-
1 sept
I adj.numér. yetti; yettinchi; les sept jours de la semaine haftaning yetti kuni; chapitre sept yettinchi bobII nm.inv. il habite sept u yettinchi xonada yashaydi. -
2 dix-sept
I adj.1. 1, o‘n yetti2. o‘n yettinchi; page dix-sept o‘n yettinchi betII nm.1. 1, o‘n yetti raqami2. o‘n yettinchi sana; le dix-sept janvier o‘n yettinchi yanvar. -
3 langue
nf.1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy. -
4 merveille
nf. mo‘jiza, karomat, ajoyibot, g‘aroyibot; les merveilles de la nature, de l'art tabiat, san'at mo‘jizalari; les sept merveilles du monde dunyoning yetti mo‘jizasi. -
5 multiplier
I vt.1. ko‘paytirmoq, oshirmoq, kengaytirmoq; multiplier les exemplaires d'un texte matnning nusxalarini ko‘paytirmoq; multiplier les essais sinovlar sonini oshirmoq2. ko‘paytirmoq; sept multiplié par neuf yetti karra to‘qqiz, to‘qqiz marta yettiII se multiplier vpr.1. ko‘paymoq, oshmoq, kengaymoq2. urchimoq, bolalamoq, ko‘paymoq; les souris se multiplient très vite sichqonlar juda tez ko‘payadi. -
6 nain
-naineI n.1. pakana, mitti, qo‘qil odam2. afsonaviy mitti odam, gnom; blanche-neige et les sept nains Oppog‘oy va yetti pakanaII adj. pakana, mitti, qo‘qil (odam, o‘simlik, hayvon); arbre nain mitti daraxt; rosier nain mitti atirgul. -
7 plaie
nf.1. yara; plaie profonde chuqur yara; plaie mortelle o‘limga olib boradigan, xavfli yara; les lèvres de la plaie yaraning og‘zi; désinfecter, panser une plaie yarani dezinfeksiya qilmoq, bog‘lamoq; la plaie se cicatrise yara bityapti, yara et olyapti2. yara, jarohat, dard, alam, qayg‘u, hasrat; les plaies du coeur yurak jarohatlari; loc. retourner le fer, le couteau dans la plaie yaraga tuz sepmoq; porter le fer sur, dans la plaie biror ishni zo‘rlik yo‘li bilan bitirmoq; panser les plaies zararni tiklamoq3. les sept plaies d'Égypte yetti balo4. fam. c'est une vraie plaie, quelle plaie! bu haqiqiy azob, bir balo! -
8 réveil
nm.1. uyg‘onish, uyqudan turish; elle a des réveils difficiles, pénibles uning uyqudan uyg‘onishi qiyin; au réveil uyqudan turishda; sonner le réveil turishga signal chalmoq2. uyg‘onish, jonlanish; le réveil des nationalismes, après la seconde gerre mondiale ikkinchi jahon urishidan so‘ng, millatchilikning jonlanishi; le réveil de la nature tabiatning uyg‘onishi; le réveil d'un volcan éteint o‘chgan vulqonning uyg‘onishi3. o‘ziga kelish, xayolini yig‘ish; n'ayez pas trop d'illusions, le réveil sera pénible xom xayolga ko‘p ham berilavermang, o‘zingizga kelishingiz qiyin bo‘ladi.nm. budilnik; mettre son réveil à sept heures budilnigini soat yettiga qo‘ymoq. -
9 rond
-rondeI adj.1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast ediII adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayaptiIII nm.1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q. -
10 vingtième
adj.I adj. yigirmanchiII n. yigirmadan bir hissa; sept vingtièmes yigirmadan yetti.
См. также в других словарях:
sept — sept … Dictionnaire des rimes
sept — [ sɛt ] adj. numér. inv. et n. inv. • XIIe; set v. 1050; sep v. 980; lat. septem I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à six plus un (7; VII). ⇒ hepta . 1 ♦ Avec l art. défini, désignant un groupe déterminé de sept unités. Les… … Encyclopédie Universelle
sept — SEPT, septuri, s.n. (anat.) Perete despărţitor între două cavităţi. Sept nazal. – Din fr. septum. Trimis de claudia, 13.09.2007. Sursa: DEX 98 sept s. n., pl. sépturi Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar ortografic SEPT … Dicționar Român
SEPT — steht für: Septime, ein musikalisches Intervall Sept. steht für: September, den neunten Monat im Jahr SEPT steht für: Systemexterne Prüftechnik Siehe auch: Wiktionary: Sept – Bedeutungserklärungen, Wortherkunft, Synonyme, Übersetzungen … Deutsch Wikipedia
sept — SEPT. adj. numeral de t. g. Nombre qui suit immediatement le nombre de six. Les sept Planetes. les sept jours de la semaine. les sept Pseaumes penitentiaux. les sept Sacremens. Il est aussi quelquefois substantif. Un sept de chiffre. il manque un … Dictionnaire de l'Académie française
Sept. — Sept. Sept. written abbreviation for September * * * Sept. UK US (also Sept) ► WRITTEN ABBREVIATION for September … Financial and business terms
sept — sept·foil; sept·insular; tran·sept; sept; … English syllables
Sept — Sept, n. [A corruption of sect, n.] A clan, tribe, or family, proceeding from a common progenitor; used especially of the ancient clans in Ireland. [1913 Webster] The chief, struck by the illustration, asked at once to be baptized, and all his… … The Collaborative International Dictionary of English
Sept de cœur — Classement dans un jeu de 52 cartes … Wikipédia en Français
sept-œil — [sɛtœj] n. m. invar. ÉTYM. 1768, sous la forme setueille, v. 1220; de set, sept, et œil, ueil. ❖ ♦ Régional. Poisson serpentiforme, analogue à la lamproie, portant à la tête sept marques semblables à des yeux … Encyclopédie Universelle
Sept. — Sept. 〈Abk. für〉 September * * * Sept. = ↑ September. * * * Sept. = September … Universal-Lexikon