Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

puer+su

  • 1 puer

    pŭĕr, ĕri, m. et qqf. f.    - forme prim. pover, d'où por dans Marcipor, etc. Il arch. puerus Prisc. 6, 41 II voc. puere Caecil. Com. 100 ; Plaut. Most. 947, etc. II gén. plur. puerum Plaut. Truc. 763. [st1]1 [-] enfant [garçon ou fille].    - pueri, orum: les enfants (au point de vue de l'âge). [] liberi, ōrum: les enfants (par rapport aux parents).    - regis Antiochi filii pueri, Cic. Verr. 4, 61: fils encore enfants du roi Antiochus.    - puer Saturni filia, Andr. d. Prisc. 6, 42: petite enfant de Saturne.    - a puero, Cic. Fam. 13, 16, 4 ; Ac. 2, 8 ; Br. 104 ; [ou avec verbe au pl.] a pueris, Cic. de Or. 1, 2: dès l'enfance.    - ex pueris excedere, Cic. Arch. 4: sortir de l'enfance. [st1]2 [-] jeune homme [jusqu'à 17 ans].    - mais puer egregius, Cic. Fam. 12, 25, 4: enfant remarquable, désigne Octave qui a 19 ans]. --- cf. Cic. Phil. 4, 3.    - puer désigne Pallas, Virg. En. 11, 42. [st1]3 [-] enfant, fils.    - puer tuus, Virg. En. 4, 94: ton fils [Cupidon].    - Latonae puer, Hor. O. 4, 6, 37: fils de Latone.    - cf. Hor. O. 1, 32, 10 ; P. 83; 185. [st1]4 [-] célibataire.    - Ov. F. 4, 226. [st1]5 [-] familier garçon, gars.    - puer, Ter. Ad. 940: mon garçon.    - est leporum differtus puer ac facetiarum, Catul. 12: c'est un garçon passé maître en matière de goût et de plaisanteries. [st1]6 [-] esclave, serviteur.    - puer, abige muscas, Cic. de Or. 2, 60: esclave, chasse les mouches.    - cena ministratur pueris tribus, Hor. S. 1, 6, 116: trois esclaves servent le dîner.    - Plaut. Most. 1, 3, 150; Cic. Rosc. Am. 28, 77; Nep. Att. 13, 3; Juv. 11, 59; Dig. 50, 16, 204. [st1]7 [-] page.    - pueri regii, Liv. 45, 6, 7: pages royaux [de familles nobles].    - cf. Curt. 5, 1, 42 ; 5, 2, 13.    - unus ex pueris regiis, Curt.: un des pages du roi.
    * * *
    pŭĕr, ĕri, m. et qqf. f.    - forme prim. pover, d'où por dans Marcipor, etc. Il arch. puerus Prisc. 6, 41 II voc. puere Caecil. Com. 100 ; Plaut. Most. 947, etc. II gén. plur. puerum Plaut. Truc. 763. [st1]1 [-] enfant [garçon ou fille].    - pueri, orum: les enfants (au point de vue de l'âge). [] liberi, ōrum: les enfants (par rapport aux parents).    - regis Antiochi filii pueri, Cic. Verr. 4, 61: fils encore enfants du roi Antiochus.    - puer Saturni filia, Andr. d. Prisc. 6, 42: petite enfant de Saturne.    - a puero, Cic. Fam. 13, 16, 4 ; Ac. 2, 8 ; Br. 104 ; [ou avec verbe au pl.] a pueris, Cic. de Or. 1, 2: dès l'enfance.    - ex pueris excedere, Cic. Arch. 4: sortir de l'enfance. [st1]2 [-] jeune homme [jusqu'à 17 ans].    - mais puer egregius, Cic. Fam. 12, 25, 4: enfant remarquable, désigne Octave qui a 19 ans]. --- cf. Cic. Phil. 4, 3.    - puer désigne Pallas, Virg. En. 11, 42. [st1]3 [-] enfant, fils.    - puer tuus, Virg. En. 4, 94: ton fils [Cupidon].    - Latonae puer, Hor. O. 4, 6, 37: fils de Latone.    - cf. Hor. O. 1, 32, 10 ; P. 83; 185. [st1]4 [-] célibataire.    - Ov. F. 4, 226. [st1]5 [-] familier garçon, gars.    - puer, Ter. Ad. 940: mon garçon.    - est leporum differtus puer ac facetiarum, Catul. 12: c'est un garçon passé maître en matière de goût et de plaisanteries. [st1]6 [-] esclave, serviteur.    - puer, abige muscas, Cic. de Or. 2, 60: esclave, chasse les mouches.    - cena ministratur pueris tribus, Hor. S. 1, 6, 116: trois esclaves servent le dîner.    - Plaut. Most. 1, 3, 150; Cic. Rosc. Am. 28, 77; Nep. Att. 13, 3; Juv. 11, 59; Dig. 50, 16, 204. [st1]7 [-] page.    - pueri regii, Liv. 45, 6, 7: pages royaux [de familles nobles].    - cf. Curt. 5, 1, 42 ; 5, 2, 13.    - unus ex pueris regiis, Curt.: un des pages du roi.
    * * *
        Puer, pueri, pen. corr. m. g. Virgil. Enfant.
    \
        Magni pueri. Horat. Riches, et de grosse maison.
    \
        Puer. Cic. Serviteur.

    Dictionarium latinogallicum > puer

  • 2 puer

    puer, erī, m. (verw. mit pullus, pūpillus, pūsio, altind. putra-s, Sohn), I) übh. das Kind, Knabe oder Mädchen, Proserpina puer Cereris, Naev. bell. Punic. 2. fr. 6 ed. Vahlen: sancta puer Saturni filia regina, Liv. Andr. fr. bei Prisc. 6, 42: puer filia, Nel. carm. bei Charis. 84, 9: mea puer, Liv. Andr. bei Charis. 84, 7 (dagegen Prisc. 6, 41 mea puera). – bes. im Plur., pueri, Kinder, Cic. u. (Ggstz. barbati) Varro LL.: infantes pueri, Cic. u. Plin.: liberi admodum pueri (jung), Liv. epit.: pueri infantes minutuli, die kleinen Kinderchen, Plaut.: uxor ac pueri (wechselnd mit coniunx ac liberi), Liv.: quod vides accĭdere pueris, hoc nobis quoque maiusculis pueris evenit, Sen. – II) insbes., das männl. Kind, der Knabe, junge Mensch (Mann), A) eig.: a) übh., Cic. u.a. (in der Regel bis zum 17. Jahre, aber auch vom neunzehnjährigen Oktavian, Cic. ep. 12, 25, 4; Phil. 4, 1, 3; von Scipio, der über zwanzig Jahre alt war, Sil. 13, 704 u.a.: v. Pallas, der eine Abteilung Soldaten befehligte, Verg. Aen. 11, 42). – Gordianus admodum puer (jung), Eutr.: filius adhuc puer, noch unerwachsener Sohn, Eutr.: pueri atque puellae, Hor.: praetextati pueri et puellae, Suet.: puer sive iam adulescens, als angehender Jüngling, Cic.; vgl. Ptolemaeus puero quam iuveni propior, Vell.: si pueri, si adulescentes improvidi sunt per aetatem maturi (Erwachsene) certe ac senes habent stabile iudicium, Lact.: puerum filium regis secum adducentes, Liv. 42, 19, 3. – a puero, od. wenn von mehreren die Rede ist und wenn eine Person von sich im Plur. spricht, a pueris, ganz wie im Griech. εκ παιδός u. εκ παίδων, von Kindheit an, audivi a puero, Cic.: a pueris haberemus, Cic.: a pueris nasci senes, Ter.: ex pueris excedere, das Knabenalter überschreiten, Cic. Arch. 4. – puero Cicerone, zur Zeit, als C. noch ein Knabe war, Sen. contr. 2. praef. § 5. – auch als Liebkosungswort, Junge, Catull. 12, 9: u. als Scheltwort, Junge, Bube, Ter. adelph. 940. – v. niederen Gottheiten, Maenalius puer, v. Pan, Gratt. cyn. 19. – b) der Knabe = der Sohn, puer tuus, Plaut.: Ascanius puer, Verg.: Latonae, Apollo, Hor.: Ledae pueri, Kastor u. Pollux, Hor.: pueri arcum sentire, Amors, Prop. – B) übtr.: 1) wie παις, der aufwartende Bursche, Diener, Sklave (s. Savaro Sidon. epist. 4, 8. p. 242 sq.), tuus, Cic.: pueri regii, königliche Pagen, Edelknaben, Liv.: pueri litteratissimi, Nep.: pueri et ancillae, Varro fr.: ancillae, pueri, Lucil. fr. – 2) der unverheiratete Mann, der Junggeselle, fac puer esse velis, Ov. fast. 4, 226. – 3) pueri = Unmündige, Cic. top. 18. – / Archaist. Nomin. puerus, Augustin. serm. 57, 6 Mai; vgl. Prisc. 6, 42: Vokat. puere, Caecil. com. 100. Afran. com. 193. Plaut. asin. 382 u.a. – Genet. Plur. puerûm, Plaut. truc. 763 Sch. – Adi.,knabenhaft, jugendlich, puera facies, Paul. Nol. carm. 25, 217.

    lateinisch-deutsches > puer

  • 3 puer

    puer, erī, m. (verw. mit pullus, pūpillus, pūsio, altind. putra-s, Sohn), I) übh. das Kind, Knabe oder Mädchen, Proserpina puer Cereris, Naev. bell. Punic. 2. fr. 6 ed. Vahlen: sancta puer Saturni filia regina, Liv. Andr. fr. bei Prisc. 6, 42: puer filia, Nel. carm. bei Charis. 84, 9: mea puer, Liv. Andr. bei Charis. 84, 7 (dagegen Prisc. 6, 41 mea puera). – bes. im Plur., pueri, Kinder, Cic. u. (Ggstz. barbati) Varro LL.: infantes pueri, Cic. u. Plin.: liberi admodum pueri (jung), Liv. epit.: pueri infantes minutuli, die kleinen Kinderchen, Plaut.: uxor ac pueri (wechselnd mit coniunx ac liberi), Liv.: quod vides accĭdere pueris, hoc nobis quoque maiusculis pueris evenit, Sen. – II) insbes., das männl. Kind, der Knabe, junge Mensch (Mann), A) eig.: a) übh., Cic. u.a. (in der Regel bis zum 17. Jahre, aber auch vom neunzehnjährigen Oktavian, Cic. ep. 12, 25, 4; Phil. 4, 1, 3; von Scipio, der über zwanzig Jahre alt war, Sil. 13, 704 u.a.: v. Pallas, der eine Abteilung Soldaten befehligte, Verg. Aen. 11, 42). – Gordianus admodum puer (jung), Eutr.: filius adhuc puer, noch unerwachsener Sohn, Eutr.: pueri atque puellae, Hor.: praetextati pueri et puellae, Suet.: puer sive iam adulescens, als angehender Jüngling, Cic.; vgl. Ptolemaeus puero quam iuveni propior, Vell.: si pueri, si adulescentes improvidi sunt per aetatem maturi (Er-
    ————
    wachsene) certe ac senes habent stabile iudicium, Lact.: puerum filium regis secum adducentes, Liv. 42, 19, 3. – a puero, od. wenn von mehreren die Rede ist und wenn eine Person von sich im Plur. spricht, a pueris, ganz wie im Griech. εκ παιδός u. εκ παίδων, von Kindheit an, audivi a puero, Cic.: a pueris haberemus, Cic.: a pueris nasci senes, Ter.: ex pueris excedere, das Knabenalter überschreiten, Cic. Arch. 4. – puero Cicerone, zur Zeit, als C. noch ein Knabe war, Sen. contr. 2. praef. § 5. – auch als Liebkosungswort, Junge, Catull. 12, 9: u. als Scheltwort, Junge, Bube, Ter. adelph. 940. – v. niederen Gottheiten, Maenalius puer, v. Pan, Gratt. cyn. 19. – b) der Knabe = der Sohn, puer tuus, Plaut.: Ascanius puer, Verg.: Latonae, Apollo, Hor.: Ledae pueri, Kastor u. Pollux, Hor.: pueri arcum sentire, Amors, Prop. – B) übtr.: 1) wie παις, der aufwartende Bursche, Diener, Sklave (s. Savaro Sidon. epist. 4, 8. p. 242 sq.), tuus, Cic.: pueri regii, königliche Pagen, Edelknaben, Liv.: pueri litteratissimi, Nep.: pueri et ancillae, Varro fr.: ancillae, pueri, Lucil. fr. – 2) der unverheiratete Mann, der Junggeselle, fac puer esse velis, Ov. fast. 4, 226. – 3) pueri = Unmündige, Cic. top. 18. – Archaist. Nomin. puerus, Augustin. serm. 57, 6 Mai; vgl. Prisc. 6, 42: Vokat. puere, Caecil. com. 100. Afran. com. 193. Plaut. asin. 382 u.a. – Genet. Plur. puerûm, Plaut. truc. 763 Sch. – Adi.,
    ————
    knabenhaft, jugendlich, puera facies, Paul. Nol. carm. 25, 217.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > puer

  • 4 puer

    pŭer, ĕri (old voc. puere, Plaut. As. 2, 3, 2; 5, 2, 42; id. Most. 4, 2, 32 et saep.; Caecil. and Afran. ap. Prisc. p. 697 P.; gen. plur. puerūm, Plaut. Truc. 4, 2, 50), m. (v. infra) [root pu-, to beget; v. pudes; and cf. pupa, putus], orig. a child, whether boy or girl:

    pueri appellatione etiam puella significatur,

    Dig. 50, 16, 163.—Thus, as fem.: sancta puer Saturni filia, regina, Liv. And. ap. Prisc. p. 697 P.:

    prima incedit Cereris Proserpina puer,

    i.e. daughter of Ceres, Naev. ib. p. 697 P.: mea puer, mea puer, Poët. ap. Charis. p. 64 P.; Ael. Stil. and As. ib. p. 64 P.—Hence, freq. in the plur. pueri, children, in gen., Plaut. Poen. prol. 28; 30:

    infantium puerorum incunabula,

    Cic. Rosc. Am. 53, 153:

    cinis eorum pueros tarde dentientes adjuvat cum melle,

    Plin. 30, 3, 8, § 22; Hor. Ep. 1, 7, 7; id. C. 4, 9, 24.—
    II.
    In partic.
    1.
    A male child, a boy, lad, young man (strictly till the seventeenth year, but freq. applied to those who are much older):

    puero isti date mammam,

    Plaut. Truc. 2, 5, 1:

    aliquam puero nutricem para,

    Ter. Hec. 4, 4, 104; 5, 2, 4:

    homini ilico lacrimae cadunt Quasi puero,

    id. Ad. 4, 1, 21:

    quo portas puerum?

    id. And. 4, 3, 7:

    nescire quid antea quam natus sis, acciderit, id est semper esse puerum,

    Cic. Or. 34, 120; Ov. P. 4, 12, 20:

    laudator temporis acti Se puero,

    when he was a boy, Hor. A. P. 173; cf.:

    foeminae praetextatique pueri et puellae,

    Suet. Claud. 35.—A puero, and with plur. verb, a pueris (cf. Gr. ek paidos, ek paidôn), from a boy, boyhood, or childhood (cf. ab):

    doctum hominem cognovi, idque a puero,

    Cic. Fam. 13, 16, 4; id. Ac. 2, 3, 8:

    diligentiā matris a puero doctus,

    id. Brut. 27, 104;

    Hor S. 1, 4, 97: ad eas artes, quibus a pueris dediti fuimus,

    Cic. de Or. 1, 1, 2.—In like manner: ut primum [p. 1487] ex pueris excessit Archias, as soon as he ceased to be a child, Cic. Arch. 3, 4.—
    2.
    A grown-up youth, young man, Cic. Fam. 2, 1, 2:

    puer egregius praesidium sibi primum et nobis, deinde summae rei publicae comparavit, of Octavian at the age of nineteen,

    id. ib. 12, 25, 4 (cf. Vell. 2, 61, 1; Tac. A. 13, 6); cf.

    of the same: nomen clarissimi adulescentis vel pueri potius,

    Cic. Phil. 4, 1, 3;

    of Scipio Africanus, at the age of twenty,

    Sil. 15, 33; 44 (coupled with juvenis, id. 15, 10 and 18);

    of Pallas, in military command,

    Verg. A. 11, 42.—
    3.
    An unmarried man, a bachelor, Ov. F. 4, 226.—
    4.
    As a pet name, or in familiar address, boy, fellow, Cat. 12, 9; Ter. Ad. 5, 8, 17.—
    B.
    Transf.
    1.
    A little son, a son ( poet.), Plaut. Am. 5, 1, 72:

    Ascanius puer,

    Verg. A. 2, 598:

    tuque (Venus) puerque tuus (Cupido),

    id. ib. 4, 94; cf. Hor. C. 1, 32, 10:

    Latonae puer,

    id. ib. 4, 6, 37:

    Semeles puer,

    id. ib. 1, 19, 2:

    deorum pueri,

    id. A. P. 83; 185.—
    2.
    A boy for attendance, a servant, slave:

    cedo aquam manibus, puer,

    Plaut. Most. 1, 3, 150; Cic. Rosc. Am. 28, 77:

    Persicos odi, puer, apparatus,

    Hor. C. 1, 38, 1; 2, 11, 18; 4, 11, 10:

    hic vivum mihi cespitem ponite, pueri,

    id. ib. 1, 19, 14:

    cena ministratur pueris tribus,

    id. S. 1, 6, 116:

    tum pueri nautis, pueris convicia nautae Ingerere,

    id. ib. 1, 5, 11:

    regii,

    royal pages, Liv. 45, 6; Curt. 5, 2, 13:

    litteratissimi,

    Nep. Att. 13, 3; Juv. 11, 59; Dig. 50, 16, 204.—
    * 3.
    As adj., youthful:

    puera facies,

    Paul. Nol. Carm. 25, 217.

    Lewis & Short latin dictionary > puer

  • 5 puer

        puer erī, m    [3 PV-], a male child, boy, lad, young man (usu. till the age of seventeen): aliquam puero nutricem para, T.: id est semper esse puerum: laudator temporis acti Se puero, when he was a boy, H.: puerum filium regis secum adducentes, L.: doctus a puero, from a boy: ad eas artīs, quibus a pueris dediti fuimus, from boyhood: ex pueris excessit, ceased to be a child: miserande puer, i. e. Pallas, V.: semper fac puer esse velis, i. e. a bachelor, O.: de te largitor, puer, boy, T.— Plur, children: infantium puerorum incunabula: Dum pueris omnis pater pallet, H.— A little son, son: Ascanius puer, V.: Venerem et illi haerentem puerum canebat, H.: deorum pueri, H.— A boy, attendant, servant, slave: unus ex tantā familiā: Persicos odi, puer, apparatūs, H.: Cena ministratur pueris tribus, H.: pueri regii aput Macedonas, royal pages, L.
    * * *
    boy, lad, young man; servant; (male) child

    Latin-English dictionary > puer

  • 6 puer

    puer puer, eri m мальчик

    Латинско-русский словарь > puer

  • 7 puer

    puer puer, eri m ребёнок, дитя

    Латинско-русский словарь > puer

  • 8 puer

    erī (у Pl gen. pl. um, voc. sg. puere) m., редко f.
    1) ребёнок, дитя ( vir puerique H); pl. дети ( cum pueris et conjuge H)
    3) девочка (pueri appellatione etiam puella significatur Dig; Proserpina p. Naev)
    p. discens Pt — ученик, подмастерье
    5) сын (Latonae p. H)
    6) молодой слуга, раб (da, p., pocula! H)
    7) холостяк (semper fac p. esse velis O)

    Латинско-русский словарь > puer

  • 9 puer

    eri, m второе склонение мальчик

    Латинско-русский медицинско-фармацевтический словарь > puer

  • 10 puer

    boy.

    Latin-English dictionary of medieval > puer

  • 11 puer

    ,eri m
    ребёнок, мальчик

    Latin-Russian dictionary > puer

  • 12 puer

    , eri m мальчик, ребёнок; pl.
      дети

    Dictionary Latin-Russian new > puer

  • 13 Puer robustus, sed malitiōsus

    см. тж. Malus puer robustus
    Малый крепкий, но злонравный.
    Томас Гоббс, "О гражданине" (Предисловие)
    Буржуазия была убеждена в том, что на пути к соглашению ее с короной, на пути к сделке буржуазии со старым, покорившимся своей участи государством, стояло явно только лишь одно препятствие, одно-единственное препятствие, народ - puer robustus sed malitiosus, как говорил Гоббс. (К. Маркс и Ф. Энгельс, Буржуазия и контрреволюция.)
    Это новое учение не только приводило в ужас благочестивый средний класс, - оно в довершение всего объявило себя философией, единственно подходящей для ученых и светски образованных людей, в противовес религии, которая достаточно хороша для необразованных масс, включая сюда и буржуазию. Вместе с Гоббсом оно выступило на защиту королевской прерогативы и самодержавия и призывало абсолютную монархию к укрощению этого puer robustus sea malilitiosus, то есть народа. (Ф. Энгельс, Развитие социализма от утопии к науке (Предисловие к английскому изданию).)
    Возражая некоему Solus'у - я писал: "народ недаром называется у Гоббса puer robustus, sed malitiosus. Он, конечно, не лишен своих понятий о справедливости; но его справедливость в некоторых отношениях сильно расходится с кадетской". (Г. В. Плеханов, Полемическая беспомощность, или сердит да не силен.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Puer robustus, sed malitiōsus

  • 14 Máct(e) animó, generóse puér, sic ítur ad ástra

    Хвала тебе, благородный отрок, так идут к звездам.
    Вергилий, "Энеида", IX, 641:
    Mácte nová virtúte, puér, sic ítur ad ástra
    "Хвала тебе в твоем первом проявлении воинской доблести, отрок, так идут к звездам" - Аполлон обращается к сыну Энея Асканию, сразившему стрелой рутульского воина.
    Формула macte virtute (приблизительно: "привет твоей доблести") возникла на основе ритуального обращения к божеству: macte [ Форма звательного падежа macte вместо именительного mactus появилась по аттракции с формой стоящего в этом обращении имени бога. - авт. ] isto fercto esto "будь возвеличен этой жертвенной лепешкой" (Катон, "О земледелии", 134).
    Извлечение из ритуальной формулы macte стало восприниматься как "прославленный", вследствие чего и получило дополнение virtute - "прославленный доблестью".
    Macte animo вместо Macte virtute - по аналогии с Bono amino esse "быть в бодром настроении".
    Я твердо стою в том, что дельные рассуждения в нынешней словесности необходимы, что они (воля ваша, не оне) полезнее стихов. Что стихи, когда их большая часть не знает, а меньшая для своих видов старается унизить и заглушить? Дурной вкус торжествует, и одно спасенье от него в толковых критиках! Дерзайте, батюшка. Macte animo, generose puer: sic itur ad astra. (П. А. Катенин - Н. И. Бахтину, 9.III 1823.)
    Если бы прусский король пожелал ограничиться святым делом, он прожил бы счастливо, и все академии Европы благословляли бы его. Истина торжествует: здесь, в моем уединении, я это замечаю по тому, что испанцы и португальцы ненавидят инквизицию не менее, чем французы. Macte animo, generose puer, sic itur ad astra. Прежде сказали бы: sic itur ad ignem. [ Так восходят на костер. - авт. ] (Вольтер - Д'Аламберу, 6.XII 1757.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Máct(e) animó, generóse puér, sic ítur ad ástra

  • 15 Macte, puer, virtūte

    см. Máct(e) animó, generóse puér, sic ítur ad ástra
    Хвала твоей доблести, отрок.
    Итциг [ Псевдоним Фердинанда Лассаля. - авт. ] прислал мне - это было неизбежно - свою защитительную речь на суде (он осужден на 4 месяца). Macte puer virtute! Во-первых, этот хвастун снова напечатал в Швейцарии брошюрой речь о "рабочем сословии" - у тебя она есть - под громким заглавием "Программа работников". (К. Маркс - Ф. Энгельсу, 28.I 1863.)
    Очень рад был узнать из твоих писем, из которых одно, к сожалению, пропало, что здоровье твое поправляется и что маленький крепыш [ Жан Лонге ] превосходно чувствует себя в Гастингсе и уже играет свою роль. Macte puer virtuie! (Он же - Женни Лонге, конец VIII - нач. IX 1876.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Macte, puer, virtūte

  • 16 Mínistér vetulí puér Falérni

    Катулл, XXVII:
    Mínistér vetulí puér Falérni,
    Ínger mí calicés amárióres.
    Ébrioós(o) acin(o) ébriósióris.
    Át vos quó libet hínc abíte, lýmphae,
    Víni pérniciés, et ád sevéros
    Mígrat(e): híc merus ést thyóniánus!
    До краев мне наполни чашу, мальчик!
    Так велела Постумия, царица,
    Что пьяней виноградных пьяных ягод.
    Ты же прочь уходи, струя речная!
    (Перевод А. Пиотровского)
    Наслаждение нас съедает, - говорит Монтань [ Более правильная транскрипция старофранцузского написания Montaigne вместо укоренившегося ныне "Монтень". - авт. ], - сердце скоро пресыщается. Юноша, наливающий фалернское, дай горького! - восклицает Катулл, увенчанный розами, пресыщенный на пиршестве.
    Minister vetuli puer Falerni,
    Inger mi calices amariores.
    Так создано сердце человеческое, и не без причины: в самом высочайшем блаженстве у источника наслаждения оно обретает горечь. (К. Н. Батюшков, Нечто о морали, основанной на философии и религии.)
    Minister vetuli, puer.
    Чашу мне наполни, мальчик!
    Вы же, воды, прочь теките
    И струей, вину враждебной,
    Строгих постников поите:
    Чистый нам любезен Бахус. (А. С. Пушкин, Мальчику.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Mínistér vetulí puér Falérni

  • 17 Íngenuí vultús puer íngenuíque pudóris

    Мальчик с благородной внешностью и благородной скромностью.
    Ювенал, "Сатиры", XI, 154.
    Джонса хоть и считали проказником, но я никогда не замечал ничего дурного в молодом человеке. Мне было бы, конечно, приятно, чтобы его ответы в церкви были правильные, но при всём том он мне кажется ingenui vultus puer ingenuique pudoris. Это тоже из классиков, барышня, и в переводе будет: мальчик с прямодушным лицом и непритворной скромностью, - эта добродетель была в высокой чести и у римлян, и у греков. (Генри Фильдинг, История Тома Джонса Найденыша.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Íngenuí vultús puer íngenuíque pudóris

  • 18 Malus puer robustus

    Крепкий малый злобен.
    Гоббс характеризует этой фразой народ, толпу.
    Он [ Квазимодо ] был злобен, потому что был дик; он был дик потому что был безобразен. В его природе, как и в любой иной, была своя логика. Его столь непомерно развитая физическая сила являлась еще одной из причин его злобы. "Matus puer robustus", -говорит Гоббс. (Виктор Гюго, Собор Парижской богоматери.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Malus puer robustus

  • 19 Melampsalta puer

    2. RUS
    4. DEU
    5. FRA

    VOCABULARIUM NOMINUM ANIMALIUM QUINQUELINGUE > Melampsalta puer

  • 20 Akodon puer

    2. RUS
    3. ENG
    4. DEU
    5. FRA

    VOCABULARIUM NOMINUM ANIMALIUM QUINQUELINGUE > Akodon puer

См. также в других словарях:

  • puer — [ pɥe ] v. <conjug. : 1> • fin XIIIe, rare jusqu au XVIIe; puir v. 1175; du lat. pop. °putire, du lat. class. putere 1 ♦ V. intr. Sentir très mauvais, exhaler une odeur infecte. ⇒ empester. Ça pue ici ! « Il n y a pas à discuter pourquoi le …   Encyclopédie Universelle

  • Puer — may refer to: *Puer tea or Pu erh tea, a fermented drink *Puer Hani and Yi Autonomous County or Ning er Hani and Yi Autonomous County, a region in Yunnan, China *Puer City or Pu er City, in Yunnan, China *Puer Aeternus, a Jungian archetype *Puer… …   Wikipedia

  • puer- — (var. «pueri ») Elemento prefijo del lat. «puer», niño: ‘puericultor, puérpera’. * * * altpuer , pueri /alt ► Prefijos procedentes del l. puer, pueris, niño …   Enciclopedia Universal

  • puer — PUER. v. n. Sentir mauvais. Cette viande commence à puer. ces perdrix puent. cet homme put beaucoup son haleine put. On dit, d Un homme qui sent fort mauvais, qu Il put comme un rat mort, comme un bouc, comme une charogne, comme la peste. Il se… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Puer — Pu er, n. [Etymol. uncertain.] The dung of dogs, used as an alkaline steep in tanning. Simmonds. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Puer — (lat.), 1) Knabe; 2) Sklav …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Puër — (lat.), Knabe; auch Sklave …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Puër — (lat.), Knabe; Sklave; puerīl, kindisch, knabenhaft; Puerilĭa, Kindereien; Puerilität, kindisches Wesen. Puĕri puerilĭa tractant, Kinder treiben Kindereien …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Puer — Puer, lat., Knabe; pueril, knabenhaft, kindisch; p. ilia, Kindereien; Puerilität, knabenhaftes Wesen …   Herders Conversations-Lexikon

  • puer — v. pueri . Trimis de LauraGellner, 13.09.2007. Sursa: DN …   Dicționar Român

  • PUER — I. PUER aliquando idem, quod Servus. Cicero, l. 1. ad Attic. Ep. 12. Nam Puer festivus, Anagnostes noster Sositheus, decesserat, meque plus, quam servi mors debere videbatur, commoverat. Quo referenda Festi verba: Quintipor, servile nomen… …   Hofmann J. Lexicon universale

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»