-
1 présenter
I vt.1. présenter une personne à une autre biror kishini biror kishi bilan tanishtirmoq; permettez-moi de vous présenter mon ami o‘rtog‘imni sizga tanishtirishga ruxsat bering2. kiritmoq, yozib qo‘ymoq; le professeur l'a présentée au concours général o‘qituvchi uni umumiy tanlovga kiritdi3. ko‘rsatmoq; présenter son billet au contrôleur nazoratchiga biletini ko‘rsatmoq; présenter les armes miltiqni ma'lum vaziyatga olib tabriklamoq4. olib bormoq, tanishtirmoq, konferansyelik qilmoq; présenter une émission, un spectacle eshittirishni, spektaklni olib bormoq5. namoyish qilmoq, ko‘rsatmoq; présenter un étalage mollar ko‘rgazmasini namoyish qilmoq6. taqdim qilmoq, ko‘rsatmoq; présenter un devis smetani taqdim qilmoq; présenter sa candidature à un poste biror lavozimga o‘z nomzodini ko‘rsatmoq7. tanishtirmoq, bildirmoq, ifodalamoq; permettez-moi de vous présenter mes condoléances, mes félicitations sizga ta'ziyamni, tabrigimni bildirishga ruxsat bering8. ko‘rsatish, namoyish qilish; mieux vaut présenter les choses telles qu'elles sont narsalarni asl holida ko‘rsatgan yaxshiroq9. ko‘rinishga ega bo‘lmoq, ko‘rinmoq; le malade présentait des simptômes inquiétants kasalning simptomlari xavotirli ediII vi.fam. présenter bien, mal yaxshi, yomon taassurot qoldirmoq (o‘zining tashqi ko‘rinishi bo‘yicha)III se présenter vpr.1. kelmoq, yetib kelmoq, hozir bo‘lmoq, bormoq; vous êtes prié de vous présenter d'urgence à la direction sizning zudlik bilan direksiyaga kelishingiz so‘raladi2. o‘zini tanishtirmoq3. imtihon topshirmoq; se présenter au baccalauréat bakalavrlikka imtihon topshirmoq; u kelguvsi saylovlarga nomzod bo‘ldi4. kelmoq, namoyon bo‘lmoq; deux noms se présentent aussitôt à l'ésprit ikki ism darhol fikrga keladi; profiter des occasions qui se présentent qulay paytdan foydalanib qolmoq5. ko‘rinmoq, ko‘rinishga ega bo‘lmoq; se présenter bien, mal yaxshi, yomon ko‘rinishga ega bo‘lmoq; cette affaire se présente plutôt mal bu ish, ko‘rinishdan, ko‘proq yomonga o‘xshaydi. -
2 aller
I vi.1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritmaII s'en aller vpr.1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.nm.1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir. -
3 empirer
I vi. yomonlashmoq, og‘irlashmoq, yomonlashib, og‘irlashib qolmoq, battar bo‘lib qolmoq; kuchaymoq, zo‘raymoq; le mal empire kasallik zo‘raymoqda l'état du malade a empiré bemor og‘irlashib qoldiII vt. yomonlashtirmoq, og‘irlashtirmoq, murakkablashtirmoq, jiddiylashtirmoq, mushkullashtirmoq. -
4 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.
См. также в других словарях:
malade — [ malad ] adj. et n. • 1126 n.; malabde 980; lat. male habitus « qui se trouve en mauvais état » I ♦ Adj. (1155) 1 ♦ Dont la santé est altérée; qui souffre de troubles organiques ou fonctionnels. Il est bien malade; gravement, sérieusement malade … Encyclopédie Universelle
malade — (ma la d ) adj. 1° Qui a quelque altération dans sa santé. Il était déjà malade de la maladie dont il est mort. • Qui ne sent point son mal est d autant plus malade, CORN. Rodog. III, 6. • Flavie, au lit malade, en meurt de jalousie, CORN.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
MAL — Le propre du mal tient en ceci qu’il ne peut être nommé, pensé, vécu qu’en relation avec une certaine idée du bien. Qu’il n’y ait pas de bien en soi, que ce que les hommes appellent le bien soit relatif aux situations et aux cultures, et le mal… … Encyclopédie Universelle
mal — mal, ale (mal, ma l ; au pluriel, maux, qu on prononce mô ; l x se lie : des mô z affreux) 1° Adj. Quinuit, qui blesse. 2° S. m. Ce qui nuit, ce qui blesse. 3° La part de mal qui, aux yeux de l homme, règne dans l univers. 4° Ce qui est… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
malade — Malade. adj. de tout genre. Qui sent, qui souffre quelque déreglement, quelque alteration dans sa santé. Bien malade, fort malade. legerement malade. grievement malade, dangereusement malade, à l extremité, à la mort. malade à mourir. il est… … Dictionnaire de l'Académie française
Mal Aigu Des Montagnes — Médecine Sciences fondamentales Anatomie Physiologie Embryologie Histologie Génétique Bioéthi … Wikipédia en Français
Mal des montagnes — Mal aigu des montagnes Médecine Sciences fondamentales Anatomie Physiologie Embryologie Histologie Génétique Bioéthi … Wikipédia en Français
mal en point — ou mal en point loc. adj. inv. En mauvais état de santé ou de fortune. être très mal en point. ⇒MAL( )EN( )POINT, (MAL EN POINT, MAL EN POINT)loc. adj. inv. A. Qui est en mauvaise santé. La santé de cet homme a été très éprouvée, il est bien mal… … Encyclopédie Universelle
mal-en-point — ou mal en point loc. adj. inv. En mauvais état de santé ou de fortune. être très mal en point. ⇒MAL( )EN( )POINT, (MAL EN POINT, MAL EN POINT)loc. adj. inv. A. Qui est en mauvaise santé. La santé de cet homme a été très éprouvée, il est bien mal… … Encyclopédie Universelle
mal-sain — Mal sain, [mal s]aine. adj. Qui n est pas sain, qui est sujet à estre malade. Cet homme est mal sain. cette femme est mal saine. Il sign. aussi, Qui est contraire à la santé. Cet air est mal sain. cette viande est mal saine. les eaux de ce pays… … Dictionnaire de l'Académie française
mal|a|dive — «MAL uh dihv», adjective. of or affected with sickness; sickly: »The magnificent Prescott [a singer] is nearly overgrown by a chorus of maladive voices, like a tree engulfed by poison ivy (New Yorker). ╂[< Old French maladif < malade ill;… … Useful english dictionary