-
1 monnaie
nf.1. tanga, chaqa; monnaies d'or et d'argent oltin va kumush tanga2. pul; monnaie métallique metall pul; pièce de monnaie tanga (almashtirish uchun); monnaie de papier qog‘oz pul; monnaie électronique elektron pul; fausse monnaie qalbaki pul; fabricant de fausse monnaie qalbaki pul yasovchi3. pul birligi (uning ma'lum davlatdagi qadri); le cours d'une monnaie pulning qadri, kursi; valeurs relatives de plusieurs monnaies pullarning bir-biriga nisbatan almashtirish qiymati; loc. c'est monnaie courante bu tabiiy narsa4. mayda pul, qaytim, tanga; petite, menue monnaie mayda pul, tanga; passez la monnaie! qaytimini bering! rendre la monnaie sur cent francs yuz frankdan qaytim bermoq; je n'ai pas de monnaie, avez-vous de la monnaie? mening qaytimim yo‘q; mayda pulingiz bormi? loc. rendre à qqn. la monnaie de sa pièce qilmishiga yarasha javob bermoq. -
2 porte-monnaie
nm.inv. karmon, hamyon; faire appel au porte-monnaie de qqn. biror kishining olijanobligiga suyanmoq; faire attention à son portemonnaie ehtiyot qilib, tejab sarflamoq. -
3 rendre
I vt.1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoqII vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadiIII se rendre vpr.1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindiII se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi. -
4 assainir
vt.1. sog‘lomlashtirmoq, yaxshilamoq, tozalamoq; assainir une ville shaharni sog‘lomlashtirmoq; assainir l'atmosphère atmosferani, vaziyatni sog‘lomlashtirmoq2. fig.écon. sog‘lomlashtirmoq; bir me'yorga keltirmoq; assainir la monnaie pul tizimini mustahkamlamoq. -
5 assainissement
nm.1. sog‘lomlashtirish, yaxshilash; l'assainissement d'une région joyni sog‘lomlashtirish2. melioratsiya (yerlarni tubdan yaxshilash, qishloq xo‘jaligi uchun yaroqli qilish ishi va chora tadbirlari ishi majmui)3. écon. mustahkamlash, yaxshilash, sog‘lomlashtirish; l'assainissement du marché bozorni yaxshilash; l'assainissement de la monnaie pul muomalasini mustahkamlash. -
6 courant
-ante1adj.1. chopayotgan, yugurayotgan, yugurib ketayotgan, yuguruvchi; chien courant tozi it, tozi; écriture courante ravon yozuv; main courante qo‘l ushlagich (eskalator, zinorpoya)2. oquvchan, oqar, oqadigan, hozirgi, shu kundagi; eau courante oqar suv, suv quvuri3. hozirgi, shu kundagi (yil haqida); le dix courant hozirgi (shu oyning o‘ninchisida)4. odatdagi, oddiy, doimo bo‘lib turadigan, sodda; compte courant odatdagi hisob-kitob; langage courant og‘zaki nutq, so‘zlashuv tili; affaires courantes dolzarb ishlar; opération courante oddiy bank ishi, operasiyasi; monnaie courante muomaladagi chaqa pul; fig. qabul qilingan vosita; type courant oddiy, sodda namuna; tout courant loc.adv. osongina, bemalol, bemashaqqat, qiynalmay, qiyinchiliksiz.nm.1. oqim, oqish, oqib ketish, oqib o‘ tish, yo‘nalish; courant d'air havo oqimi, havo yo‘nalishi, gurillagan shamol, yelvizak; courant atmosphérique havo oqimi; courant marin dengiz oqimi; courant de marées ko‘ tarilish va pasayish oqimlari; suivre, descendre le courant oqim bo‘ylab suzmoq; remonter le courant oqimga qarshi suzmoq; qarshi turmoq, qarshi kurashmoq (ko‘chma m'noda)2. elektr toki; courant électrique, courant continu doimiy, o‘zgarmas tok; courant alternatif o‘zgaruvchan tok; courant de haute fréquence yuqori tezlik, chastota toki; courant à haute tension yuqori kuchlanishli tok; courants tourbillonnaires uyurma tok (harakat); courants vagabonds sayyor tok; courant faradique induksion tok; courant monophasé bir fazali tok; courant triphasé uch fazali tok; établir le courant tok yubormoq; interrompre le courant tokni uzib qo‘ymoq3. oqim, yo‘nalish, jarayon, yurish, aylanish, ko‘chish, siljish, harakat; courant de l'histoire tarixiy jarayon; les courants d'échange mol, tovar aylanishi; courant de populations aholining ko‘chib yurishi; être au courant de xabardor bo‘lmoq, bilmoq; mettre au courant de xabardor qilmoq, bildirmoq; tenir au courant de xabardor qilib turmoq, bildirib turmoq; dans le courant de jarayonida, davomida, ichida. -
7 effigie
nf.1. tasvir, suvrat, rasm, shakl (tanga, medal kabilarda); une pièce de monnaie à l'effigie de Jules César Yuliy Sezar tasviri tushirilgan tanga2. haykal, tasvir, figura; l'effigie d'un roi podshoh haykali, tasviri. -
8 fiduciaire
adj. la monnaie fiduciaire qog‘oz pul; la circulation fiduciaire qog‘oz pul muomalasi. -
9 menu
-ueI adj.litt. mayda, kichkina (hajm)2. mayda, kichik, arzimas, ahamiyatsiz, mayda-chuyda; menus détails mayda-chuyda tafsilotlar; menue monnaie mayda pul, tanga-chaqaII nm. par le menu tafsilotigacha, mayda-chuydasigacha, ikir-chikirigacha; il nous a raconté cela par le menu u bizga buni ikir-chikirigacha aytib berdiIII adv. maydalab, mayda-mayda qilib; viande, oignons hachés menu maydalab chopilgan go‘sht, piyoz.nm.1. taomnoma; menu de restaurant restoran taomnomasi2. inform. operatsiyalar ro‘yxati. -
10 métallique
adj. metalldan qilingan, metall; charpente métallique metall konstruksiya; monnaie métallique tanga2. metallga xos, metallday; éclat, reflet métallique metallday yarqirash, tovlanish3. jarangdor, jarangli (ovoz); bruit, son métallique jarangli shovqin, ovoz. -
11 payer
I vt.1. payer qqn. haq to‘lamoq, taqdirlamoq; payer un employé xizmatchiga haq to‘lamoq; être payé à l'heure, cent francs de l'heure pour un travail soatbay ish haqi olmoq, bir ish uchun soatiga yuz frank olmoq; payer qqn. en espèces biror kishiga naqd pul to‘lamoq; fam. je suis payé pour savoir que o‘z boshidan o‘tkazmoq; payer qqn. de retour o‘ziga qilingan narsaga shunday narsa bilan javob bermoq2. payer qqch. to‘lamoq, uzmoq; payer ses dettes qarzini uzmoq; payer ses impôts soliqlarini to‘lamoq; prov. qui paie ses dettes s'enrichit qarzdan qutilganing, boy bo‘lganing3. sotib olmoq, pul to‘lamoq; payer qqch. cher, bon marché biror narsani arzonga, qimmatga sotib olmoq; travail bien, mal payé yaxshi, yomon, oz haq to‘ lanadigan ish; congés payés haq to‘lanadigan ta' til4. fam. payer qqch. à qqn. sotib olib bermoq, olib bermoq; viens, je te paie un verre kel, men senga bir stakan olib beraman5. gunohini yuvmoq, o‘zini oqlamoq; il faudra payer gunohni yuvmoq kerak bo‘ladi; il m'a joué un vilain tour, mais il me le paiera u menga razil qilik qildi, u mendan buning jazosini oladi6. to‘lamoq; payer comptant naqd pul bilan to‘lamoq; avoir de quoi payer, pouvoir payer to‘lagani puli bo‘lmoq, to‘lay olmoq; payer de -dan to‘lamoq; payer de sa poche o‘z cho‘ntagidan to‘lamoq; loc. payer de sa personne zo‘r bermoq, kuchini bermoq; payer pour qqn. biror kishining o‘rniga, uchun to‘lamoq; payer pour qqn. pour qqch. gunohini yuvmoq7. qoplamoq, arzimoq; ce qu'il gagne ne le paie pas de sa peine uning ishlab topgani qilgan mehnatiga arzimaydi; daromad, foyda keltirmoq; le crime ne paie pas jinoyat foyda keltirmaydiII se payer vpr.1. to‘lamoq, hisob-kitob qilmoq; les commandes se paient à la livraison buyurtmalar yetkazib berilgandan keyin, haqi to‘lanadi; tout se paye hamma narsaning hisobkitobi, tosh-tarozisi bor; voilà cent euros, payez-vous et rendez-moi la monnaie mana yuz evro, hisoblashing (hisob-kitob qiling) va qaytimini menga bering2. on va se payer un bon repas o‘zimizga yaxshi bir ovqat sotib olsak ham bo‘laveradi; fam. s'en payer une tranche vaqtini chog‘ o‘tkazmoq; fam. se payer la tête de qqn. birovni ahmoq qilmoq, ustidan kulmoq. -
12 puiser
vt.1. botirib olmoq, cho‘michlab olmoq; puiser de l'eau à une source buloqdan idishda suv olmoq2. olmoq; puiser dans son sac, dans son porte-monnaie sumkasidan, hamyonidan olmoq3. fig. olmoq; il a puisé ses exemples dans les auteurs classiques u misollarini klassik avtorlardan olgan. -
13 représenter
I vt.1. ifodalamoq, bildirmoq, ramzi, timsoli bo‘lmoq; le glaive représente la guerre qilich urush ramzi; la monnaie représent la valeur des biens pul boylikning qadr-qimmat ramzidir2. tasvirlamoq, ifodalamoq, chizmoq; ce tableau représente des ruines bu rasm vayronalarni tasvirlaydi3. ta'riflab, chizib, tasvirlab bermoq; représenter les faits dans toute leur complexité bo‘lgan voqealarni butun murakkabligida tasvirlab bermoq4. ifodalamoq, tasavvurga keltirmoq, namoyon qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; ce que représente un mot so‘z ifodalaydigan narsa5. namunasi bo‘lmoq, tashkil qilmoq, eslatmoq, ramzi bo‘lmoq; ce film représente un tournant dans l'histoire du cinéma bu film kinochilikdagi burulishning namunasidir6. ko‘rsatmoq, qo‘ymoq, ijro etmoq, o‘ynamoq; troupe qui représente une pièce pyesa ko‘rsatayotgan truppa7. litt. o‘zining qadr-qimmatida, obro‘-e'tiborida turmoq8. vakili bo‘lmoq; il représente diverses compagnies d'assurances u turli sug‘urta kampaniyalarining vakili9. qayta, yana ko‘rsatmoq, tavsiya qilmoq; le parti représente le même candidat partiya o‘sha nomzodni qayta ko‘rsatyaptiII se représenter vpr. o‘ziga tasavvur qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; se représenter à un examen imtihonni qayta topshirmoq; représentez-vous ma surprise mening hayratimni o‘zingiz bir tasavvur qilib ko‘ring; si l'occasion se représente agar yana imkoniyat bo‘lib qolsa. -
14 singe
nm.1. maymun; prov. on n'apprend pas à un vieux singe à faire la grimace ayyor odamga ayyorlikni o‘rgataman dema; loc. payer en monnaie de singe birovning qo‘ynini puch yong‘oqqa to‘ldirmoq; être malin comme un singe tulkiday ayyor bo‘lmoq; faire le singe qiliq qilmoq, qiyshanglamoq2. xunuk, badbashara odam, maymun; c'est un vieux singe bu qari maymun3. fam. go‘shtli konserva; une boîte de singe bir banka go‘shtli konserva. -
15 stabilisation
nf. stabilizatsiya, stabillash, barqaror, turg‘un, mustahkam qilish, mustahkamlash; plan de stabilisation de la monnaie pulni barqaror qilish rejasi. -
16 stabilité
nf.1. stabillik, barqarorlik, turg‘unlik, mustahkamlik, birdek, bir xilda turish; la stabilité de la monnaie pulning barqarorligi; la stabilité d'un avion samolyotning turg‘unligi2. chidamlilik, barqarorlik, o‘zgarmaslik. -
17 tinter
vi.1. jaranglamoq; la cloche tinte qo‘ng‘ iroq jaranglayapti2. shiqqillatmoq (pulni); il fit tinter sa monnaie dans sa poche cho‘ntagida tangasini shiqqillatdi3. loc. qulog‘i qizimoq; les oreilles ont dû vous tinter qulog‘ingiz shang‘illagandir, rosa qizigandir. -
18 valeur
nf.1. baho, narx, narx-navo, qiymat; objet de grande valeur qimmatbaho buyum; Taxe à la Valeur Ajoutée (T.V.A.) Qo‘shimcha qiymat solig‘i (QQS); valeur intrinsèque, extrinsèque de la monnaie pulning haqiqiy qiymati, ustiga yozib qo‘yilgan qiymati; valeur vénale sotib olish yoki sotish bahosi; diminution de valeur qadrsizlanish; valeur déclarée narxi, qiymati ko‘rsatilgan (xat, jo‘natma); déterminer la valeur de qqch. baholamoq, qiymatini aniqlamoq; mettre en valeur foyqa olmoq; fig. ta'kidlamoq, ajratib ko‘rsatmoq; se mettre en valeur o‘zini ko‘rsatmoq2. valuta; aksiya, qimmatbaho qog‘oz, obligatsiya; valeurs mobilières qimmatbaho qog‘ozlar; valeurs or oltin valuta; cote, cours d'une valeur valuta kursi3. ahamiyat, ma'no, mazmun; qadr-qimmat, fazilat, xislat, salohiyat; attacher une grande valeur katta ahamiyat bermoq; de première valeur katta ahamiyatga molik; valeur nutritive to‘yimlilik; les valeurs morales ma'naviy qadriyatlar; homme de valeur ajoyib xislatli kishi, fazilatli odam4. jasorat, qahramonlik, jasurlik5. math. miqdor, qiymat6. miqdor, sig‘im; ajoutez la valeur d'une cuillère bir qoshiqcha, bir qoshiqqa siqquncha, bir qoshiq miqdorida qo‘shing7. ling. ma'no; valeur affective ling. stilistik bo‘yoq.
См. также в других словарях:
MONNAIE — L’étymologie et la linguistique suffisent à rendre quelque peu mystérieuses l’origine et la signification du mot «monnaie». Le terme français provient de ce que la monnaie romaine était frappée dans le temple de Juno Moneta (de monere :… … Encyclopédie Universelle
Monnaie — Monnaie … Wikipedia
Monnaie — País … Wikipedia Español
Monnaie — (spr. Monnä), la, Felsgallerie zwischen Beauvernier u. St. Branchier auf der Grenze der Bezirke Martinach u. Entremont des Schweizercantons Wallis, ist in Folge der Verheerungen der großen Fluth vom 18. Juni 1818 erbaut, 200 Fuß lang, 16 Fuß hoch … Pierer's Universal-Lexikon
Monnaie — Pour les articles homonymes, voir Monnaie (homonymie). La monnaie est un instrument de paiement spécialisé accepté en règlement d’un achat, d’une prestation ou d une dette. Elle peut remplir trois fonctions principales : la fonction d… … Wikipédia en Français
monnaie — (mo nê) s. f. 1° Pièce de métal servant aux échanges, frappée par une autorité souveraine, et marquée au coin de cette autorité ; en d autres termes, lingot dont le poids et le titre sont certifiés. La monnaie d or de France, sur mille parties … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
MONNAIE — s. f. Toute sorte de pièces de métal, servant au commerce, frappées par autorité souveraine, et marquées au coin d un prince ou d un État souverain. Battre, faire battre monnaie. Avoir droit de battre monnaie. Faire de nouvelle monnaie. Mettre… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
MONNAIE — n. f. Toute sorte de pièces d’or, d’argent, de bronze, de nickel, etc., frappées d’une empreinte légale, qui servent aux échanges et dont la valeur varie suivant le métal, le poids, le titre et la convention. Faire, émettre de nouvelle monnaie.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
monnaie — nf. moné (Aix, Bellecombe Bauges) || manyà (Albertville), MONYÀ (Albanais.001, Annecy.003, Thônes, Villards Thônes), mounyà (Notre Dame Be.), mwènyà (Alex). E. : Économie, Mesure, Pièce. A1) argent, pognon, sous (pl.) : ponyon nm. (001,003). A2)… … Dictionnaire Français-Savoyard
Monnaie — Original name in latin Monnaie Name in other language Monnaie State code FR Continent/City Europe/Paris longitude 47.50162 latitude 0.78872 altitude 112 Population 3442 Date 2012 01 18 … Cities with a population over 1000 database
monnaie — pièce de métal utilisée comme moyen d échange ♦ Moneta surnom de Junon, divinité italique dans le temple de laquelle on fabriquait de la monnaie … Dictionnaire des éponymes