Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

témoignage

  • 1 témoignage

    nm.
    1. guvohlik; j'ai besoin de votre témoignage men sizning guvohligingizga muhtojman
    2. dalil; des témoignages écrasants fosh etuvchi dalillar
    3. isbot, ramz; recevez ce cadeau, en témoignage de mon amitié bu sovg‘ani do‘stligimiz isboti, ramzi sifatida qabul qiling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > témoignage

  • 2 accorder

    I vt.
    1. yarashtirmoq, murosaga keltirmoq, kelishtirmoq
    2. muvofiqlashtirmoq; accorder la théorie avec la pratique nazariyani amaliyot bilan muvofiqlashtirmoq
    3. mus. sozlamoq; accorder un instrument asbobni sozlamoq; un piano bien accordé yaxshi sozlangan pianino
    4. gram. moslashtirmoq; accorder le verbe avec le sujet fe'lni ega bilan moslashtirmoq
    5. rozi bo‘lmoq; bir xil fikrda bo‘lmoq
    6. bermoq; biror ish qilishga imkon yoki ruxsat bermoq; accorder un congé, un droit ta' til, huquq bermoq; accordez-moi cinq minutes menga besh minut ajrating; accorder un crédit qarz bermoq; accorder son pardon kechirmoq; accorder sa confiance ishonch bildirmoq; accorder l'autorisation ruxsat bermoq
    7. ma'no, ahamiyat, e' tibor bermoq, deb qaramoq; on lui accorde du talent uni talantli deb qaramoqdalar
    II s'accorder vpr.
    1. kelishmoq, bir fikrga kelmoq
    2. o‘zaro yaxshi munosabatda bo‘lmoq
    3. mus. sozlanmoq, to‘g‘rilanmoq
    4. gram. moslashmoq; l'adjectif s'accorde avec le substantif sifat ot bilan moslashadi
    5. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; son témoignage s'accorde avec les faits uning ko‘rsatmalari faktlarga mos kelmoqda; ces teintes s'accordent bien bu ranglar bir-biriga juda mos keladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accorder

  • 3 appeler

    I vt.
    1. nom bermoq, nomlamoq, atamoq; appeler les choses par leurs noms har bir narsani o‘z nomi bilan atamoq
    2. chaqirmoq, da'vat etmoq; appeler au téléphone telefonga chaqirmoq; appeler sous les drapeaux harbiy xizmatga chaqirmoq; appeler à une charge postga, vazifaga tayinlamoq
    3. chaqirmoq, taklif qilmoq; appeler qqn. en justice sudga chaqirmoq
    3. jalb qilmoq, tortmoq; appeler l'attention de qqn. sur birovning diqqatini biror narsaga tortmoq
    4. talab qilmoq; keltirib chiqarmoq; la situation financière appelle une solution urgente moliyaviy vaziyat tez hal qilinishni talab qiladi
    II vi.
    1. dr. shikoyat, norozilik arizasini bermoq; shikoyat arizasi bilan murojaat qilmoq
    2. en appeler à dalil, bahona qilmoq, dalil qilib ko‘rsatmoq; dalil keltirmoq, guvoh sifatida ko‘rsatmoq; havola qilmoq; j'en appelle à votre témoignage guvoh bo‘ling
    III s'appeler vpr. atalmoq, nomlanmoq; deb atalmoq, deyilmoq; je m'appelle Paul mening ismim Pol; comment s'appelle cette fleur? bu gul qanday nomlanadi? bu gulning nomi nima?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appeler

  • 4 éclairer

    I vt.
    1. nur sochmoq, yoritmoq; yorug, charog‘on qilmoq
    2. yoritmoq, chirog‘, yorug‘ tutmoq; l'escalier est sombre, je vais vous éclairer zina qorong‘u, men sizga chiroq tutaman, chiroq tutib yoritaman
    3. fig. yoritmoq, ochib, ochiq-oydin qilib, tushuntirib, aytib bermoq; éclairer une situation vaziyatni tushuntirmoq; ce témoignage éclaire la question bu guvohlik masalani oydinlashtiryapti
    4. mil. razvedka ishlarini olib bormoq
    II s'éclairer vpr.
    1. yoritmoq, yorishmoq, yorug‘, charog‘on, munavvar bo‘lmoq; ravshan bo‘lmoq, nurga to‘lmoq; la scène s'éclaire sahnada chiroq yondi
    2. fig. ravshan bo‘lmoq, oydinlashmoq; maintenant tout s'éclaire endi hamma narsa oydinlashyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éclairer

  • 5 invoquer

    vt.
    1. ibodat qilib iltijo qilmoq
    2. dalil keltirmoq; invoquer un témoignage guvoh sifatida ko‘rsatmoq, guvohlik bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > invoquer

  • 6 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 7 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 8 recouper

    vt.
    1. qayta kesmoq
    2. bichmoq.
    I vt. mos kelmoq, bir joydan chiqmoq; votre témoignage recoupe le sien sizning guvohligingiz uniki bilan bir joydan chiqyapti
    II se recouper vpr. hamohang bo‘ lmoq, bir-biri bilan kesishmoq, bir joydan chiqmoq; les déclarations des deux témoins se recoupent ikki guvohning gapi bir joydan chiqyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recouper

  • 9 récusable

    adj.dr. rad qilinadigan, tan olinmaydigan, ishonilmaydigan; juge récusable tan olinmaydigan sud; témoignage récusable tan olinmaydigan guvohlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > récusable

  • 10 suspect

    -ecte
    I adj. shubhali, shubha tug‘diradigan; un individu suspect shubhali shaxs; un témoignage suspect shubhali guvohlik
    II n. shubhali shaxs, odam; trois suspects ont été arrêtés uchta shubhali shaxs qo‘lga olingan edi; suspect de gumon, shubha qilinuvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suspect

См. также в других словарях:

  • témoignage — [ temwaɲaʒ ] n. m. • tesmoignaige 1190 ; de témoigner 1 ♦ Fait de témoigner; déclaration de ce qu on a vu, entendu, perçu, servant à l établissement de la vérité. ⇒ attestation, rapport. Écouter, recevoir un témoignage. Invoquer un témoignage… …   Encyclopédie Universelle

  • Témoignage — may refer to : * Témoignage (book), a 2006 book written by French President Nicolas SarkozyTémoignages may refer to : * Témoignages (TV series), a 1973 French TV series by Jean Marie Périer * Témoignages (newspaper), a daily newspaper edited by… …   Wikipedia

  • témoignage — (té moi gna j ) s. m. 1°   Action de témoigner, rapport d un ou de plusieurs témoins sur un fait ou sur une personne. •   [Si Achille n avait combattu aux champs de Troie] Notre âge aurait il aujourd hui Le mémorable témoignage Que la Grèce a… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • TÉMOIGNAGE — s. m. Action de témoigner, rapport d un ou de plusieurs témoins sur un fait, soit de vive voix, soit par écrit. Aller en témoignage. Être entendu en témoignage. Être appelé en témoignage. Témoignage de vive voix. Témoignage par écrit. Témoignage… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • TÉMOIGNAGE — n. m. Action de témoigner; rapport d’un ou de plusieurs témoins sur un fait, soit de vive voix, soit par écrit. être entendu en témoignage. être appelé en témoignage. Porter témoignage. Recevoir le témoignage de quelqu’un. Témoignage de vive voix …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • Témoignage — Témoin Un témoin, dans le domaine de la critique textuelle : tout exemplaire, manuscrit ou imprimé, qui transmet un texte. Une traduction ancienne peut être utilisée comme un témoin. Références P. Bourgain, École nationale des chartes, F.… …   Wikipédia en Français

  • Temoignage chretien (revue) — Témoignage chrétien (revue) Pour les articles homonymes, voir Témoignage chrétien.  Témoignage chrétien {{{nomorigine}}} …   Wikipédia en Français

  • Témoignage chrétien — Pays  France Langue Français Périodicité Hebdomadaire Fondateur Pierre Chaillet Date de fond …   Wikipédia en Français

  • Témoignage chrétien (revue) — Pour les articles homonymes, voir Témoignage chrétien.  Témoignage chrétien {{{nomorigine}}} …   Wikipédia en Français

  • Temoignage chretien (Resistance) — Témoignage chrétien (Résistance) Témoignage chrétien est le nom d un mouvement de résistance française, pendant la Seconde Guerre mondiale, dont le principal animateur a été le père Pierre Chaillet et dont la principale activité a consisté à… …   Wikipédia en Français

  • Témoignage Chrétien (résistance) — Témoignage chrétien est le nom d un mouvement de résistance française, pendant la Seconde Guerre mondiale, dont le principal animateur a été le père Pierre Chaillet et dont la principale activité a consisté à éditer et à diffuser clandestinement… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»