo; la mauvaise saison yog‘ingarchilik fasli; il fait mauvais yomon, buzuq, past ob-havo; og‘ ir, qiyin, ko‘ngilsiz; (turmushda); mauvais jours baxtsiz kun; trouver mauvais que aybga buyurmoq, ayblamoq, qoralamoq; la trouver, l'avoir mauvaise achchiq deb hisoblamoq; mauvaise tête fitnachi, buzg‘unchi, g‘alamis, mijg‘ov; fam. être de mauvais poil avzoyi buzuq bo‘ lmoq; mauvais coucheur chiqisholmaydigan, murosa qilolmaydigan, odamga elikmaydigan, sho‘rtumshuq; mauvais joueur chidamas o‘yinchi8. buzuq, buzilgan, axloqi buzuq, axloqsiz, fosiq; mauvaise conduite buzuq fe'l-atvor; euphém. mauvaises habitudes yomon, axloqsiz odat (onanizm); loc. vieilli femme de mauvaise vie axloqiy buzuq ayol; mauvais ange iblis; mauvais génie iblis9. qahri qattiq, shafqatsiz, berahm, qahrli, zolim, adolatsiz, yaramas, ichi qora, fam. razil, qabih, yaramas, pastkash, ablah; il est mauvais comme une teigne, comme la gale yaramas odam, palid10. zaharxanda, shafqatsiz, birovga yomonlik tilaydigan, ichi qora, badxoh, dushman; un rire mauvais, une joie mauvaise zaharxanda shodlik; mauvais traitements shafqatsiz muomalalarII adv. sentir mauvais sasimoq, yomon hid taratmoq; il fait mauvais ob-havo yomonIII n.1. yomon odam; vx. le mauvais iblis, shayton, jin2. nm. yomonlik; le bon et le mauvais yaxshilik va yomonlik. -
19 optimiste
I adj. optimizmga, yaxshilakka ishonch bilan qarashga, umidga oid; il est optimiste u optimist; le docteur n'est pas très optimiste doktorning ishonchi yo‘qroq; des paroles qui se veulent optimistes umidbaxsh bo‘lishi kerak bo‘lgan gaplarII n. optimist, kelajakka, umuman, har bir narsaga ishonch bilan qaraydigan odam; c'est un optimiste, il est toujours content de son sort bu optimist, u doim o‘zining taqdiridan xursand. -
20 ordinaire
I adj.1. odatdagi, kundalik, doim bo‘lib turadigan, o‘rganish bo‘lib qolgan, har vaqtdagidek, doimiy; trajet, usage ordinaire odatdagi yo‘l, holat; fam. une histoire pas ordinaire g‘ayri oddiy voqea; sa maladresse ordinaire uning odatdagi qo‘polligi2. oddiy, sodda, boshqalardan farqsiz; du papier ordinaire oddiy qog‘ozdan; le modèle ordinaire oddiy model3. péj. oddiy, ko‘rimsiz, ko‘zga tashlanmaydigan, o‘rta-miyona, xashaki; les génies et les hommes ordinaires daholar va oddiy odamlarII nm.1. odat, o‘rganish; il est d'une intelligence très au-dessus de l'ordinaire u odatdagidan juda aqlan ustun; elle sort de l'ordinaire u odatini tark qilyapti2. har doim beriladigan, har doim tortiladigan, yeyiladigan ovqat; un bon ordinaire har doim yeyiladigan yaxshi ovqat3. ordinaire de la messe har doim o‘qiladigan namoz; loc.adv. d'ordinaire, à l'ordinaire odatda, ko‘pincha, ko‘p hollarda, odat bo‘yicha, rasmi; comme à son ordinaire odati bo‘yicha.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
sort — [ sɔr ] n. m. • 1080; lat. sors, sortis 1 ♦ Effet magique, généralement néfaste, qui résulte de certaines opérations de sorcellerie. ⇒ 2. charme, ensorcellement, jettatura, maléfice, sortilège (cf. Mauvais œil). Jeter un sort à qqn. ⇒ ensorceler … Encyclopédie Universelle
Sort — Sort, n. [F. sorie (cf. It. sorta, sorte), from L. sors, sorti, a lot, part, probably akin to serere to connect. See {Series}, and cf. {Assort}, {Consort}, {Resort}, {Sorcery}, {Sort} lot.] 1. A kind or species; any number or collection of… … The Collaborative International Dictionary of English
Sort (Unix) — Sort is a standard Unix command line program that prints the lines of its input or concatenation of all files listed in its argument list in sorted order. Sorting is done based on one or more sort keys extracted from each line of input. By… … Wikipedia
Sort (C++) — sort is a function in C++ Standard Template Library that takes two random access iterators, the start and the end, as arguments and performs a comparison sort on the range of elements between the two iterators, front inclusive and end exclusive.… … Wikipedia
sort — Sort, Cleros, siue Clerus. Sort ou fortune, Sors sortis. Le sort et principal d une somme d argent, Sors. Faire sort, ou jetter le sort, Sortiri, Sortem ducere. Jetter le sort entre aucuns, lequel d entre eux aura quelque chose, Sortiri aliquibus … Thresor de la langue françoyse
sort — [sɔːt ǁ sɔːrt] noun [countable] COMPUTING if a computer does a sort, it puts things in a particular order: • If you do a sort on the computer, it will list entries in alphabetical order. sort verb [intransitive, transitive] : • You can sort these … Financial and business terms
sort — UNIX‐утилита, выводящая сортированное слияние указанных файлов на стандартный вывод с использованием установленной в среде локали. Использование sort [ m][ o output][ bdfinru][ t char][ k keydef]… [file…] sort c [ bdfinru][ t char][ k… … Википедия
Sort — may mean * Sorting, any process of arranging items in sequence or in sets ** In conveyor lines sortage is the term for a checkweigher sorting products. ** Sorting algorithm, a computer process for arranging elements in lists ** Sort (Unix), a… … Wikipedia
Sort — UNIX‐утилита, выводящая сортированное слияние указанных файлов на стандартный вывод с использованием установленной в среде локали. Использование sort [ m][ o output][ bdfinru][ t char][ k keydef]… [file…] sort c [ bdfinru][ t char][ k… … Википедия
sort — ► NOUN 1) a category of people or things with a common feature or features. 2) informal a person with a specified nature: a friendly sort. 3) Computing the arrangement of data in a prescribed sequence. ► VERB 1) arrange systematically in groups.… … English terms dictionary
Sort-en-chalosse — Administration Pays France Région Aquitaine Département Landes Arrondissement de Dax Canton de Mon … Wikipédia en Français