Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

parler+au+cœur

  • 21 estimer

    I vt.
    1. baholamoq, baho bermoq, bahosini chamalamoq, narxini belgilamoq, aniqlamoq, belgilamoq, deb bilmoq, topmoq, les dommages sont estimés à un million de franc zarar bir million frank deb belgilandi; il faut l'estimer à sa juste valeur uni qadr-qimmatiga yarasha baholamoq, uni munosib taqdirlamoq; j'estime à 100 mètres la distance qui nous sépare bizning oramizdagi masofani 100 metr deb belgilayapman
    2. hurmat qilmoq, hurmatlamoq, izzatlamoq, izzat-ikrom ko‘rsatmoq, e'zozlamoq, j'estime beaucoup ce professeur men bu o‘qituvchini juda hurmat qilaman; il est estimé de tous uni hamma hurmat qiladi; u hammaning izzat-ikromiga sazovor
    3. hisoblamoq, deb o‘ylamoq, bilmoq; sanamoq, topmoq, faraz qilmoq; j'estime que vous avez tort men sizni nohaq deb o‘ylayman; j'estime nécessaire de lui parler men u bilan gaplashish zarur deb hisoblayman
    II s'estimer vpr.
    1. bir-birini hurmat qilmoq; ils s'estiment beaucoup l'un l'autre ular bir-birini juda hurmat qiladilar
    2. deb o‘ylamoq, deb hisoblamoq (o‘zi); je m'estime satisfait du résultat men natijadan qoniqishim kerak deb o‘ylayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > estimer

  • 22 éviter

    vt.
    1. qochmoq, o‘zini chetga olmoq, o‘zini olib qochmoq; bo‘yin tovlamoq, chap bermoq, o‘zini chetga tortmoq olmoq, o‘zini olib qochmoq; chetlab o‘ tmoq; éviter un danger xavf-xatarga chap bermoq; xavfdan qutulmoq; il m'évite u men bilan uchrashishdan qochib yuribdi, uning men bilan uchrashishga hushi yo‘q
    2. saqlanmoq; chap bermoq; o‘zini tiymoq; évitez les paroles superflues! ortiqcha so‘zlarni ishlatishdan saqlaning! évitez cette faute! bu xatoda saqlaning! évitez de lui parler! unga gapirishdan o‘zingizni tiying!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éviter

  • 23 jactance

    nf. maqtanchoqlik, manmanlik, chiranchoqlik; maqtanish, kerilish; parler avec jactance kerilib gapirmoq, maqtanchoqlik bilan gapirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jactance

  • 24 langue

    nf.
    1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi
    2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi
    3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar
    4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)
    5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > langue

  • 25 lequel

    -laquelle, lesquels, lesquelles
    I pron.rel.litt. qaysiki; un de ses parents, lequel l'a aidé unga yordam bergan qarindoshlaridan biri; la personne à laquelle vous venez de parler hozirgina siz gapirgan odam; il rencontra plusieurs parents, parmi lesquels son cousin Jean u ko‘p qarindoshlarini va ular orasida amakivachchasi Janni ham uchratdi; litt. nisbiy sifat vous serez peut-être absent, auquel cas vous me préviendrez balki siz yo‘q bo‘larsiz, unday holda, taqdirda siz meni ogohlantirib qo‘yasiz
    II pron.intr. qaysinisi? demandez à un passant, n'importe lequel qaysinisi bo‘lsa ham duch kelgan yo‘lovchidan so‘rang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lequel

  • 26 longtemps

    I adv. uzoq, uzoq vaqt, ancha vaqtgacha; parler longtemps uzoq gaplashmoq
    II nm.inv. depuis, pendant, pour longtemps uzoq vaqtdan beri, ko‘pdan beri, uzoq vaqt davomida, uzoq vaqtga; je n'en ai pas pour longtemps men uni uzoq ushlab turmayman; de longtemps, avant longtemps uzoq vaqtda; il y a, voici, voilà longtemps mana ko‘pdan beri; il est déjà venu ici, il y a longtemps u ancha oldin ham bu yerga kelgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > longtemps

  • 27 me

    pron.pers.
    1. meni; on me voit meni ko‘rishyapti
    2. menga; il veut me parler u menga gapirmoqchi
    3. mening uchun; fam. va me fermer cette porte! manavi eshikni yopib qo‘y (menga)
    4. il me fera, il me laissera lire ce livre u menga bu kitobni o‘qittiradi
    5. olmoshli fe'llarning olmosh qismi, I shaxs: je m'ennuie men zerikyapman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > me

  • 28 méchamment

    adv. g‘azab bilan, achchiqlanib, darg‘azab bo‘lib, darg‘azab; parler méchamment achchiqlanib gapirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méchamment

  • 29 mi-voix

    loc.adv. pichirlab, shivirlab, past ovoz bilan; parler à mi-voix pichirlab, yarim ovozda gapirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mi-voix

  • 30 micro

    n.
    1. nm. mikrofon; parler, chanter au micro, devant, dans micro mikrofonga, mikrofon oldida, mikrofondan gapirmoq, ashula aytmoq
    2. nm. mikrohisoblash mashinasi, shaxsiy hisoblash mashinasi
    3. nf. mikroinformatika.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > micro

  • 31 mieux

    I adv.
    1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq
    2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq
    4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti
    4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib
    5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti
    6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardi
    II adj.
    1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi
    2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman
    3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroq
    III nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mieux

  • 32 mine

    nf.
    1. tashqi qiyofa, ko‘rinish, yuz, chehra, avzo, turq, aft, bashara, avzo; d'après sa mine, il va mieux rangidan, uning sog‘ligi yaxshi; avoir bonne, mauvaise mine ko‘rinishi yaxshi, yomon bo‘lmoq; mine renfrognée, soucieuse xo‘mraygan, bezovta yuz; faire grise mine à qqn. birovni aftini burishtirib kutib olmoq; c'est un passionné, sous sa mine tranquille u tashqi bosiqlik ostidagi ehtirosli odam; juger des gens sur (d'après) la mine odamlarning tashqi qiyofasiga qarab baho bermoq; ça ne paie pas de mine buning avzoyi buzuq; faire mine de o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; -ga solmoq; elle a fait mine de partir, mais elle est finalement restée u o‘zini jo‘nab ketyotganday qilib ko‘rsatdi, lekin oxir-oqibatda qoldi; mine de rien hech narsa bilmaganday, hech narsadan xabari yo‘qday; tâche de le faire parler, mine de rien hech narsadan xabari yo‘qday, uni gapirtirishga harakat qil
    2. pl. qosh-ko‘zini suzish; aft-basharasini tirishtirish, burishtirish; faire des mines qosh-ko‘zini suzmoq.
    nf. qalam o‘zagi; mine de plomb grafit; crayon à mine dure, tendre qattiq, yumshoq qalam.
    nf.
    1. kon; mine de fer, mine de houille temir, toshko‘mir koni; mine à ciel ouvert ochiq kon
    2. fig. kon, bitmas-tuganmas boylik
    3. les mines kon qidiruv muassasasi; l'École des Mines Kon qidiruv instituti; il est ingénieur des mines u tog‘ muhandisi.
    nf. mina; tankka qarshi mina; champ de mines mina maydoni; détecteur de mines mina qidiruvchi; poser une mine mina qo‘ymoq; le camion a sauté sur une mine yuk mashinasi minada portlab ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mine

  • 33 modestement

    adv. kamtar, odmi, oddiy, oddiygina; sipo; parler, se comporter modestement kamtarona gapirmoq, o‘zini tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > modestement

  • 34 nécessaire

    I adj.
    1. kerakli, kerak, lozim, darkor, zarur; condition nécessaire et suffisante yetarli va kerakli shart-sharoit
    2. nécessaire à biror ish qilish uchun yoki biror kimsaga kerakli, zarur, lozim
    3. zaruriy, asosiy, birinchi darajali; ils manquent de tout ce qui est nécessaire hamma asosiy narsalar yetishmaydi; il devient nécessaire d'en parler bu haqda gapirish kerak bo‘lib qolmoqda; il est nécessaire que nous y allions bizning u yerga borishimiz shart
    4. muqarrar, albatta yuz beradigan; shakshubhaziz bo‘ladigan; shak-shubhasiz bo‘ladigan ta'sir, mahsulot, natija
    II nm.
    1. kerakli, lozim, zarur narsa, oddiy, bo‘lishi zarur bo‘lgan, birinchi zaruratdagi narsa; le strict nécessaire eng zarur narsa
    2. hamma kerakli, zaruriy, yetarli narsa; nous ferons le nécessaire biz hamma zaruriy narsalarni qilamiz
    3. nesesser, anjom, buyum; nécessaire de toilette pardoz-andoz anjomlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nécessaire

  • 35 nez

    nm.inv.
    1. burun; nez droit, grec to‘g‘ri, qirra burun; nez aquilin, en bec d'aigle qiyg‘ir burun; nez pointu, retroussé, en trompette uchli, puchuq, qanqaygan burun; parler du nez manqalanib gapirmoq; avoir le nez bouché burni tiqilib qolmoq
    2. loc. mener qqn. par le bout du nez birovning burnidan ip o‘tkazib olmoq; à vue de nez bir qarashda; fam. les doigts dans le nez ko‘zini yumib, osonlikcha; cela lui prend au nez bu hol unda bo‘ lib turadi; fam. se bouffer le nez janjallashmoq, mushtlashmoq; avoir un verre dans le nez kayfi taraq bo‘lmoq; cela ce voit comme le nez au milieu de la figure otning qashqasiday; montrer le bout de son nez lip etib ko‘rinib qo‘ymoq; mettre le nez, son nez à la fenêtre derazadan qaramoq; loc. nous n'avons pas mis le nez dehors depuis deux jours ikki kundan beri tashqariga chiqqanimiz yo‘q, ostona hatlab ko‘chaga chiqqanimiz yo‘q; piquer du nez mudramoq, pinakka ketmoq; il fourre son nez partout u hamma yerga burnini tiqib yuradi; il n'a pas levé le nez de son travail u ishidan boshini ko‘tarmadi; avoir le nez sur qqch. burnining ostida bo‘lmoq; se casser le nez à la porte de qqn. birovning berk eshigiga duch kelmoq; fermer la porte au nez de qqn. birovning yuziga eshikni qarsillatib yopmoq; au nez de qqn. birovning ko‘zi oldida; passer sous le nez burnining ostidan qochib ketmoq; fam. avoir qqn. dans le nez birovni ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘ lmoq; fam. faire un pied de nez ikki qo‘lini burniga tiqqancha qoldirmoq
    3. ziyraklik, sezgirlik; ils se sont bien débrouillés, ils ont eu du nez ular juda oson qutulishdi, ular ziyraklik qilishdi
    4. tumshuq (hayvon)
    5. burun, tumshuq; l'avion pique du nez samolyot tumshug‘i bilan sho‘ng‘idi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nez

  • 36 outrecuidance

    nf.litt.
    1. balandarvozlik, manmanlik, takabburlik, dimog‘dorlik, gerdayish, kekkayish; parler de soi avec outrecuidance o‘zi haqida gerdayib gapirmoq
    2. surbetlik, bezbetlik, beorlik, uyatsizlik, yuzsizlik; il me répondit avec outrecuidance u menga surbetlik bilan javob berdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > outrecuidance

  • 37 outrer

    vt.
    1. litt. orttirib, bo‘rttirib ko‘rsatmoq, bo‘rttirmoq, mubolag‘a qilmoq, ko‘pirtirib yubormoq; outrer une pensée, une attitude fikrni, munosabatni bo‘rttirib yubormoq
    2. murakkab zamonlarda achchiqlantirmoq, jahlini chiqarmoq, g‘azabini keltirmoq, qo‘zg‘amoq; votre façon de parler de sa mort m'a outré sizning uning o‘limi haqida bunday gapirishingiz mening jahlimni chiqardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > outrer

  • 38 parabole

    nf. masal, hikoyat; les paraboles de l'Évangile Injil hikoyatlari; parler par paraboles mujmal gapirmoq.
    nf. parabola (egri chiziqning bir turi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parabole

  • 39 part

    nf.
    1. hissa, ulush; tekkan qism, bo‘lak; je prends part à votre douleur men sizning qayg‘ungizga sherikman; pour ma part o‘z tomonimdan, menga qolsa
    2. (faire) part à deux bo‘ lashmoq; faire part de qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga bildirmoq, xabar bermoq
    3. ulush, bo‘lak, qism; diviser en parts, bo‘laklarga, qismlarga bo‘lmoq, bo‘lashmoq; assigner à qqn. une part dans un legs biror kishiga merosning bir qismini belgilab bermoq
    4. aksiya; acheter des parts dans une entreprise bir korxonaning aksiyalarini sotib olmoq; il faut que chacun paye sa part har kim o‘z payini qo‘shsin
    5. faire la part de nazarga olmoq, hisobga olmoq, nazarda tutmoq; faire la part des choses, la part du feu narsalarni nazarda tutmoq, narsalarning bir qismini in'om qilmoq
    6. bo‘lak, qism; il a perdu une grande part de sa fortune u boyligining katta qismini yo‘qotdi; pour une large part katta qismda
    7. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; de la part de tarafidan, nomidan; je viens de la part de mon mari men erim nomidan kelayapman; de toutes parts ou de toute part har tarafdan; d'une part… d'autre part bir tomondan, tarafdan… ikkinchi, boshqa tomondan, tarafdan; nulle part hech qayerda; autre part boshqa bir yerda; quelque part bir joyda, qayerdadir; elle l'avait déjà vu quelque part u uni oldin ham qayerdadir ko‘rgan edi; loc.adv. à part chetga, alohida; mettre qqn.qqch. à part biror narsani chetga qo‘ymoq, biror kimsani chetga tortmoq; prendre qqn. à part pour lui parler biror kimsani gap aytish uchun chetga tortmoq; loc.prép. -dan tashqari, -dan bo‘lak, -dan boshqa; à part lui nous ne connaissons personne biz undan tashqari hech kimni tanimaymiz; adj. à part alohida, alohida-alohida, mustaqil ravishda; occuper une place à part alohida joy egallamoq; th. à part o‘ziga o‘zi, o‘zicha (aktyorning ovoz chiqarib o‘ziga o‘zi aytgan so‘zi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > part

  • 40 peine

    nf.
    1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo
    2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi
    3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.
    nf.
    1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi
    2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish
    3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peine

См. также в других словарях:

  • parler — 1. (par lé) v. n. 1°   Articuler des mots, prononcer des paroles. 2°   Il se dit des oiseaux imitant la voix humaine. 3°   S exprimer. 4°   Discourir, s énoncer par le discours, causer. 5°   Parler que, au sens de dire. 6°   Parler à, adresser la …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • parler — Parler: Loqui, Fari, Fabulari, Crepare, Verba facere, Mittere vocem, Voces facere, Sermocinari. {{t=g}}paralaléin,{{/t}} esse puto (ait Budaeus) quod lingua vernacula pro verbo loqui, Verba facere, dicit Parler, et {{t=g}}paralalian,{{/t}} quod… …   Thresor de la langue françoyse

  • parler — PARLER. v. n. Proferer, prononcer des mots, articuler des mots. Un enfant qui commence à parler, qui ne sçait pas encore parler. ce malade est à l extremité, il ne parle plus. Nostre Seigneur a fait parler les muets. vous parlez si bas que je ne… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Parler d'or — ● Parler d or parler très bien, exprimer des idées pertinentes …   Encyclopédie Universelle

  • Parler — (izg. párler) DEFINICIJA razgranata obitelj glasovitih njemačkih srednjovjekovnih kipara i graditelja koja je djelovala u Češkoj i Njemačkoj (14. st); kasna razvijena gotička dekoracija (katedrala Sv. Vida u Pragu) i inovacije u lukovima kao… …   Hrvatski jezični portal

  • Parler — (vielleicht verstümmelt aus Parlierer, s. d.), Name einer Architekten und Bildhauerfamilie des 14. Jahrh., deren ältestes uns bekanntes Glied Heinrich P., wahrscheinlich aus Köln, in Schwäbisch Gmünd die Heiligenkreuzkirche erbaute. Sein Sohn… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Parler — Parler, Arler, berühmte Steinmetzenfamilie des Mittelalters. Heinrich P., schon 1351 genannt, gilt für den Erbauer der Kreuzkirche zu Schwäbisch Gmünd. Peter P., auch P. von Gmünd genannt, geb. 1333, gest. um 1397 zu Prag, Dombaumeister, baute… …   Kleines Konversations-Lexikon

  • parler — 1. parler [ parle ] v. <conjug. : 1> • parlier Xe; lat. ecclés. parabolare → parole I ♦ V. intr. A ♦ 1 ♦ Articuler les sons d une langue naturelle. Enfant qui apprend à parler. « Tout parle en mon ouvrage [les Fables] et même les poissons » …   Encyclopédie Universelle

  • PARLER — v. n. Proférer, prononcer, articuler des mots. L homme est la seule créature qui ait véritablement le don de parler. Un enfant qui commence à parler, qui ne sait pas encore parler. Ce malade est à l extrémité, il ne parle plus. Vous parlez si bas …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • PARLER — v. intr. Proférer, prononcer, articuler des mots. L’homme est la seule créature qui ait véritablement le don de parler. Un enfant qui commence à parler, qui ne sait pas encore parler. Vous parlez si bas que je ne vous entends pas. Il ne faut pas… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • parler — vi. , causer ; deviser, converser, discourir, s entretenir familièrement : PARLÂ (Aillon J., Aillon V., Aix.017, Albanais.001, Annecy.003, Albertville.021, Arvillard.228, Attignat Oncin, Balme Si., Bellecombe Bauges, Billième, Bogève, Chable,… …   Dictionnaire Français-Savoyard

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»